Riksbanken i en rävsax - styrräntan oförändrad

Skälet är sommarens högre inflation, samtidigt som konjunkturen fortsätter att vara svag och hushållen fortfarande håller igen. Men Riksbanken ser ett ljus i slutet av tunneln och lämnar också en dörr öppen för ytterligare en sänkning i år – men inget löfte. 

Varför väntar Riksbanken?

Inflationen har överraskat uppåt i sommar, men detta bedöms drivas av tillfälliga faktorer som stora prislyft på ett fåtal varor, samt att den årlig viktuppdatering påverkat korgeffekten i KPIF och eftersläpningar i administrativt satta pris. Andra indikatorer som kronans stärkning och fallande insats- och råvarupriser – pekar på att pristrycket framåt är förenligt med 2-procentsmålet. Samtidigt är konjunkturen svag, med låg tillväxt, försiktiga hushåll och en arbetsmarknad som ännu inte visar tydliga förbättringar. Allt detta sammantaget lämnar få andra alternativ för direktionen än att avvakta. 

Kommer fler sänkningar i år?

Det är möjligt – men långt ifrån spikat. Riksbanken öppnar för en ytterligare sänkning om den önskade inflationsnedgången slår in och konjunkturen inte återhämtar sig. Samtidigt pekar man på risker som kan rubba banan mot 2 procents inflation – åt båda håll – och därmed förändra behovet av fler sänkningar.

• Svensk återhämtning: Om efterfrågan tar fart snabbare än väntat kan pristrycket bita sig fast; går återhämtningen trögare riskerar vi tvärtom en svagare ekonomi som kräver mer stöd – ny data kan därför snabbt ändra penningpolitiken.

• Företagens prissättning: Om företag fortsätter att ta ut högre påslag och vältra över kostnader i priserna håller inflationen uppe längre än prognos, vilket minskar utrymmet för sänkningar. (Riksbanken har tidigare pekat ut förändrat prissättningsbeteende som en viktig inflationsdrivare.)

• USA:s ekonomiska politik: Högre tullar och mer protektionism tenderar att slå igenom i importpriser och konsumentpriser – det ökar inflationsrisken även här hemma via dyrare varor och svagare internationell handel. 

• Kriget i Ukraina: Har tidigare drivit upp energi- och livsmedelspriser i Europa; ny upptrappning kan ge nya prisryck och högre inflation. 

• Utvecklingen i Mellanöstern: Störningar i Röda havet/Suez har redan gett högre fraktkostnader; fler störningar eller stigande oljepriser riskerar att pressa upp företagens kostnader och därmed konsumentpriser. 

Troligast är en sänkning till under hösten, man vill gärna se hushållen öppna sina plånböcker för mer konsumtion och att BNP stiger. Den stora bromsklossen i min mening är förutsägbarhet – något som både svenska hushåll och företag kämpar med just nu. Två sänkningar kräver att inflationen faller tydligare och bredare än väntat och att prispåslag normaliseras utan nya omvärldsstörningar; annars stannar det vid en. Om inflationsnedgången hakar upp sig eller efterfrågan tar fart minskar utrymmet för fler sänkningar snabbt 

Hur påverkar det dig – konkret?

För rörliga bolån blir effekten av dagens besked i första hand att räntan står still tills vidare. Skulle en sänkning på 0,25 procentenheter komma senare i år kan det märkas i plånboken. 

Exempel:

Bolån på 3 miljoner kronor med rörlig ränta som sjunker ned från 3,25 till 3,00 procent: räntekostnaden sjunker från cirka 8 125 kr/mån till cirka 7 500 kr/mån – en besparing på ungefär 625 kr varje månad. 

Min checklista just nu

• Buffert före allt annat. Konjunkturen är svag – se till att ha marginaler.

• Jämför boräntor och förhandla. Många banker justerar långsamt – skillnaden mellan lista och snitt kan ge utrymme.

• Bundet lån nyligen? Håll kursen – du har tryggheten på plats även om rörligt rör sig nedåt senare.

• Nytt lån på gång? Låna med säkerhetsmarginal; osäkerheten i omvärlden är hög.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.