Att vara student i Sverige 2025 är inte bara ett kunskapsprojekt – det är en ekonomisk stresstest. Trots fullt studiemedel på 13 500 kronor i månaden räcker pengarna inte – inte ens om du lever sparsamt. För att få ekonomin att gå ihop krävs att du söker bostadsbidrag eller stipendier - och har stenkoll på varje utgift. Här är vad du får, var pengarna går – och hur du gör för att undvika minus i slutet av månaden.

Vad får du som student?

- Studiemedel per månad (4 veckor): 13 500 kr

- Varav bidrag: 4 092 kr

- Varav lån: 9 408 kr

- Bostadsbidrag (om du är under 29 år och bor själv): upp till 1 300 kr/månad

Fribelopp- den dolda fällan

Många studenter drygar ut sina inkomster med extrajobb men det gäller att ha koll. Tjänar du över ditt fribelopp under ett halvår – till exempel genom sommarjobb, extrajobb eller försäljning – riskerar du att få CSN minskat eller bli återbetalningsskyldig. Har du jobbat under sommaren och får ut lön efter 1 juli är det lätt att missa denna regel då studierna inte startat. Det samma gäller dig som planerar att ha ett extrajobb under studietiden, du behöver alltså ta hänsyn till tidigare inkomster. Fribeloppet gäller per kalenderhalvår, 1 januari-30 juni och 1 juli–31 december och beror på hur många veckor du studerar med studiemedel eller studiestartsstöd samt om du ansökt om studiemedel för heltid- eller deltidsstudier. Du som studerar på heltid under 20 veckor har under 2025 ett fribelopp på 113 901 kr.

Tips: Ta hjälp av CSNs fribeloppskalkylator för att få koll på just ditt fribelopp.

Så ser en realistisk studentbudget ut 2025

Här är ett exempel på en faktisk månadsekonomi för en student som lever sparsamt men ändå inte klarar sig utan bostadsbidrag. För många är verkligheten dyrare – med högre hyra, kurslitteratur eller pendling. Följande budget utgår från Konsumentverkets beräkningar, med justeringar (*) som bättre speglar en realistisk studentekonomi.

Hyra*: SFS:s riktlinje om 4 800 kr/mån för student med 10-månadershyra. Det finns studieorter där studenter har en hyra som är mycket högre.

Hemutrustning*: Reducerad till en tredjedel av Konsumentverkets nivå eftersom studenter ofta får hjälp med möbler när de flyttar hemifrån och sällan köper nytt.

Internet och mobilabonnemang*: Minskad med 350 kr då internet ofta ingår i studentboendet.

Mat*: all mat lagas hemma, inklusive frukost, lunch, middag och mellanmål enligt Konsumentverkets kostnadsberäkningar.

Kurslitteraturen* kan variera kraftigt beroende på utbildning och om den är ny eller begagnad. I genomsnitt handlar det om mellan 500 -1000 kronor i månaden.

8 konkreta tips för få studentbudgeten att gå ihop

Att få studiemedlet att räcka är en utmaning för de flesta studenter – särskilt när hyran tar en stor tugga av budgeten och alla kostnader inte syns förrän terminen är igång. Men det finns vägar att få pengarna att räcka längre, utan att ge upp livskvaliteten. Här är sju smarta tips som hjälper dig kapa onödiga kostnader, ta vara på rättigheter och fatta ekonomiskt kloka beslut – utan att behöva leva på nudlar och havregryn.

1. Sök bostadsbidrag – men var vaksam

Bostadsbidraget är ofta avgörande för att studentbudgeten ska gå ihop. Men det är viktigt att förstå hur det fungerar. Du som är under 29 år kan få upp till 1 300 kr/månad. Men det beräknas på hela årets inkomst – jobbar du efter examen kan du behöva betala tillbaka. Nytt: Regeringen vill införa månadsvis beräkning, men förslaget träder tidigast i kraft 1 januari 2027. Tills dess bör du antingen räkna med att bli återbetalningsskyldig för din sista termin eller överväga att säga upp bostadsbidraget i tid om du räknar med att få arbete och högre inkomster senare under året.

2. Bo smart – hitta rätt boendeform

Boendet är ofta studentens största kostnad – men det är också en post där det går att spara mycket.

·   Dela boende med andra studenter – det kan halvera hyran.

·   Sök studentrum eller bo inneboende. Kolla Facebook, Blocket, lärosätenas anslagstavlor.

·   Studentlägenheter har ofta hyresfria sommarmånader.

·   Bo kvar hemma? Det är ibland det mest ekonomiska alternativet.

Tips: Sök även bostad på tex Blocket, Marketplace eller HomeQ – De officiella bostadsköerna är ibland långa.

3. Skär ner på digitala kostnader

Streaming, appar och digitala tjänster kan tillsammans bli en stor utgift – utan att du märker det.

·   Lista dina tjänster: Behöver du verkligen alla?

·   Utnyttja studentrabatter: Spotify, Apple Music, Storytel, Microsoft 365 m.fl.

·   Dela kostnader med andra (om tillåtet).

·   Läs gratis: Bibliotek erbjuder tidningar och böcker via t.ex. Pressreader, Biblio.

 Tips: Avsluta provprenumerationer i tid – använd kalenderpåminnelse.

4. Minska matkostnaderna – utan att kompromissa med kvaliteten

Mat är en nödvändighet – men det går att äta både gott och billigt med lite planering.

·   Planera veckomenyer och handla med lista

·   Använd tjänster som Matpriskollen eller ICA Student för att hitta rabatter

·   Laga storkok och frys in matlådor

·   Utnyttja appar som Karma eller Too Good To Go för billig överskottsmat från caféer/restauranger

·   Handla sent på kvällen – då är färskvaror ofta nedsatta

Tips: Laga middag med kompisar och dela på inköp – det sparar pengar och tid.

5. Köp begagnat – eller låna gratis

Det är onödigt att köpa nytt när så mycket går att få begagnat eller låna.

·   Litteratur: Studentapan, Campusbokhandeln, Facebookgrupper

·   Möbler och köksprylar: Myrorna, Erikshjälpen, Blocket

·   Sport- och fritidsprylar: Fritidsbanken lånar ut gratis

·   Kläder: Sellpy, second hand, klädbytardagar

·   Datorprogram: Många skolor erbjuder Office 365 gratis – kolla med IT-avdelningen

Tips: Fråga först i familjen och vänkretsen – mycket finns redan nära dig.

6. Sök stipendier – skattefritt och påverkar inte CSN

Stipendier är pengar du inte behöver betala tillbaka – och som är skattefria när de går till studier. Sök via: stiftelser.lansstyrelsen.se

·   Kan sökas av de flesta – inte bara toppstudenter

·   Kräver ofta bara personligt brev och studieintyg

·   Gäller t.ex. vid låg inkomst, särskilda studier, hemort eller engagemang

Viktigt: Stipendier påverkar inte ditt studiemedel från CSN men de påverkar bostadsbidraget – meddela Försäkringskassan om du får stipendium

7. Jobba extra – men håll koll på fribeloppet

Jobba gärna extra – men tjänar du över 113 901 kr per halvår riskerar du minskat studiemedel eller återkrav från CSN. Gäller alla inkomster:

·   Lön

·   A-kassa

·   Kapitalinkomster

·   Vinster från försäljning av bostad, fonder, aktier

 Exempel: Lönen från sommarjobbet i juni men som betalas ut i juli räknas till höstens fribelopp. Säljer du något? Du kan begära att hela vinsten från bostadsförsäljning räknas det halvår du skrev köpekontrakt – viktigt om du närmar dig gränsen. Tips:

1. Använd CSN:s fribeloppskalkylator

2. Meddela CSN om du ser att du får större inkomster

3. Sök jämkning hos Skatteverket för lägre skatteavdrag vid låg årsinkomst

8. Cykla istället för att köpa busskort

Kollektivtrafik är ofta nödvändigt – men inte alltid. Ett månadskort kan kosta över 700 kr, vilket snabbt blir en stor post i budgeten. En begagnad cykel kan däremot betala av sig själv på bara två månader.

Cykeln ger dig frihet, motion och gör det lättare att bo lite billigare en bit från centrum.

Tips: Kolla på Blocket, Facebook Marketplace eller byt-och-sälj-grupper för billiga cykla

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.