Inflationen faller under målet

Nya siffror från SCB visar att inflationstakten enligt KPIF landade på 1,7 procent i februari. Det innebär att vi nu ligger under Riksbankens mål på 2 procent. Trots detta goda besked finns det anledning till vaksamhet. Risken för kraftigt stigande drivmedelspriser under mars kan snabbt förändra spelplanen för både hushållen och Riksbanken.

Dagens inflationsbesked från SCB är ett välkommet kvitto på att Riksbankens taktik har gett resultat. Att inflationstakten (KPIF) sjunker från 2,0 procent i januari till 1,7 procent i februari visar på en tydlig stabilisering av prisutvecklingen. För de svenska hushållen, som länge har pressats av höga levnadskostnader, är detta en signal om att räntekulmen definitivt är bakom oss och att diskussionen om räntesänkningar nu går in i en mer konkret fas.

Orosmoln: Drivmedelspriser som inflationsdrivare

Samtidigt som de inhemska siffrorna ser lovande ut, växer oron i omvärlden. Den senaste tidens krig i Mellanöstern har skapat en volatilitet på oljemarknaden som kan få direkta konsekvenser för svensk ekonomi.

Marknadsanalytiker varnar nu för att bensinpriset kan stiga med så mycket som 10 procent under mars månad till följd av osäkerheten kring leveranskedjor och råoljepriser. En sådan utveckling påverkar inflationen på två plan:

1. Direkt påverkan: Drivmedel ingår direkt i den korg av varor som mäter inflationen. En kraftig prisuppgång här kan ge ett omedelbart avtryck i nästa månads KPI-siffror.

2. Indirekt påverkan: Transportkostnader är en fundamental del av prissättningen för nästan allt vi konsumerar, inte minst livsmedel. Om logistikkostnaderna rusar riskerar vi en ny våg av prisökningar i butiksleden.

Att räkna på effekten av en specifik prisökning, som den befarade uppgången på 10 procent för drivmedel, ger oss en tydligare bild av varför Riksbanken troligtvis kommer att fortsätta att avvakta.

Den direkta effekten (Viktningen i korgen)

För att förstå hur mycket bensin och diesel påverkar inflationen måste vi titta på dess "vikt" i SCB:s konsumentprisindex. Drivmedel (kategori 07.2.2) utgör i runda slängar 2,644 procent (eller 26,44 promille) av den totala "korgen" av varor och tjänster som svensken konsumerar.

Räkneexempel: Om priset på drivmedel stiger med 10 procent, blir det direkta bidraget till inflationen:

0,1 x 0,02644 = 0,002644

Det innebär att om allt annat i ekonomin står stilla, skulle bara bensin- och dieselpriserna lyfta inflationen från dagens 1,7 procent till nästan 2,0 procent. Det lägger inflationen exakt på Riksbankens mål på 2 procent.

Den indirekta effekten (Logistikkedjan)

Utöver vad vi betalar vid pumpen tillkommer de indirekta effekterna. När drivmedel blir dyrare ökar kostnaderna för alla som transporterar varor.

• Livsmedel: Lastbilar som levererar mjölk och bröd får högre driftskostnader, vilket ofta förs vidare till konsumenten inom 1–3 månader.

• Kollektivtrafik och frakt: Budfirmor och transportbolag kan införa bränsletillägg.

Historiska data från Riksbanken och SCB tyder på att den indirekta effekten på sikt kan vara nästan hälften så stor som den direkta. I det korta perspektivet (inom en månad) pratar vi om ett ytterligare bidrag på kanske 0,05–0,10 procentenheter.

Vad innebär detta för din ekonomi?

Baserat på dagens priser ( 2026-03-05)

• Bensin 95: 15,78 kr/l

• Diesel: 18,09 kr/l

En ökning på 10 procent skulle innebära att bensinen stiger med ca 1,58 kr och dieseln med ca 1,81 kr per liter. För ett hushåll med en dieselbil som tankar 100 liter i månaden innebär det en direkt ökad utgift på 181 kronor enbart för bränslet. Motsvarande för en bensinbil blir en ökning med 158 kr.

Om vi summerar den direkta och den begynnande indirekta effekten, skulle en prisrusning på 10 procent under mars kunna öka det totala inflationstrycket med cirka 0,3 till 0,4 procentenheter.

Men den största risken är egentligen psykologisk och penningpolitisk. Om Riksbanken ser att inflationen återigen börjar klättra över 2-procentsmålet på grund av energipriser, kan de välja att avvakta initialt men på sikt behöver de förhålla sig till marknaden. 

En bräcklig seger för köpkraften

Oavsett omvärldsläget är det viktigt att skilja på en sjunkande inflationstakt och sjunkande priser. Att inflationen faller innebär endast att prisökningarna sker i en långsammare takt, inte att varor och tjänster blir billigare i absoluta tal. Den köpkraft som har gått förlorad de senaste åren kommer att ta tid att återhämta.

När vi nu ser en risk för att drivmedelspriserna återigen driver på inflationen, riskerar denna återhämtning av köpkraften att fördröjas. Även om lönerna börjar stiga i takt med prognoserna, äts en del av det utrymmet upp om transport- och energikostnader plötsligt rusar.

Analys och rekommendationer

Dagens inflationsbesked på 1,7 procent ger oss en välbehövlig buffert, men en drivmedelschock i mars skulle äta upp en stor del av det utrymmet och skapa ny osäkerhet kring räntebanan. Det är därför vi ser att marknaden reagerar med viss försiktighet trots de låga siffrorna från SCB.

Som sparekonom ser jag att vi befinner oss i ett brytningsläge. Vi rör oss mot en ljusare ekonomisk period, men vägen dit är kantad av risker som ligger utanför vår kontroll.

• Behåll marginaler i budgeten: Även om ränteutsikterna är mer positiva nu än för ett halvår sedan, bör man ta höjd för att energikostnaderna kan bli volatila under våren.

• Is i magen gällande bolånen: Det är lockande att agera på hoppfulla inflationssiffror, men den geopolitiska osäkerheten gör att räntebanan kan bli mer osäker än väntat. Ta beslut som din ekonomi håller på sikt.

• Strategisk konsumtion: En eventuell prisuppgång på drivmedel bör vara en påminnelse om att se över sina transportvanor men också en första indikation på att man bör stå beredd för de följdeffekter som det kan få för många andra varor. 

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.