Pengar är en så självklar del av i stort sett allas liv, att vi inte ofta reflekterar över vad de egentligen är. Vi tjänar förhoppningsvis pengar, betalar varor och tjänster med pengar och kan låna pengar, även om vi allt mer sällan faktiskt ser dem. När det vi kallar pengar börjar bli en abstrakt företeelse som vi allt mer sällan bokstavligen håller i vår hand.

Pengar - mer än bara betalningsmedel

Att pengar används som betalningsmedel är ganska självklart, men de fyller fler funktioner än så. De spelar också en roll som värdemätare, eftersom det är pengar som anger priset på allt som kan köpas. Hur mycket eller hur lite en vara kostar är ju en bra indikation på vilket värde den anses ha. Pengar fungerar också som bevarare av värde, eftersom det går bra att lagra dem och använda dem senare. Men vad är det som avgör pengars värde? Om vi tar Sverige och kronan som exempel så handlar det om ett ibland komplext spel mellan Riksbanken och stora aktörer på bank- och valutaområdet.

Om Riksbanken beslutar om en låg reporänta, vilket man har gjort under en tid, så blir det mindre attraktivt att investera pengar i Sverige och då sjunker kronans värde och om räntan höjs så kan det medföra att kronans värde stiger. Men en högre ränta får konsekvenser för Sveriges ekonomi i stort, vilket kan hindra räntehöjning och ett högre penningvärde. Dessutom kan en mängd andra faktorer spela in, vilket gör att det kan vara svårt att förutspå vilket värde våra pengar kommer att ha längre fram.

Pengar genom historien

I begynnelsen bytte vi saker och tjänster med varandra på olika sätt. Behovet av det vi inte har haft tillgång till eller inte kunnat utföra själva har alltid funnits och betalningen har lösts med de medel som har stått till buds. Men vi har varit bra på att hitta allt mer smidiga betalningslösningar, så när byten av varor och tjänster började upplevas som tidskrävande och opraktiska uppstod tanken att vi skulle kunna sköta våra transaktioner med något som kunde tillmätas ett fastställt värde. 

Bland allt som människor kommit på att använda som betalningsmedel finns snäckor, metallbitar, små bronsdjur och svärd, guldpulver i fjädrar, saltblock, och givetvis en fantastisk variation av det vi tänker på som mynt. Något som liknade sedlar skapades faktiskt för mer än 5 000 år sedan i Mesopotamien. Sumererna som levde där är kända för att ha uppfunnit både skriv- och räknekonsten och för att ha haft ett välutvecklat ekonomiskt system. De som behärskade och administrerade detta var prästerna, och om man kom och lämnade varor i templen, så fick man små lertavlor i utbyte. Värdet av de varor man gav ifrån sig ristades in på lertavlan, som sen kunde användas som betalningsmedel. Även i Kina var man tidigt ute med sedlar som först framställdes av djurhudar, men sen trycktes på papper. I Sverige dröjde det till 1660-talet innan de första sedlarna började användas.

Från reda pengar till elektronisk valuta

Pengar har blivit allt mer abstrakta från den tiden då många fick lönen i ett kuvert med sedlar. I dag betalas löner och andra utbetalningar in på våra bankkonton, vi betalar våra räkningar därifrån och numera krävs ingen kontant hushållskassa, eftersom vi har bank- och kreditkort att betala våra inköp med. Att nya digitala valutor introducerats är bara en logisk följd av detta, där kryptovalutan bitcoin är den mest kända. Det är inledningen på en ny era när det gäller hur pengar kommer att se ut - eller kanske mer inte synas alls. Dock kan alltid lägen uppstå, exempelvis kriser och konflikter, när både byteshandel och värdefulla ting plötsligt blir aktuella igen för att skaffa det vi behöver.

Ett exempel är tobaksvaror som ibland har gjort kometkarriär som en form av pengar. Sammanhangen har oftast var tragiska - krig och konflikter som har orsakat att samhällets normala funktioner har brutit samman och kaos utbrutit. Då har bland annat cigaretter seglat upp som ett gångbart betalningsmedel. Och för många som tvingats på flykt har guld i form av exempelvis smycken varit en tillgång som kunnat betala varor och tjänster när vanliga pengar blivit svåråtkomliga eller helt enkelt oanvändbara.