Riksbanken: oförändrad styrränta över sommaren

Sveriges Riksbank har beslutat att låta styrräntan ligga kvar på 1,75 procent. Vid en första anblick kan det verka som att det ekonomiska trycket på hushållen har lättat, eftersom inflationen fallit kraftigt under våren. Men riskerna i omvärlden har ökat, vilket gör att vi måste ställa in oss på att räntan faktiskt kan stiga under hösten. 

Sänkta skatter döljer det verkliga pristrycket

Att inflationen i Sverige just nu ser låg ut beror till stor del på politiska beslut och tillfälliga krockkuddar snarare än en helt stabiliserad ekonomi. Den halverade matmomsen som infördes under våren, tillsammans med sänkta drivmedelsskatter, drog i maj ner inflationen med drygt en procentenhet. Utan dessa tillfälliga statliga åtgärder hade den underliggande inflationen legat betydligt högre.

Samtidigt har konflikten i Mellanöstern och det spända läget kring Hormuzsundet pågått i snart fyra månader. Detta har pressat upp de globala priserna på energi och transporter, vilket skapar ett dolt kostnadstryck för svenska företag som förr eller senare riskerar att spridas vidare till konsumenterna.

Sannolikheten för en räntehöjning ökar under hösten

Den intressantaste delen av Riksbankens senaste besked finns i den nya prognosen för ränteutvecklingen, den så kallade räntebanan. Riksbanken har nämligen valt att justera upp sina framtida ränteprognoser jämfört med bedömningen i mars.  Det innebär att sannolikheten för att räntan höjs senare i år har ökat.

Enligt Riksbankens egna beräkningar väntas styrräntan i genomsnitt ligga på 1,76 procent under tredje kvartalet i år för att sedan ticka upp till 1,82 procent under det fjärde kvartalet. Det är en tydlig signal om att direktionen förbereder marknaden på en stramare penningpolitik och en höjning av styrräntan om utbudsstörningarna i omvärlden biter sig fast.  Att inflationen i omvärlden stiger har dessutom fått centralbanker som ECB (Europiska centralbanken) att redan höja sina räntor, vilket sätter ytterligare press på Sverige att följa efter för att inte försvaga den svenska kronan. 

Så mycket dyrare blir ditt bolån om prognosen slår in

För att förstå hur Riksbankens nya räntebana påverkar din privata plånbok kan vi titta på ett konkret räkneexempel för ett vanligt svenskt hushåll. 

Om vi utgår från en familj som har ett bolån på 3 miljoner kronor och en rörlig boränta som idag ligger runt 2,75  procent, innebär det en räntekostnad på 82 500 kronor om året, eller 6 875 kronor i månaden före ränteavdrag. Om Riksbanken gör verklighet av sina varningar under hösten och höjer räntan så att din rörliga boränta stiger med 0,25 procentenheter till 3,00 procent, förändras kalkylen direkt. Den nya månadskostnaden blir då 7 500 kronor före ränteavdrag. Det innebär en ökad utgift med 625 kronor i månaden. Efter att det statliga ränteavdraget på 30 procent har räknats med landar den faktiska extrakostnaden på cirka 438 kronor varje månad som hushållet måste rymma i sin budget.

Två helt olika framtidsbilder styr utvecklingen framåt

Riksbanken poängterar att osäkerheten är ovanligt stor och har därför tagit fram två alternativa scenarier för hur ekonomin kan utvecklas.

I det första och mest oroande scenariot blir de indirekta effekterna från kriget i Mellanöstern kraftiga. Bränsle- och transportkostnader tvingar då företagen till breda prishöjningar, vilket spär på inflationen. I ett sådant läge kommer Riksbanken att agera snabbt och kraftfullt med en serie räntehöjningar redan under hösten 2026 för att skydda pengarnas värde. 

Det andra scenariot visar motsatsen. Om oron i omvärlden istället dämpar den globala efterfrågan och får konsumenter att hålla hårdare i sina pengar, avbryts den ekonomiska återhämtningen. Då blir inflationen istället lägre än väntat, vilket skulle tvinga Riksbanken att lägga om kursen och sänka styrräntan längre fram för att stötta ekonomin.  I dagsläget är det balansen mellan dessa två världar som gör att räntan hålls stilla, men just nu är sannolikheten större att vi bör vara förberedda på det dyrare alternativet.