En historisk inflationssiffra i april

En negativ inflationstakt på -0,1 procent (KPI) och en kärninflation på 0,0 procent (KPIF-XE) är siffror vi inte sett på mycket länge. Men det är värt att titta lite extra på varför vi har dessa siffror. Det här är inte en naturlig prissänkning, utan resultatet av en politisk dragkamp mot en orolig omvärld.

Matmomsen har blivit hushållens tillfälliga krockkudde

Det dramatiska raset i livsmedelspriserna på 5,5 procent är den stora förklaringen till dagens siffror. Det här är dock ingen "äkta" prisnedgång född ur ökad konkurrens, utan en direkt följd av den halverade matmomsen som infördes den 1 april.

För dig som konsument är det förstås en välkommen lättnad vid kassan, men det är mer av en teknikalitet än ett mått på hur det rör sig i ekonomin. Vi har fått en tillfällig krockkudde som skyddar oss mot de underliggande kostnadsökningarna – men frågan är hur länge den räcker.

Även om maten rasar i pris (tack vare momsen), ligger restauranger och hotellpriserna fortfarande ligger högt (+4,1 % i årstakt). Det här är en klassisk varningssignal för Riksbanken. Det visar att trots att varor blir billigare, så är lönetrycket och kostnaderna i tjänstesektorn fortfarande kännbara. Det är precis den här typen av "klibbig" inflation som kan göra det ännu svårare att bedöma läget.

Krigsmoln och Hormuzsundet 

Samtidigt som maten blivit billigare ser vi nämligen oroväckande tecken på andra håll. Konflikten i Iran och det stängda Hormuzsundet har redan börjat sippra in i statistiken. Transportkostnaderna steg med 5,2 procent i april – en direkt följd av dyrare olja och krångligare fraktvägar. Detta blir en motvikt till den sänkta momsen och kan påverka både matpriserna men även många andra sektorer.

Om Riksbanken sänker räntan imorgon riskerar de att försvaga kronan ytterligare. En svagare krona gör den redan dyra oljan ännu dyrare för oss, vilket skulle elda på inflationen igen. Det är en risk Erik Thedéen förmodligen inte vill ta just nu.

Dags att pressa bankerna

Nu är det läge att ställa bankerna under strålkastarljuset. När inflationen faller till noll medan boräntorna ligger kvar stiger den reala räntan kraftigt. Det betyder att dina lån i praktiken är tyngre att bära i relation till resten av din ekonomi. 

Bankerna kommer sannolikt att använda osäkerheten i omvärlden som ett argument för att hålla kvar vid sina höga marginaler. Men låt dig inte luras: deras egna finansieringskostnader sjunker när marknadsräntorna faller. Om Riksbanken avvaktar imorgon kommer bankerna sitta lugnt i båten – och det är din plånbok som får betala priset, om du inte säger ifrån.

Vad gör Riksbanken imorgon? 

Morgondagens räntebesked är sannolikt utan dramatik. Dagens inflationsfall ger Riksbanken ett bättre utgångsläge om ekonomin hastigt ändrar kurs och prisökningarna som beror på omvärlden sprider sig till sommaren. Risken för en räntehöjning har dämpats markant med hjälp av momssänkningen, och i en annan omvärld hade mycket pekat på en räntesänkning. Men de motstridiga signalerna från en orolig omvärld gör att man sannolikt väljer säkerhet före snabba ryck. Det mest logiska är att Riksbanken avvaktar och låter dimman skingras innan man tar nästa steg på räntebanan 

Mina råd till hushållen:

1. Njut av matpriserna, men budgetera för energin: Den billigare matkassen är här tack vare momsen, men var beredd på att drivmedel och el kan bli dyrare framöver om konflikten i Iran trappas upp.

2. Låt inte banken behålla vinsten: Marknadsräntorna har sjunkit. Om din bank tvekar, visa att du är beredd att flytta dina lån. 0 % inflation innebär att bankerna har noll argument för att hålla fast vid högre räntor.

3. Värdera rörlig ränta: Med dagens siffror ser framtiden för de som har rörliga räntor ljusare ut än på länge. Men orosmolnen finns fortfarande vid horisonten. Det är alltid klokare att utgå från sin egen ekonomi och möjlighet att parera högre räntor. Kanske är det tvärtom nu du ska låsa in räntan inför nästa period?

Sharon Lavie, Sparekonom på Lendo.