Dyrare bensin och värme på väg

EU inför ett nytt klimatsystem som gör fossila bränslen dyrare – både för bilister och villaägare.

Från 2027 kan du som kör på bensin eller diesel, eller värmer upp din villa med olja, märka att kostnaderna stiger – i vissa fall med flera hundralappar eller till och med tusenlappar per år.

Anledningen är att EU har beslutat om ett nytt klimatpolitiskt system – ETS 2 – som gör det dyrare att släppa ut koldioxid. Systemet innebär att företag som säljer fossila bränslen måste köpa utsläppsrätter för varje ton koldioxid deras produkter ger upphov till. I slutändan påverkar det priserna för hushåll och företag i hela EU.

Drivmedelskostnaderna kan öka med 2 000–3 000 kronor per år När ETS 2 införs 2027 kommer priset på bensin och diesel att påverkas direkt genom att bränslebolagen måste köpa utsläppsrätter inom det nya ETS 2-systemet för sina produkter. Kostnaden förs sedan vidare till dig som konsument. 

Hur mycket priserna stiger beror främst på priset på utsläppsrätterna inom ETS 2, hur stor del av kostnaden som bolagen för över till kunderna, växelkursen mellan euro och krona samt om Sverige inför egna kompensationsåtgärder.

För att ge en bild av storleksordningen kan man utgå från tre scenarier, baserade på olika nivåer för koldioxidpriset. 

Så här mycket kan det slå mot plånboken vid olika prisnivåer på utsläppsrätter.

Exempel: 

En genomsnittlig bilist som kör 1 200 mil per år och förbrukar 0,65 liter per mil använder cirka 780 liter bensin. Vid ett medelscenario (90 €/ton CO₂) innebär det en merkostnad på omkring 2 300 kronor per år. För diesel blir ökningen något högre, cirka 2 700 kronor per år.

Det här är dock bruttoeffekter – innan eventuella kompensationer. Om Sverige väljer att sänka bränsleskatten eller införa riktade stöd till hushåll på landsbygden kan prisökningen vid pump bli betydligt lägre.

Stora skillnader för villaägare – uppvärmningen kan bli flera tusen kronor dyrare per år

Alla hushåll påverkas inte lika mycket. Hushåll med fossilfri uppvärmning – el eller värmepump – märker knappt någon skillnad, medan de med olja eller naturgas får tydliga kostnadsökningar.

Oljepannan – den stora förloraren

En villa som använder runt 20 000 kWh värme per år och har en oljepanna kan, vid ett medelscenario där priset på utsläppsrätter inom ETS 2 ligger på 90 €/ton CO₂, få en merkostnad på cirka 8 000 kronor per år. Om priset på utsläppsrätter stiger till 150 €/ton kan kostnaden närma sig 13 000 kronor per år. Det motsvarar en hel semesterbudget för många familjer.

För dessa hushåll blir det ekonomiskt klokt att börja planera för byte till värmepump eller fjärrvärme, där det är möjligt. Stöden som väntas införas via EU:s Social Climate Fund och nationella program kan göra det lättare att ta steget.

Naturgas – märkbar men något mildare effekt

För hushåll som har naturgas som uppvärmning blir merkostnaden något lägre men ändå påtaglig: ungefär 5 000–6 000 kronor per år i ett medelscenario. Här är skillnaden mot olja främst att naturgas har lägre koldioxidutsläpp per producerad kWh värme, men den påverkas fortfarande fullt ut av ETS 2.

Fjärrvärme – beror på hur grön din leverantör är

Fjärrvärmekunder får en betydligt mildare påverkan, ofta under 1 500 kronor per år, men skillnaderna mellan olika nät är stora. I nät som fortfarande använder fossila bränslen, som kol eller plastavfall, blir påslaget högre. Där fjärrvärmen baseras på biobränsle eller spillvärme blir effekten däremot nästan obefintlig. Be din fjärrvärmeleverantör om uppgifter om bränslemix och klimatvärden – det avgör hur mycket du påverkas.

Elvärme och värmepump – vinnarna i omställningen

Hushåll med elvärme eller värmepump påverkas däremot knappt alls, eftersom elproduktionen i Sverige är nästan helt fossilfri och hushållens el inte omfattas av ETS 2.

Vad avgör var priserna landar?

Flera faktorer avgör hur mycket kostnaden faktiskt stiger – här är de viktigaste:

• Pris på utsläppsrätter: Ju stramare utsläppstak EU sätter, desto högre pris på utsläppsrätter.

• Konkurrens och pass-through: Hur mycket av kostnaden som förs vidare till konsumenten.

• Växelkurs: ETS handlas i euro – en svag krona gör påslaget större.

• Nationella beslut: Skattejusteringar, stöd och Social Climate Fund kan dämpa effekten.

• Energimix: Sverige påverkas mindre än länder med fossil el och värme, men bensin- och dieselförbrukare märker skillnaden mest.

Vilka stöd planeras – och vem kan få dem?

När ETS 2 införs 2027 kommer det inte bara med högre kostnader utan också med nya former av stöd till hushåll och företag. Syftet är att omställningen ska bli rättvis – de som påverkas mest ska få störst hjälp.

EU:s sociala klimatfond

EU inrättar en särskild Social Climate Fund (SCF) för att mildra effekterna av ETS 2. Fonden finansieras av intäkterna från utsläppshandeln och ska användas till att:

• stötta hushåll med låga inkomster som påverkas mest av högre bränsle- och värmekostnader,

• bidra till investeringar i energieffektivisering, värmepumpar, solceller och elbilar,

• förbättra tillgången till kollektivtrafik i glesbygd och mindre städer.

Totalt beräknas fonden omfatta över 80 miljarder euro inom EU mellan 2026 och 2032. Sverige väntas få flera miljarder kronor att fördela, men exakt hur pengarna ska användas beslutas nationellt.

Svenska åtgärder på gång

Regeringen har aviserat att Sverige kommer att komplettera EU:s stöd med egna åtgärder. En särskild utredning ska presentera förslag på hur kompensationen kan utformas. Målet är att skydda hushåll med små marginaler, men också att uppmuntra till energieffektivisering.

Bland de åtgärder som kan bli aktuella enligt regeringens utredning och EU:s riktlinjer finns:

• riktade stöd till hushåll i glesbygd med höga transportkostnader,

• bidrag för att byta till värmepump eller fjärrvärme,

• skattereduktioner för investeringar i förnybar energi,

• samt sänkta bränsleskatter eller tillfälliga kompensationer under övergångsperioden.

Regeringen har tydligt sagt att stöden ska vara träffsäkra, tillfälliga och socialt rättvisa – men detaljerna är ännu inte beslutade.

Tidslinje och vad du bör förbereda dig på

1. 2025: Rapportering och övervakning börjar. Aktörer som säljer bränslen måste redan då kartlägga utsläpp. 

2. 2026: Förberedelser inför auktioner och slutlig reglering. Det finns möjlighet att skjuta på starten till 2028 vid extrema energiprisförhållanden

3. 2027: Auktioner av utsläppsrätter börjar, och systemet görs fullt operativt (i normalfallet). 

4. 2028 och framåt: Leverantörer måste överlämna utsläppsrätter för föregående års utsläpp. Kostnadstrycket väntas tas ut i marknaden mot konsumenter. 

Så kan hushållen förbereda sig

Redan nu går det att förbereda sig för att minska beroendet av fossila bränslen – och därmed minska de framtida kostnaderna. Var kan du energieffektivisera hemma? Kan du investera i alternativa drivmedel eller fordon?

Glöm inte bort att hålla utkik efter kommande stöd. Dokumentera energiförbrukningen, planera eventuella investeringar i uppvärmning eller fordon och följ vilka bidrag som blir aktuella via Naturvårdsverket, Energimyndigheten och kommunala energi- och klimatrådgivare. För många hushåll kan det vara just dessa stöd som avgör om omställningen blir en möjlighet eller en belastning.

EU styr om våra vanor – med både piska och morot

ETS 2 är ett tydligt exempel på hur EU vill styra om våra beteenden med hjälp av både piska och morot. Piskan är att fossila bränslen blir dyrare – ju mer utsläpp, desto högre kostnad. Moroten är de stöd, investeringar och bidrag som ska göra det lättare för hushåll och företag att ställa om till grönare teknik.

Så länge vi använder fossila bränslen kommer energipriserna att fortsätta stiga. Den som kör på bensin eller diesel kan räkna med 2 000–3 000 kronor mer per år, medan villaägare med olja eller naturgas kan få ökade kostnader på 8 000–13 000 kronor per år. Det är betydande summor – för vissa hushåll motsvarar det flera månaders matbudget eller en hel semester.

I jämförelse med de reformer som regeringen föreslår i budgeten för 2026 – som för de flesta ger några hundralappar mer i månaden genom sänkt skatt, sänkt matmoms och lägre elskatt – riskerar ETS 2 att ta tillbaka mycket av den vinsten för dem som är bilberoende eller har fossila uppvärmningssystem.

Sverige har dock ett bättre utgångsläge än många andra EU-länder: vår el och fjärrvärme är till största delen fossilfri, vilket skyddar många hushåll från de värsta prisökningarna. Men för de som ännu inte kunnat ställa om blir skillnaden påtaglig.

Det gör att klimatpolitiken riskerar att upplevas som orättvis om inte regeringen kompletterar EU:s system med träffsäkra kompensationsmodeller och tydliga incitament för grön teknik. Det kan handla om stöd till värmepumpar, laddinfrastruktur, eller riktade bidrag till hushåll på landsbygden.

ETS 2 är inget magiskt verktyg som löser klimatutmaningen av sig självt. Men det är ett kraftfullt styrmedel som visar riktningen för Europa – bort från fossila bränslen och mot en mer hållbar energiekonomi. För oss konsumenter innebär det att energival blir en central del av vardagsekonomin. ETS 2 kommer att märkas – men det är också en chans att styra hushållsekonomin i en mer hållbar riktning. 

Den som planerar och anpassar sig i tid står starkare – både ekonomiskt och miljömässigt – när systemet träder i kraft 2027.

Källor: Europeiska kommissionen, Regeringskansliet, Naturvårdsverket, Energimyndigheten.