Inflationen överraskar i mars: Priserna faller

Den preliminära statistiken för mars 2026 kan kännas förvirrande. Trots att priserna faktiskt sjönk under månaden, steg inflationstakten enligt KPI. Nedan reder vi ut vad som faktiskt händer med våra pengar – och varför Riksbanken sannolikt väljer att sitta still i båten ett tag till.

Logiken bakom basårseffekten

Vid en första anblick ser siffrorna motsägelsefulla ut. Konsumentprisindex (KPI) steg i årstakt från 0,5 % i februari till 0,6 % i mars. Samtidigt visar månadsförändringen att priserna faktiskt sjönk med 0,6 % mellan februari och mars. Hur går det ihop?

Att årstakten stiger trots att priserna faller just nu beror på vad som hände för exakt tolv månader sedan. Inflationstakten är en jämförelse med mars 2025. Om priserna föll ännu kraftigare i mars förra året än vad de gjorde i år, ser det i statistiken ut som att inflationen "stiger", trots att vi som konsumenter möts av lägre priser i butiken idag.

Maten och boendet bromsar medan transporten pressar

Marssiffrorna för 2026 levererar ett styrkebesked för svenska hushåll: matpriserna har slutat stiga. Faktum är att de faller. Även kostnaderna för att bo minskar, men kostnaderna för att transportera sig ökar. 

1. Maten: 

Kategorin Livsmedel och alkoholfria drycker visar en dramatisk inbromsning.

• Årsförändring: Den landar på exakt 0,0 %. Det innebär att maten inte är en enda krona dyrare idag än den var i mars 2025. I februari låg denna siffra på 1,8 %.

• Månadsförändring: Här ser vi det verkliga raset. Priserna gick ner med 1,0 % bara mellan februari och mars. Jämfört med februari, då priserna steg med 0,4 %, är detta en enorm lättnad för plånboken.

Att matpriserna faller med en hel procent på en månad är en sensationell nyhet. Det visar att konkurrensen och den dämpade efterfrågan äntligen ger resultat. Och detta gäller innan momssänkningen 1 april.

2. Boendet: 

Kategorin Bostäder, vatten, el, gas och andra bränslen är den post som just nu håller tillbaka inflationen mest effektivt.

• Årsförändring: Denna kategori sjunker till -0,4% i årstakt vilket innebär att boendekostnaderna minskat i jämförelse med förra året. Det beror främst på lägre styrränta (2,25% i mars 2025 i jämförelse med 1,75% i mars 2026) 

• Månadsförändring : Kostnaderna sjönk med -3,1 %. Ett massivt tapp. Om hela effekten beror på lägre elpriser i jämförelse med februari är inte helt klart.

Att boendet blir billigare under månaden är lättande, särskilt i en omvärld där det mesta känns osäkert. Var därför extra uppmärksam på om din bank höjer räntorna utan att styrräntan höjts och var inte rädd för att konkurrensutsätta din bank.

3. Transport 

Här ser vi den direkta effekten av oron i Mellanöstern och kriget i Iran. Det är en kombination av kraftigt stigande drivmedelspriser (olja) och dyrare transporttjänster.

• Årsförändringen: en uppgång med 3,3%. Det är transporterna som gör att inflationen inte faller mer än den gör.

• Månadsförändring: Transportkostnaderna steg med 4 %. Det är den högsta månadsökningen bland alla huvudkategorier.

Dyrare drivmedel påverkar transportkostnaderna, men detta kan även få fler ringar på vattnet och påverka flera varukategorier som är beroende av långa fraktvägar. Detta är en viktig kategori att följa.

Varför sänker inte Riksbanken räntan direkt?

Med en underliggande inflation (KPIF-XE) på endast 1,1 % och ett KPI på 1,6% ligger vi nu en bra bit under Riksbankens mål på 2 %. I teorin öppnar detta för räntesänkningar, men verkligheten är mer komplex. Prognoserna är i dagsläget osäkra på grund av omvärldsläget. Vi ser att energipriserna smugit sig uppåt (från 6,3 % till 8,7 % i årstakt) och geopolitisk oro skapar osäkerhet kring framtida fraktkostnader och oljepriser. Dessutom har vi sett att vissa banker nyligen höjt sina korta rörliga räntor med ca 0,15 procentenheter, trots den sjunkande inflationen.

Det mest troliga scenariot är därför att Riksbanken väljer att avvakta. De vill sannolikt se mer data och vara säkra på att den trenden håller i sig innan de vågar agera. 

Vad innebär detta för din plånbok?

Vi har just nu en importerad inflation. Om vi bara tittade på Sverige skulle vi förmodligen ha nollinflation eller till och med deflation (fallande priser).

Bankens dubbelspel: Bankerna höjer räntan med 0,15 % och pekar på osäkerhet och ökade kostnader. Men osäkerheten ligger i oljepriset, inte i din förmåga att betala för ditt boende. När matpriserna står stilla (0,0 % i årstakt) och de totala levnadskostnaderna faller (-0,6 % i månaden), ökar faktiskt din betalningsförmåga. Du får mer pengar över varje månad. Att bankerna då höjer räntan är ett rent vinstintresse som går stick i stäv med den ekonomiska verkligheten. Som det ser ut nu så väljer bankerna att agera på potentialen för högre inflation snarare än på den faktiska deflationen vi ser i din matkasse och din elräkning.

Riksbankens dilemma: Med en månadsförändring på totalt -0,6 % skriker ekonomin efter en räntesänkning. Men Riksbanken sitter i rävsaxen: sänker de nu, kan det vara fel timing igen. Om osäkerheten sprider sig och priserna ökar snabbt blir detta jojo spel förvirrande för hushållen, särskilt om bankerna går efter eget huvud. Dessutom kan kronan försvagas, vilket gör den redan dyra oljan ännu dyrare för oss. För dig med bolån betyder det att vi kan förvänta oss en period av oförändrade styrräntor medan vi väntar på att osäkerheten i omvärlden skingras.

Den stora vinsten i mars är att matpriserna bromsat in rejält. Med en halverad matmoms kan vi hoppas på ytterligare sänkningar för denna viktiga budgetpost. Även elpriset har sjunkit senaste månaden och med mildare väder kan vi hoppas på lägre elpriser framöver. Sammantaget finns goda utsikter för lite mer pengar över hos hushållen. Nu är det läge att agera. Låt inte banken ta dessa pengar ifrån dig genom en omotiverad räntehöjning. Kräv att få behålla din marginal med hänvisning till att den inhemska inflationen i princip är utraderad eller byt bank!

Sharon Lavie Sparekonom på Lendo