Så parerar du elchocken

Elpriset har länge delat Sverige: i söder har många hushåll levt med återkommande pristoppar och en känsla av att inte få gehör när räkningen blir för dyr, samtidigt som prisskillnaderna mellan elområden varit stora. Nu när även norra Sverige får perioder med ovanligt höga priser undrar flera varför elpriserna är så höga? Ska samma kilowattimme kosta så olika beroende på var du bor? Varför exporterar vi el om det höjer priserna i Sverige?

Det här är inte en historia om “en felande kabel” eller “en enskild aktör”. Det är en kedja där väder, vatten, elnätets begränsningar och handeln med grannländerna hänger ihop. Vi avslutar med tips på vad du kan göra för att hålla nere kostnaderna.

Vad har hänt?

Tänk på elpriset som en auktion som hålls varje timme. Priset sätts av den dyraste elen som behövs för att täcka efterfrågan den timmen. 

När flera saker sammanfaller blir effekten brutal:

1. Kylan driver upp förbrukningen

När det blir riktigt kallt ökar elanvändningen snabbt – framför allt för värme och varmvatten i hushåll, men även i verksamheter och industri. Då måste systemet leverera mer effekt, timme för timme. 

2. Det blåser för lite när elen behövs som mest

Under kalla högtrycksperioder är det ofta svag vind. När vindkraften levererar mindre samtidigt som efterfrågan ökar, behöver dyrare produktion eller import oftare täcka upp. 

3. Elen köps upp av grannländer när de har ännu högre priser

När det samtidigt är kallt i exempelvis Finland och Baltikum och deras priser ligger högre, blir det lönsamt att exportera mer el från Sverige. Svenska kraftnät beskriver hur hög efterfrågan i Finland och Baltikum och ökad överföringskapacitet (bland annat via Aurora Line) kan påverka priset i norra Sverige. 

4. Vattenmagasinen räcker inte hur långt som helst

Vattenkraften är Sveriges buffert. Men när vintern blir kall och vinden sviker används bufferten mer. Då måste vattenkraften “portioneras”: mer användning när systemet är som mest pressat (topptimmar), mer sparande i andra timmar för att vattnet ska räcka tills vårfloden fyller på. Konsekvensen är att fler timmar kan få pris som sätts av dyrare el, vilket gör priserna både högre och mer ryckiga. 

5. Nätet har begränsningar – även när el finns

Även om Sverige producerar mycket el kan det vara svårt att föra den dit den behövs när det är trångt i nätet. Då får vi prisskillnader mellan elområden – och ibland ett högt pris lokalt trots att det finns el i systemet. 

Det här påverkar priset de närmaste veckorna

På kort sikt styr vädret elpriset: några grader kallare eller mindre vind kan snabbt ge dyrare timmar och större svängningar. På medellång sikt handlar det mer om hur pressat elsystemet är – vattenläget, elnätets flaskhalsar och hur mycket marginaler som finns när efterfrågan är hög. 

Det är därför elen kan kännas “normal” en period och sedan rusa i pris på kort tid: det räcker att marginalerna är små och att flera faktorer slår fel samtidigt. 

Vad kan du göra här och nu?

1) Börja med avtalet

 Fundera på vilket avtal som passar dig bäst

• Fast pris: oavsett toppar eller dalar betalar du ett förutbestämt pris. Tryggt men inte nödvändigtvis billigast över tid.

• Rörligt månadspris: du påverkas av månadens snitt.

• Timpris: du påverkas mer direkt av pristoppar, men kan också spara genom att flytta förbrukning. 

2) Se över de stora posterna först

För villa är värme och varmvatten oftast viktigast:

• sänk innetemperaturen

• se över värmepumpens inställningar (kurva, nattsänkning om det fungerar i huset)

• kapa varmvattenförbrukning där det går. 

3) Om du har timpris: flytta det du kan

Disk, tvätt, tork och laddning är ofta enklast att styra om, så de inte drabbar de dyraste timmarna. 

4) Bygg en elbuffert i vinterbudgeten

Titta på din förbrukning för samma månader förra vintern och räkna ut hur många kilowattimmar du normalt använder. Gör sedan en “stressbudget” där du räknar med att varje kWh kostar ungefär som om spotpriset låg på 1,50 kr/kWh, plus moms, energiskatt (2026: 36,0 öre/kWh exkl. moms) och elhandlarens påslag.

Exempel: Du har en villa som använder 2 500 kWh en vintermånad

• Utgå från 1,50 kr/kWh (spotpris som stresstest)

• Lägg på elhandlarens påslag, till exempel 10–15 öre/kWh (här räknar jag med 12 öre)

• Lägg på energiskatt 36,0 öre/kWh 

• Lägg på 25 procent moms på allt ovan

1,50 kr + 0,12 kr + 0,36 kr = 1,98 kr/kWh före moms. Med moms blir det 1,98 × 1,25 = 2,475 kr/kWh, avrundat cirka 2,48 kr/kWh.

2 500 kWh × 2,475 kr/kWh ≈ 6 190 kr.

Budgetera som om elen kostar så varje månad under vintern. Om den faktiska elräkningen blir lägre, lägg undan mellanskillnaden direkt – då bygger du en buffert som gör att en riktigt dyr månad inte slår sönder hushållsbudgeten.

Obs: elnätsavgiften (nätbolaget) ligger ofta som en separat del på fakturan och ingår inte i räkneexemplet ovan.