153 000 barn har beviljats Fritidskortet - du med?

Att alla barn ska ha möjlighet att delta i fritidsaktiviteter är en självklarhet – men i praktiken är det långt ifrån verklighet för många familjer. Nu lanseras Fritidskortet, en reform som ska bidra till att sänka trösklarna. Det är ett efterlängtat initiativ som visar att frågan om barns rätt till en meningsfull fritid tas på allvar. Men hur långt räcker det egentligen, och vilka barn kommer att få störst nytta av satsningen? 

Så fungerar Fritidskortet

Från och med hösten 2025 kan alla barn mellan 8 och 16 år få ett Fritidskort. Kortet laddas med 500 kronor per barn och år och kan användas för ledarledda aktiviteter inom idrott, kultur eller friluftsliv. För barn i familjer som fått bostadsbidrag året innan blir beloppet 2 000 kronor. Pengarna kan användas till medlemsavgifter, kurskostnader och liknande, men inte till utrustning eller engångsaktiviteter. Ansökan görs av vårdnadshavaren via fritidskortet.se, och utbetalningen sker digitalt direkt till föreningen eller kulturskolan. 

Redan den första månaden efter lanseringen har över 153 000 barn fått kortet beviljat, och drygt 3 171 föreningar har anslutit sig. Det är en lovande start – men låt oss titta närmare på hur mycket man faktiskt får ut av beloppet. 

Källa bilden: Fritidskortet.se - uppdateras varje måndag

Vad kostar en fritidsaktivitet i dag?

Att delta i en fritidsaktivitet kan vara allt från nästan gratis till väldigt kostsamt. Här är några exempel på vanliga aktiviteter och vad de kostar för familjer:

• Fotboll: Medlems- och träningsavgifter ligger ofta på 1 000–3 000 kr per år. Till det kommer skor, kläder och benskydd för ytterligare 1 500–2 500 kr.

• Ishockey: Här är tröskeln betydligt högre. Avgifterna kan ligga på 4 000–8 000 kr, och utrustningen på uppemot 15 000 kr per år.

• Ridning: En lektion i veckan kostar runt 6 000–10 000 kr per år, plus utrustning för några tusenlappar.

• Kulturskolan: En terminsavgift för musik eller teater ligger ofta på 800–1 800 kr, och instrumenthyra kan tillkomma med 500–3 000 kr per år.

• Dans: Kursavgifter varierar mellan 1 500–3 000 kr per termin, och därtill behövs kläder och skor för omkring 1 000–2 000 kr.

• Scouting: Här är kostnaden relativt låg, runt 500–1 000 kr per år, plus lägeravgifter på 1 500–3 000 kr.

För en familj där hushållsekonomin redan är ansträngd gör ett tillskott på 500 kr skillnad i aktiviteter med lägre avgifter, men det täcker bara en liten del i mer kostsamma idrotter som ridning eller ishockey. För familjer som får det högre stödet på 2 000 kr kan bidraget betyda att en hel terminsavgift i kulturskolan eller en större del av fotbollen finansieras. 

En bra början

Fritidskortet är positivt eftersom det sätter ljuset på barns rätt till en aktiv fritid och kan hjälpa många att ta steget in i en förening. Men det är också tydligt att satsningen inte löser allt. Barn som vill prova på dyrare idrotter behöver fortfarande en viss socioekonomisk grundtrygghet i familjen. Utrustning, resor och extraavgifter kan snabbt bli en tung börda som kortet inte täcker. 

Samtidigt är det viktigt att framhålla att något görs. Att staten går in med ett riktat stöd är ett viktigt steg mot en mer jämlik fritid, även om det inte är hela lösningen. 

Andra vägar till stöd

Fritidskortet är en bra start, men om du som förälder känner att pengarna ändå inte räcker finns flera andra vägar att pröva: 

• Börja med föreningen: Många idrotts- och kulturföreningar har egna lösningar för att underlätta. Det kan handla om reducerade avgifter, syskonrabatter eller möjligheten att låna utrustning. Vissa föreningar har till och med särskilda fonder för att stötta familjer med svagare ekonomi. Våga fråga – det är vanligare än man tror att andra familjer gör detsamma.

• Titta på Fritidsbanken: I över 120 kommuner kan du gratis låna utrustning som skridskor, fotbollsskor eller innebandyklubbor. Det är perfekt om ditt barn vill testa en ny sport innan ni köper utrustning, eller om något behövs till ett träningsläger eller prova-på-pass.

• Sök stipendier och fonder: Organisationer som Majblomman ger varje år stöd till barns fritidsaktiviteter och utrustning. Många kommuner har dessutom lokala stiftelser som man kan ansöka till. Kolla kommunens webbplats,  t.ex. Stockholms stad – Stiftelser. eller ring socialförvaltningen för vägledning. 

• Kommunala satsningar: En del kommuner erbjuder gratis lovaktiviteter, kulturskolor med låga avgifter eller särskilda bidrag för barn i familjer med begränsad ekonomi.

• Parasport Sverige: För barn med funktionsnedsättning erbjuder Parasport Sverige ett brett utbud av idrotter och arbetar aktivt för att fler ska kunna delta på lika villkor. Här finns också stipendier man kan söka 

Att ta första steget och fråga kan kännas svårt, men du är inte ensam. Många familjer använder sig av dessa möjligheter för att deras barn ska kunna vara med. Genom att kombinera Fritidskortet med de här stöden ökar chansen att ditt barn hittar en aktivitet som passar – både för intresset och för plånboken.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.