Maj-inflationen stiger till 0,8 procent

Morgonens preliminära siffror från SCB visar att inflationstakten enligt KPI steg till 0,8 procent i maj, upp från -0,1 procent i april. Även KPIF ökade till 1,5 procent. Men trots uppgången ligger inflationen fortfarande stadigt under Riksbankens mål på 2,0 procent.

Granskar man siffrorna närmare visar det en intressant dragkamp i ekonomin. Att KPI (0,8 %) ligger så pass mycket lägre än den underliggande inflationen KPIF (1,5 %) beror helt och hållet på att boräntorna är lägre idag än vid samma tidpunkt förra året. Det ger hushållen en välkommen krockkudde. Tittar vi på KPIF-XE, dvs inflationen där vi rensar bort både räntor och energipriser ser vi att även om den stigit något från 0 till 0,5% i maj så är den väldigt låg.

Hela bilden pekar på att vi befinner oss i ett bedrägligt lugn. Å ena sidan visar den superlåga kärninflationen att den underliggande svenska ekonomin i grunden är helt nedkyld. Det breda pristrycket på vanliga varor och tjänster existerar knappt, mycket tack vare att riksdagens och regeringens miljardpaket och skattesänkningar på drivmedel har lagt ett effektivt lock på utvecklingen just nu.

Å andra sidan är detta en tillfällig skyddsmur. Att KPIF (1,5 %) ligger så pass mycket högre än kärninflationen är den tydliga varningssignalen: det är de kraftigt stigande globala olje- och energipriserna som trycker på utifrån.

Regeringen har redan flaggat för att vi kommer att märka av dessa kännbara effekter under det kommande halvåret. De tillfälliga skattesänkningarna och elstöden fungerar som en finanspolitisk panikknapp för att rida ut stormen, men effekterna kan bli betydliga om oljepriserna fortsätter att spilla över på andra marknader.

Att inflationskurvan vänder uppåt just i maj beror främst på högre priser på energi och tjänster. Det är en utveckling som skapar en högst reell oro. Om dessa energipriser fortsätter att stiga och spiller över på resten av ekonomin under hösten, kommer Riksbanken att behöva höja räntan under året för att motverka att inflationen tar fart igen.

Men den risken ger inte bankerna rätt att tjuvstarta redan nu.

Bankerna fortsatt trögrörliga

Under våren har många bolånetagare mötts av beskedet att bankerna höjer sina boräntor med hänvisning till att ”marknadsräntorna har stigit”. Men tittar man på de faktiska siffrorna för de korta marknadsräntorna stämmer inte bankernas retorik.

När den underliggande inflationen visade tecken på att krypa uppåt under tidiga våren, reagerade marknaden direkt. Marknadsräntorna klättrade och toppade runt månadsskiftet mars/april på cirka 2,2 procent. Då var bankerna blixtsnabba på bollen med att höja sina listräntor för att skydda sina egna marginaler.

Men under maj månad har marknaden andats ut. Den korta marknadsräntan (3-månaders STIBOR) har i stället fallit tillbaka och planat ut runt 2 procent – alltså nästan 0,20 procentenheter lägre än vid toppen.

Bankerna gömmer sig gärna bakom argumentet att "framtidsutsikterna är osäkra". Men det argumentet faller platt. Den öppna marknadsräntan är framåtblickande; den har redan räknat in och prissatt riskerna för höstens inflation, och landar ändå runt 2 procent.

När bankerna låter bli att sänka sina rörliga bolåneräntor just nu, eller justerar den marginellt med 0,05%,  handlar det alltså inte om att deras egna kostnader har ökat under maj. Det handlar om att de passar på att dryga ut sina egna vinstmarginaler på din bekostnad. De är extremt snabba på att höja rejält när marknaden stiger, men är synnerligen tröga när marknadsräntorna faktiskt faller tillbaka.

Vad ska du tänka på i detta läge?

1. Syna bankens ränteargument med hårda fakta: Om din bank försöker motivera en hög rörlig ränta med "marknadsoro", har du nu svart på vitt att det inte håller för maj månad. Marknadsräntorna har backat med nära 0,2 procentenheter sedan mars/april-toppen, vilket betyder att bankens marginal på ditt lån har ökat. Kräv att de flyttar tillbaka din ränta i samma takt som de höjde den.

2. Utnyttja bankernas marginaljakt till din fördel: Eftersom bankerna har tagit höjd och har exceptionellt goda marginaler just nu, finns det också ett enormt utrymme för dem att pruta. Det är dags att jämföra med konkurrerande banker och spela ut dem mot varandra.

3. Stresstesta för framtida orosmoln: Även om bankernas nuvarande prissättning är en räntebluff, kvarstår faktum att den underliggande inflationen (KPIF på 1,5 %) kryper uppåt. Flera bedömare flaggar för att Riksbanken kan tvingas till höjningar under året om energipriserna sticker i väg efter sommaren. Se till att din budget klarar en ränteuppgång på 0,5 procentenheter om inflationen skulle bita sig fast, även om du ska kräva marknadsmässig ränta av banken idag.

4. Bygg en egen buffert: Majsiffrorna bekräftar att energin återigen drar uppåt och att oron i omvärlden på sikt kan ge kostnadsökningar. Därför är det smartaste draget just nu att spara till sin egna långsiktiga trygghet snarare än att ge banken onödiga, dolda räntekronor.

Läs mer om bankernas räntefint här.