De tjänar på att du inte förstår

Visst känns det bra att få hjälp med sin ekonomi – någon som vet, som guidar, som föreslår det bästa? Tyvärr ser verkligheten inte alltid ut så. Finansinspektionen har i sin senaste rapport varnat för att alldeles för många privatpersoner köper finansiella produkter som de varken behöver eller förstår. Och det är inte deras fel.

Många av dessa produkter säljs in med ord som "tryggt", "hållbart" eller "exklusivt", men visar sig ofta vara dyra, svårbegripliga och i värsta fall olämpliga. Det kan handla om sparprodukter med inlåsning, dyra försäkringar du inte behöver, eller investeringar som säljs med höga avgifter men låg faktisk avkastning. 

Vad är problemet?

Ett stort bekymmer är att rådgivningen ofta inte är så oberoende som du kanske tror. Många säljare får betalt – provision – beroende på vilken produkt de säljer. Och provisionen är inte alltid lika hög för alla produkter. Det betyder att en rådgivare kan tjäna mer på att rekommendera en viss fond, försäkring eller strukturerad investering – trots att det finns billigare och enklare alternativ som passar dig bättre. Det här kallas intressekonflikter. Och även om rådgivaren följer regelverket, så är det svårt att vara helt neutral när den egna lönen påverkas av vilka produkter du väljer. 

Exempel på produkter som ofta är olämpliga

Ett exempel är autocalls eller kreditcertifikat – komplicerade sparprodukter som kan låta trygga med namn som "kapitalskydd" eller "begränsad nedsida". Men ofta har de höga avgifter och villkor som är svåra att förstå. Det krävs både tur och tajming för att få ut någon avkastning alls, och i många fall äter avgifterna upp eventuella vinster.

Ett annat vanligt exempel är produktförsäkringar. Har du köpt en ny mobil eller tv och fått frågan "Vill du lägga till en försäkring?" Då vet du vad jag menar. Många av dessa försäkringar skyddar mot sådant som redan täcks av din hemförsäkring eller av lagstiftningen, till exempel reklamationsrätt och konsumentköplag. Du betalar dubbelt – ofta i onödan. 

Finansiella råd från sociala medier och AI

En växande trend är att allt fler unga vänder sig till finfluencers eller AI-tjänster för att få investeringsråd. Det kan kännas inspirerande – men det är viktigt att förstå riskerna.

Enligt Finansinspektionen litar var fjärde ung vuxen på råd från finfluencers, och en tredjedel kan tänka sig att fatta långsiktiga beslut baserat på AI. Problemet? Varken influencern eller algoritmen har koll på din ekonomi, din livssituation eller din risktolerans. De ger generella råd som kan låta personliga – men som inte är det.

Dessutom finns det sällan transparens. Tjänar influencern pengar på att lyfta ett visst bolag? Äger de själva aktierna de puffar för? Har de ens rätt att ge finansiella råd? 

Varför vill de att du flyttar pensionen?

Ett särskilt bekymmer är hur vissa aktörer använder flytt av tjänstepension som ett säljverktyg. Du kanske blir erbjuden lägre ränta på bolån om du flyttar din pension – det låter ju bra. Men frågan är: är det bra för din framtida pension? I många fall kan du förlora garanterad ränta, lägre avgifter eller skydd som fanns i det tidigare avtalet. Och du kan hamna i dyrare eller sämre produkter – utan att någon förklarat det för dig.

När du flyttar din tjänstepension till en ny aktör tjänar de pengar på avgifter kopplade till försäkring, fondförvaltning och eventuella provisioner till rådgivaren. För aktören innebär din pension ett långsiktigt kapital som genererar stabila intäkter – oavsett hur väl din avkastning utvecklas. Här finns tydliga intressekonflikter. Att flytta pensionen ska vara ett beslut som gynnar dig – inte ett villkor för att få något helt annat. Det är så viktigt att du själv förstår konsekvenserna innan du flyttar något så långsiktigt som pensionspengar.

Så skyddar du dig – mina konkreta tips:

Innan du tackar ja till en produkt eller en flytt – ta dig tid att tänka efter och ställ några viktiga frågor:

1. Förstår jag vad jag köper? Be rådgivaren förklara hur produkten fungerar – i enkla ord. Om du inte förstår, säg nej.

2. Vad kostar det – totalt? Be om en fullständig prislista: förvaltning, rådgivning, försäkring, administration. Allt.

3. Vad får jag för pengarna? Hur mycket måste produkten tjäna in bara för att du ska gå plus?

4. Finns det enklare alternativ? En lågprisindexfond slår ofta dyrare fonder på sikt – särskilt när avgifterna räknas in.

5. Får säljaren provision? Om ja – fråga varför den här produkten är bäst för dig, inte för dem.

6. Har jag kollat oberoende källor? Använd konsumenternas.se eller fi.se för att dubbelkolla.

7. Har rådgivaren licens? Sök på Swedsec.se – där listas alla licensierade rådgivare.

8. Tar jag beslutet under press? Be om betänketid. Det är helt okej att säga "Jag vill läsa på först."

9. Kommer jag kunna sova gott med det här beslutet? En viktig fråga som inte får underskattas.

Att köpa en finansiell produkt är inte som att köpa en ny tröja. Det är ofta ett långsiktigt beslut – med konsekvenser du får leva med i många år. Så våga fråga, våga jämföra och våga tacka nej. Du har rätt att förstå vad du köper. Och om du inte gör det – då ska du inte köpa det. 

Min tumregel? Om du inte kan förklara för en vän hur produkten fungerar – låt bli.

Sharon Lavie, Sparekonom, Lendo