Nobelpriset i ekonomi 2025:

Varje år delas Nobelpriset i ekonomi ut till forskare som på något sätt hjälper oss att förstå världen bättre. I år går priset till tre forskare som visar hur nya idéer skapar tillväxt, jobb och bättre villkor för både företag och hushåll.

Årets pristagare – Joel Mokyr, Philippe Aghion och Peter Howitt – har förklarat hur innovationer och nya idéer skapar ekonomisk tillväxt, och varför vissa samhällen lyckas bygga välstånd som varar över tid. Kort sagt visar deras forskning att tillväxt inte är något självklart. Den kräver ett klimat där människor får tänka nytt, prova, misslyckas – och lyckas igen.

Joel Mokyr – när idéer blir samhällskraft

Joel Mokyr har ägnat sitt liv åt att förstå varför den industriella revolutionen började i Europa. Han visar att det inte bara handlade om maskiner eller råvaror, utan om idéer som fick spridas fritt.  När forskare, uppfinnare och hantverkare började dela kunskap och lära av varandra, uppstod en miljö där teknisk utveckling tog fart – och till slut förändrade hela världen.

Kungliga Vetenskapsakademien framhåller att Mokyr har identifierat förutsättningarna för ihållande tillväxt: öppna samhällen, där nyfikenhet och förändring uppmuntras. Det är en påminnelse om att ett lands framgång börjar med något så enkelt – men avgörande – som viljan att lyssna på nya idéer.

Philippe Aghion och Peter Howitt – kraften i konkurrens och förnyelse

Philippe Aghion och Peter Howitt har utvecklat en teori som förklarar hur innovation driver tillväxt. De visar att utveckling sker genom det de kallar ”kreativ förstörelse” – när nya idéer och företag ersätter gamla.

Tänk på hur streamingtjänster förändrade musik- och filmbranschen, eller hur el- och hybridbilar utmanar den traditionella bilindustrin. Förändringen är ibland smärtsam, men nödvändig. Deras forskning visar också att rätt mängd konkurrens gör företag mer kreativa och effektiva, vilket leder till bättre produkter och tjänster för konsumenterna.

Akademien lyfter fram att denna process inte är utan konflikter: de som sitter på gamla lösningar försöker ofta bromsa utvecklingen. Ett hållbart innovationsklimat kräver därför att samhället hanterar motståndet – så att förändring inte stoppas, utan styrs på ett rättvist sätt.

När Sverige vågar vara öppet växer både idéer och ekonomi

Sverige har länge haft ett starkt innovationsklimat. Våra universitet, teknikbolag och digitala tjänster är exempel på hur öppenhet och utbildning skapar utveckling. Men det är inget som kommer av sig självt. Det kräver politik, trygghet och system som gör det möjligt att våga tänka nytt – oavsett om man är forskare, företagare eller anställd.

När innovationsklimatet fungerar väl händer tre saker som påverkar dig direkt:

1. Ditt sparande växer på lång sikt. När företag utvecklas och nya branscher växer fram ökar värdet på fonder, aktier och pensioner. Ett innovativt Sverige är också ett land där sparpengar får bättre möjligheter att växa.

2. Din köpkraft stärks. Konkurrens pressar priser och höjer kvaliteten. Företag som inte hänger med tvingas förbättra sina produkter, vilket gör att du som konsument får mer för pengarna.

3. Dina möjligheter ökar. Nya idéer skapar nya jobb. För tjugo år sedan var det få som talade om AI-experter, klimatstrateger eller hållbarhetsanalytiker. I dag är det självklara yrken. När samhället förnyas, växer också dina chanser att hitta något som passar just dig.

Motstånd, möjligheter och mänsklig nyfikenhet

Årets pristagare visar också att förnyelse ofta väcker motstånd. Företag och grupper som riskerar att förlora på förändringen försöker ibland hålla fast vid det gamla. Men den verkliga utmaningen – och möjligheten – ligger i att hitta balansen: att uppmuntra innovation, utan att människor hamnar på efterkälken.

Ett starkt innovationsklimat gynnar oss alla. Det driver fram nya produkter, nya sätt att spara och nya sätt att leva. Det gör våra företag konkurrenskraftiga, våra pensioner tryggare – och våra liv lite mer spännande.

Framtiden byggs av idéer som får växa

Priset till Mokyr, Aghion och Howitt påminner oss om något grundläggande: När människor får tänka fritt, samarbeta och utmana det gamla – då skapas långsiktig tillväxt, jobb och välstånd. Och det gäller inte bara på nationell nivå. Det påverkar ditt sparande, din köpkraft och dina möjligheter. För framtiden börjar inte i finansdepartementet – den börjar i en idé, hos någon som vågar tänka nytt.

Illustration ovan: ©Johan Jarnestad/Kungl. Vetenskapsakademien.