Avdrag för sponsring:

Om du någon gång har sponsrat den lokala idrottsklubben, en kulturförening eller ett välgörenhetsinitiativ och efteråt undrat: “Får jag verkligen dra av det här?” – då är du i gott sällskap. Just den osäkerheten är en av anledningarna till att Sponsringsutredningen nu lägger fram ett förslag om tydligare avdragsrätt (SOU 2026:5). Kärnan är enkel: sponsring som är affärsmässigt motiverad ska inte falla på orimliga beviskrav bara för att effekten handlar om varumärke, förtroende och långsiktigt anseende. 

Det här berör många. Institutet för Reklam- och Mediestatistik (IRM) uppskattar att sponsringen i Sverige 2024 låg på 9,4 miljarder kronor och utgjorde drygt elva procent av företagens reklam- och marknadsföringsinvesteringar. 

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Förslaget är extra viktigt för småföretag

Småföretag sponsrar ofta lokalt och med relativt små belopp. I Företagarnas undersökning uppgav merparten sponsorutgifter under 100 000 kr per år, och nära hälften låg på högst 5 000 kr. 

När småföretagare fick frågan om tydligare avdragsmöjligheter skulle påverka viljan att sponsra mer svarade nära 70 procent ja, varav 28 procent att de skulle öka sponsringen i stor utsträckning. Utredningen bedömer också att det ofta är just mindre företag som både nekas avdrag i dag och avstår från samarbeten på grund av osäkerheten. 

Vad är det som föreslås 

Utredningen föreslår en ny bestämmelse i inkomstskattelagen: utgifter för att förbättra eller upprätthålla näringsverksamhetens anseende ska vara avdragsgilla, utöver dagens huvudregel om avdrag för att förvärva och bibehålla inkomster. 

Det viktiga här är varför regeln kommer till: dagens praxis har gjort gränsen mellan sponsring och gåva svår, och ofta har det blivit ett restriktivt synsätt på “tillräckliga motprestationer” – trots att företag normalt agerar affärsmässigt. 

Utredningens beräkningsexempel utgår från att avdragen kan öka med totalt två miljarder kronor. Samtidigt är sponsring en viktig finansieringskälla för civilsamhället. IRM uppskattar att 73 procent av sponsringen 2024 gick till idrotten (cirka sju miljarder). 

När blir den nya regeln relevant?

Den blir främst aktuell när du inte kan visa värdet av direkta motprestationer (till exempel exakt annonsvärde), men utgiften ändå är affärsmässigt motiverad och syftar till anseende. Direkta motprestationer (lokal, personal, reklam m.m.) ska även fortsättningsvis dras av enligt dagens huvudregel. 

Vad menas med “anseende”?

Utredningen kopplar det till sådant som stärker varumärket och hjälper företag att attrahera kunder, kapital och arbetskraft – alltså det långsiktiga renommébygget som ofta är själva poängen med sponsring. 

Tre tydliga undantag

Förslaget är inte en fri avdragsrätt. Den nya paragrafen ska inte tillämpas på:

• representation och liknande ändamål (som i stället prövas enligt representationsreglerna),

• politisk verksamhet,

• religiös verksamhet. 

Bakgrunden är bland annat att utredningen vill undvika svåra gränsdragningar mot privata levnadskostnader och värna principer kopplade till demokrati och religionsfrihet. Det är inte mottagarens “profil” som ensamt avgör – utan vad sponsringen faktiskt avser i överenskommelsen. Därför lyfter utredningen att företag bör kunna säkerställa (i avtalet) att ersättningen inte går till politisk eller religiös verksamhet. 

En praktisk checklista 

Även om detta är ett förslag och detaljer kan ändras är riktningen tydlig: dokumentation och affärsmässighet kommer vara din bästa vän.

1) Skriv ett avtal som tål granskning

Avdragsrätten ska bedömas utifrån vad som står i överenskommelsen och vad utgiften avser. Se till att avtalet svarar på:

• Vad sponsrar du (projekt/aktivitet) och under vilken period?

• Hur ska ditt företag synas? (plats, format, frekvens)

• Vilka rättigheter får du? (logotyp, exponering, event, biljetter, sociala medier)

• Hur följer ni upp? (enkel rapport, bilder, länkar)

2) Separera motprestation från anseende

Om du får tydliga motprestationer (annonsering, exponering, biljetter, personalaktiviteter) ligger det ofta nära marknadsföring eller representation – och då gäller olika regler. Utredningen pekar på att gränsdragningen behöver vara tydlig så att affärsmässiga utgifter inte faller mellan stolarna. 

I praktiken kan du be om en uppdelad faktura eller bilaga som beskriver vad som ingår.

3) Säkerställ att samarbetet förmedlas utåt

Utredningen beskriver sponsring som typiskt kopplad till att företaget associeras med ett positivt värde och att samarbetet kommuniceras externt. Spara därför bevis som skärmdumpar, foton på skyltning, länkar, programblad, inlägg.

4) Undvik fallgroparna: representation, politik, religion

Den föreslagna paragrafen omfattar inte representation och inte politisk/religiös verksamhet. Om mottagaren har politisk eller religiös koppling: skriv extra tydligt i avtalet vad ersättningen får användas till och att den inte avser politisk/religiös verksamhet. 

5) Om du sponsrar med varor eller tjänster

I särskilda yttranden lyfts en risk att sponsring via varor/tjänster kan trigga uttagsbeskattning om ersättningen inte anses marknadsmässig, och att det behöver förtydligas att avdragsgilla utgifter inte ska ge dubbel negativ skatteeffekt. Dokumentera därför marknadsvärde (prislista, offert, tidigare fakturor) och se till att avtalet speglar detta.

Sponsra med både hjärta och ordning

Det fina med sponsring är att den kan bära både affär och värderingar samtidigt. Men skattemässigt måste du kunna visa att det är din verksamhet som står i centrum. Utgiften ska vara affärsmässigt motiverad och syfta till att stärka eller upprätthålla företagets anseende. 

Om reglerna blir tydligare, som utredningen föreslår, kan fler småföretag våga sponsra utan att känna att de chansar. Och redan nu kan du vinna mycket på att göra sponsringen avdragsredo med ett genomtänkt avtal, tydlig uppföljning och ordning på underlagen.