Den dyraste timmen styr din elnätsnota – så fungerar effektavgiften

Under de senaste åren har det blivit tydligt att vårt elnät står inför ett nytt skifte. Teknikutvecklingen, fler elfordon, fler värmepumpar och fler apparater i hemmen gör att nätet belastas på nya sätt. För att möta det här ska alla elnätsbolag i Sverige införa effektavgift i elnätspriset senast den 1 januari 2027. Effektavgiften gör att det inte bara är hur mycket el du använder som räknas, utan också hur mycket el du använder på en gång. 

Faktaruta: Effektavgift 

Vad är effektavgift och hur beräknas den?

Först en snabb påminnelse:

• Energi (kWh) är den totala elen över tid, som elen du använder under en hel månad.

• Effekt (kW) är hur mycket el som används just nu, som när flera apparater är igång samtidigt på kvällen.

Det är alltså möjligt att använda samma mängd energi, men få en högre elnätskostnad om man använder mycket el vid samma tidpunkt.

Fyra komponenter i elnätsavgiften

Den nya elnätsprismodellen består av:

1. Fast avgift - är kostnaden för att vara ansluten till elnätet och för att nätet ska vara dimensionerat för din anslutning – oavsett hur mycket el du använder.

2. Kundspecifik avgift - är en fast avgift som täcker kostnader för elmätare, mätning och administration – den påverkas inte av hur mycket el du använder

3. Energiavgift (per kWh) - är kostnaden för den el som faktiskt passerar genom nätet – du betalar per kilowattimme (kWh) för hur mycket el du använder totalt.

4. Effektavgift (per kW) - är kostnaden för hur mycket el du använder samtidigt – den baseras på din högsta samtidiga elanvändning (kW), oavsett hur mycket el du använder totalt.

Alla elnätsföretag ska ha denna modell på plats senast januari 2027.

Elnätsbolagen kan beräkna effektavgiften på olika sätt

Elnätsföretagen har viss frihet att bestämma hur de utformar sina effektavgifter. Här är några vanliga modeller:

1) Snitt av flera effekttoppar under månaden

Här tittar elnätsbolaget på dina högsta effekttoppar under månaden, till exempel de tre högsta, och tar ett genomsnitt. Det gör att det ofta är ett mönster av återkommande toppar som blir dyrt, inte bara en enstaka “dålig timme”.

Exempel:

• Tre toppar under månaden: 4 kW, 6 kW och 5 kW

• Snitt: (4 + 6 + 5) / 3 = 5 kW

• Om effektpriset är 100 kr/kW blir effektavgiften: 5 × 100 = 500 kr den månaden

2) Högsta enskilda timmen under månaden

I den här modellen är det den högsta timmen (din högsta timmedeleffekt) som avgör nivån. Det kan göra avgiften mer känslig för en enstaka topp.

Exempel:

• Högsta timmen under månaden: 8 kW

• Effektpris: 100 kr/kW

• Effektavgift: 8 × 100 = 800 kr den månaden

3) Tidsdifferentierad effektavgift

Här vägs tiden in. Effekttoppar under vissa tider, när elnätet är mer belastat, kan kosta mer, medan toppar under andra tider räknas lägre eller inte alls. Exempelvis har E.ON gått ut med att effektavgiften kommer baseras på den timmen du använder mest effekt varje dag, alltså den timmen när du använder mest el samtidigt. Effektavgiften kommer däremot bara tas ut under vintern och inte under natten.

Du får effektavgift oavsett, men du kan minimera den

Effektavgiften blir en del av elnätskostnaden för alla. Det går inte att snåla bort helt, eftersom alla hushåll och företag har effekttoppar. Det du kan göra är att minska hur hög avgiften blir genom att sänka dina toppar. Jämförelsetabellen nedan visar skillnaden mellan mycket låg, normal och hög samtidig elanvändning. 

Exempel: hur effektavgiften kan variera beroende på hur el används samtidigt

Exemplet är illustrativt och visar hur effektavgiften kan skilja sig beroende på samtidighet – inte exakt pris hos ett visst elnätsbolag.

Så ska tabellen tolkas Alla hushåll får någon effektavgift, eftersom alla har effekttoppar. Skillnaden ligger i hur mycket el du använder samtidigt. Samma mängd el över året kan ge helt olika elnätskostnad beroende på hur elanvändningen fördelas i tid.

Komplikationer för hushåll och företag

Effektavgiften gör att elnätskostnaden i högre grad styrs av hur elen används, inte bara hur mycket som används. Detta kan bli komplicerat för konsumenter och företag att reda ut - eftersom elpriset (kWh) och effektavgiften (kW) inte alltid rör sig i samklang. Hittills har kunder fått lära sig att de är klokare att använda el när spotpriset är lågt och många har valt timbaserade elavtal, men om det sker under de tider då effektavgiften räknas kan den totala kostnaden bli högre. Det är nämligen inte alltid så att effektavgiften blir låg när spotpriset är lågt och vice versa. 

Två korta illustrativa exempel 

Exempel A: när spotpriset är lågt men effektavgiften blir dyr Anta att du har en timme där du använder 7 kW för städ, matlagning och tvätt och spotpriset just den timmen är lågt. Om den timmen inträffar under vintern och räknas i effektmodellen kan den 7 kW-toppen sätta månadsnivån. Om effektpriset är 100 kr/kW innebär en topp på 7 kW att månaden kan få en effektkostnad på ungefär 700 kr — även om energikostnaden för den timmen var bara några kronor. Slutsats: låg kWh-kostnad just den timmen betyder inte att totalkostnaden blir låg.

Exempel B: när effektavgiften är fördelaktig men spotpriset är högt Tänk att nätbolaget inte räknar nattetid men spotpriset plötsligt är högt på natten (t.ex. p.g.a. låg produktion). Skulle du ladda elbilen på natten får du en hög energikostnad (kWh) men ingen extra effektavgift för den timmen — vilket i vissa fall kan göra nattladdning billigare totalt än dagladdning under vintern då effektavgiften räknas. 

Slutsats: ibland lönar det sig att låta kostnaden per kWh styra, och ibland att låta effektreglerna styra — beroende på tid på dygnet och årstid. Men du behöver ha koll på båda.

Utöver detta kan effektavgiften skapa andra problem:

• Svårt att överblicka: En enda timme kan sätta nivån för hela månaden.

• Begränsad flexibilitet: Alla hushåll och företag kan inte flytta sin elanvändning i tid.

• Sociala effekter i flerbostadshus: Effekten mäts per bostad, så grannarnas elanvändning påverkar inte din effektavgift direkt. Däremot kan försök att köra maskiner sent skapa störningar och konflikter.

• Företag: Verksamheter med tydliga arbetstoppar, som restauranger eller tvätterier, kan ha svårt att sprida användningen utan att påverka verksamheten.

• Risk för nya toppar: När många försöker undvika dyra timmar kan nya gemensamma mönster uppstå, vilket skapar nya belastningstoppar.

• Högre tröskel för elektrifiering: Elbilsladdning, ökad eldrift och elektrifiering av maskiner kan bli dyrare om effekttoppar inte kan styras.

• Begränsad rådighet: Hyresgäster och vissa företag kan sakna möjlighet att påverka vitvaror, uppvärmning eller tekniska system som driver effekttoppar.

• Svår kostnadsplanering: För företag kan effektavgiften variera kraftigt mellan månader, vilket gör budgetering och prissättning mer osäker.

• Krav på investeringar: För att sänka effekttoppar kan styrsystem och smart teknik behövas – något som inte alla har råd eller möjlighet att installera.

• Ojämlika förutsättningar: Effektavgiften kan slå olika hårt beroende på boendeform, bransch och verksamhetens natur – inte bara på elanvändningens storlek.

5 tips: för att minimera elkostnaderna

1. Undvik att köra många elkrävande saker samtidigt. Spis, ugn, tvättmaskin, torktumlare och diskmaskin samtidigt är klassiskt toppbeteende som kan göra stor skada i plånboken.

2. Använd timer och schemaläggning där det går. Poängen är inte att flytta allt till natt, utan att minska samtidigheten.

3. Tänk i toppar, inte bara i kWh. Nu är det skillnad på att använda mycket el och att använda mycket el samtidigt.

4. Kolla både kvart-/timpriser och när din nätägare räknar effekttoppar. Om du har kvartprisavtal kan spotpriset gynna vissa timmar - men glöm inte effekten.

5. Använd kundportalen. Om din nätägare visar timvärden i kundportalen kan du få en snabb insikt om när dina toppar faktiskt ligger.