Smarta tips som ger snabb effekt för ekonomin

Vissa månader kan pengarna ta slut snabbare än vanligt. Det är sällan en enda stor utgift – oftare flera små kostnader som tillsammans blir en rejäl “läcka”. Vid dessa tillfällen kan det vara bra att bromsa kostnader snabbt, utan att göra livet onödigt krångligt.

7 tips att testa direkt

1. Inför 72-timmarsregeln för alla “onödiga” köp

Så gör du: Allt som inte är nödvändigt får ligga i varukorgen eller på inköpslistan i 72 timmar innan beslut. Suget hinner ofta avta, och du hinner tänka igenom om köpet faktiskt behövs. 

Varför det funkar: Du stoppar impulsköp utan att behöva “förbjuda” dig själv.

2. Byt taktik i matbutiken 

Så gör du: Skriv handlingslista och testa “vän-tricket”: handla med en vän/släkting och byt listor – plocka varandras varor. Det bromsar spontanköpen markant. 

En enklare variant: Handla online för upphämtning en gång i veckan. Du ser totalsumman innan du trycker “köp” och slipper hyllornas impulser.

3. Planera tre basmiddagar som återkommer (och variera dem)

Så gör du: Välj tre rätter som är billiga per portion och lätta att variera med kryddor/tillbehör. Exempelvis: kyckling, färs eller bönor/linser som kan bli sallad, pasta eller gryta. 

Varför det funkar: Upprepning minskar både matsvinn och stress, och gör veckohandlingen snabbare. 

4. Kör “töm-skåpen-veckan” 

Så gör du: Bestäm en vecka där du handlar så lite som möjligt och bygger måltider på det som redan finns i frys och skafferi. 

Effekt: För många blir det flera hundralappar direkt samma månad – och mindre matsvinn. 

5. “Betala dig själv” när du unnar dig

Så gör du: Välj en typisk vardagsutgift (kaffe på språng, hämtmat, snacks). Varje gång du köper den, swishar du samma belopp till ett sparkonto. 

Varför det funkar: Du ser kostnaden direkt – och vanan börjar ofta ändras av sig själv. 

6. Sänk räkningarna på 30 minuter

Så gör du: Avsätt 30 minuter och gå igenom dina avtal. Många betalar för mycket för att man inte orkar förhandla om och en ändring kan ge återkommande besparing hela året. 

Viktigt: Se upp med bindningstid innan du byter elavtal – annars kan en brytavgift äta upp besparingen. 

7. “En ut – en in” för tjänster och abonnemang

Så gör du: Säg upp minst en tjänst innan du startar ett nytt. Det kan vara streaming, gymkort du sällan använder, elsparkcykel-abonnemang, ljudböcker eller annat som inte nyttjas fullt ut. 

Varför det funkar: Abonnemang är en av de vanligaste “osynliga” kostnaderna i hushållsbudgeten. När betalningen dras automatiskt varje månad vänjer sig många vid utgiften och slutar värdera om den fortfarande ger nytta. Nu sätter du ett tak på hur många tjänster du betalar för, och det tvingar fram ett aktivt val.

Så mycket kan tipsen spara

1. Matsvinn 

Matsvinn i pengar: Livsmedelsverket uppskattar att vi i genomsnitt slänger ätbar mat för 1 330 kr per person och år, och att det för en familj med två vuxna och två barn blir över 5 000 kr per år. 

Om ni halverar matsvinnet:

• Barnfamilj kan spara: cirka 2 600 kr/år, ungefär 220 kr/mån 

• Ensamhushåll kan spara : cirka 650 kr/år cirka 55 kr/mån 

“Töm-skåpen-vecka”:

• Barnfamilj: om ni normalt handlar för cirka 2 000 kr/vecka kan ni ofta kapa 500–1 000 kr på en vecka genom att planera runt det som redan finns hemma. 

• Ensamhushåll: vid normal veckohandling cirka 650–700 kr kan man ofta kapa 150–300 kr en vecka. 

2. Abonnemang och “osynliga” kostnader

• Pausa en streamingtjänst i två månader (cirka 129–179 kr/mån): 260–360 kr sparat. 

• Säg upp ett litet abonnemang (cirka 49–99 kr/mån): 600–1 200 kr/år sparat. 

3. El 

Normal elförbrukning villa: ungefär 20 000 kWh/år är ett vanligt riktmärke, men varierar med hus och vanor. Ett ensamhushåll i en lägenhet förbrukar ca 1500kWh/år.

• Om ett byte/omförhandling sänker elpriset med 10–20 öre/kWh kan det bli cirka 2 000–4 000 kr/år (170–330 kr/mån). 

• Ensamhushåll som kan på motsvarande sätt spara ca 150–300 kr/år (12–25 kr/mån). 

4. Hemförsäkring 

Om du betalar 250 kr/mån och hittar likvärdigt skydd för 170 kr/mån sparar du 80 kr/mån = 960 kr/år. 

5. Lån: dyr kredit som kan bli billigare

En kortkredit på 20 000 kr med 16 % ränta kostar 3 200 kr/år i räntekostnad. Om du kan lösa den med ett lån på 10 % ränta blir räntekostnaden 2 000 kr/år – en besparing på 1 200 kr/år. (Obs: räknat enbart på ränta, utan avgifter/amortering.) 

Vanliga fallgropar 

1. Att spara på försäkring genom att sänka skyddet för mycket. Särskilt vanligt i personförsäkringar: du kan få sämre villkor eller undantag, och ibland sämre förutsättningar om besvär fanns innan bytet. 

2. Att bryta elavtal med bindningstid. Brytavgiften kan äta upp hela vinsten. 

3. Att ha tillsvidareavtal/ anvisningsavtal - Ett vanligt misstag när det gäller elavtal är att inte aktivt teckna ett elavtal vid inflytt. Då får man ett tillsvidareavtal/ anvisningsavtal. Tyvärr innebär det att du får det dyraste elpriset.  

4. Att “spara på mat” genom att jaga kampanj utan plan. Det ökar risken för matsvinn – och då blir det dyrare, inte billigare. 

5. Otillräckliga uppsägningar. Det räcker inte att radera en app för att avsluta tjänster i mobilen. Abonnemang måste sägas upp i kontoinställningar. Detsamma kan gälla vissa abonnemang. Du kanske har tecknat ett årsabonnemang på gymmet, men missat att du får en förnyad avtalsperiod om du inte säger upp avtalet i god tid.

Av: Sharon Lavie, sparekonom Lendo.