9 frågor och svar om elpriset

När elpriset rusar är det lätt att fastna i enskilda siffror och enskilda dagars rubriker. Men för hushåll är det viktigare att förstå vilka regler som styr stöd, varför priserna skiljer sig mellan elområden och vilka beslut som kan minska problemen över tid. 

1. När aktiveras högkostnadsskyddet – och vad är det som mäts?

Det som kommunicerats i samband med förberedelserna är att högkostnadsskyddet ska kunna aktiveras om månadsmedelvärdet för spotpriset i ett elprisområde överstiger 1,50 kr/kWh. Det handlar alltså om spotpris i snitt över en hel månad, inte om enskilda dygn/timmar och inte om hela “slutpriset” på din faktura. 

Varför spelar det roll? För att din faktura ofta blir högre än spotpriset eftersom elnätsavgift, skatter, moms och elhandlarens påslag tillkommer – även när spotpriset ligger under 1,50 i månadsgenomsnitt.

2. Varför kan elräkningen bli väldigt hög även om “stödet inte triggas”?

För att hushåll betalar ett slutpris där spotpriset bara är en del. Nätavgifter, skatter, moms och elhandlarens påslag gör att totalen kan bli hög även om spotpriset inte når en viss tröskel i månadsgenomsnitt.

3. Hur når stödet utsatta hushåll snabbt, utan krångel?

Nyckeln för att det ska fungera är enkel administration: automatiska utbetalningar där det går, tydliga regler och kort ledtid. Annars blir stödet ersättning i efterhand, inte avlastning när det behövs som mest.

4. Hur snabbt kan flaskhalsar byggas bort i Sverige – område för område?

Nätutbyggnad tar tid. Tillstånd, markåtkomst, upphandling och byggtid gör att stora förstärkningar ofta är flerårsprojekt. Därför är det rimligt att hushåll kräver tydliga besked om vilka flaskhalsar som ska bort först, när det ska vara klart och hur det ska märkas i prisskillnaderna.

5. Vad ska pengarna som kommer av trängsel i elnätet användas till?

Grundtanken är att pengar som uppstår när trängsel skapar prisskillnader ska användas för att minska trängseln – alltså stärka nätet – och att detta ska följas upp öppet. 2024 redovisade Ei att pengarna kommer in snabbare än de används och det har byggts upp  en stor pott, vilket väcker frågor om tempo, prioriteringar och transparens.

6. Är elområdena och prissättningen rimlig för konsumenter?

Elområden visar var nätet är fullt och var elen inte kan flyttas fritt. Men modellen tappar legitimitet om prisskillnaderna blir långvariga och stora utan att hushåll ser att flaskhalsarna byggs bort i rimlig takt. Då känns det som en permanent postnummerkostnad i stället för en tillfällig signal.

7. Sverige exporterar el – hjälper vi Europa till lägre pris på bekostnad av våra egna priser?

Sverige producerar ofta mer el än vi använder och exporten gör att el kan flöda till länder där priset är högre. Det kan vara bra för systemet i Europa och dämpa priserna där, men när vi kopplas tätare till dyrare marknader kan priset pressas upp här hemma vissa perioder. Och när vi samtidigt redan har stora prisskillnader inom Sverige på grund av elområden blir känslan begriplig: vi hjälper till att sänka priset i Europa, samtidigt som våra egna hushåll får bära både prisrisk och postnummerklyftor.

8. Innan vi drar fler kablar: borde inte spelplanen vara lika i Europa?

Det är en rimlig rättvisefråga. Om Sverige ska ha tydliga elområden och därmed synliga prisskillnader när nätet är trångt, samtidigt som vi bygger fler kablar och diskuterar att använda svenska trängselpengar för europeiska projekt, då behöver fler länder också ta ansvar för att synliggöra och hantera sina egna interna flaskhalsar. Annars blir upplevelsen att spelreglerna är olika: vi tar konsekvenserna hemma, men delar vinsterna utanför landet.

9. Hur säkrar vi att hushåll inte blir “sist i kön” när industrin elektrifierar?

Elmarknaden har ingen kö – den har pris. Om efterfrågan växer snabbare än kapaciteten (produktion + nät) pressas priset upp. Hushållen bör skyddas: snabbare nätförstärkningar där efterfrågan växer, tydliga konsumentskydd vid extrema nivåer och praktiska verktyg för hushåll att minska exponeringen (avtal, styrning, effektivisering).

Vi har skrivit mer om hur du kan hantera elprischocken denna vinter och framåt.