Decemberinflationen 0,3 procent

SCB:s Snabb-KPI för december 2025 visar att inflationstakten enligt KPI (konsumentprisindex) landade på 0,3 procent, samma nivå som i november. Från november till december var KPI oförändrat (0,0 procent), alltså stod prisnivån still i snitt under månaden. KPI är det vanligaste måttet på inflation i Sverige och visar hur priserna i en “genomsnittlig kundkorg” har förändrats för hushållen.

Samtidigt ger de andra måtten en lite annan bild. KPIF (KPI med fast ränta) sjönk från 2,3 procent i november till 2,1 procent i december. Enkelt uttryckt är KPIF gjort för att inte påverkas av att bolåneräntor ändras, vilket gör att man lättare kan se den underliggande prisutvecklingen.

Även KPIF-XE (KPIF exklusive energi) sjönk marginellt, från 2,4 till 2,3 procent. Det måttet används ofta för att få en bild av prisutvecklingen när energipriserna räknas bort, eftersom de kan svänga snabbt.

Vad betyder det här i praktiken? December ser lugn ut i KPI, men när man tittar på mått som är mindre känsliga för räntor och energipriser ligger inflationen kring nivåer som liknar ett mer normalt läge, nära inflationsmålet.

Varför känns det dyrt även när KPI är låg

När KPI-inflationen är så här låg är det lätt att tänka att “inflationen är över”. Men för många hushåll är den stora utmaningen att prisnivån redan är högre än för några år sedan. Det är ofta där glappet uppstår mellan statistiken och vardagen.

Dessutom är KPI ett genomsnitt. Om dina största utgifter – som mat, boende och transporter – utvecklas annorlunda än snittet, märks det direkt i din budget även om totalinflationen ser låg ut.

Fördelar och nackdelar för svenska konsumenter

Fördelar

• Stabilare vardagsbudget: när månadsförändringen i KPI är 0,0 procent minskar risken för tvära kast i prisnivån från en månad till nästa.

• Mer andrum i privatekonomin: fallande KPIF (2,1 procent) kan tala för mindre inflationsstress framåt, vilket kan göra ränteläget mer stabilt och underlätta hushållens planering. 

Nackdelar och risker

• Låg inflation betyder inte billigt: prisnivån kan fortfarande upplevas som hög även om ökningstakten bromsat. Om reallönerna stiger kan det ge mer utrymme, men det är fortfarande klokt att prioritera mellan vardagskonsumtion och sparande.

• Underliggande prisökningar finns kvar: KPIF-XE var 2,3 procent i december. När energipriserna räknas bort syns att prisökningstakten i många andra varor och tjänster fortfarande är tydlig, även om den sjönk något jämfört med november.

Tre sätt att stärka din ekonomi i ett lugnare inflationsläge

Använd januari som en budgetmånad. När prisutvecklingen i snitt är låg, är det ett bra tillfälle att se över dina stora kostnadsposter och justera nivåer som successivt har ökat – särskilt mat, abonnemang och boenderelaterade kostnader.

Om du har bolån, tänk i scenarier snarare än i en enskild siffra. KPI är lågt och KPIF ligger nära målet, vilket kan signalera ett stabilare läge – men tryggheten sitter i att din ekonomi klarar både dagens ränta och en oväntad uppgång. Bygg motståndskraft och undvik att öka belåningen utan att räkna på hur det påverkar dig i olika scenarier.

Låt sparandet jobba för dig på rätt sätt. För buffert och kortsiktiga mål kan ett sparkonto med ränta vara ett bra val, särskilt om du jämför olika konton och väljer ett alternativ där du har fri tillgång till pengarna. För pengar du kan avvara längre kan det vara klokt att spara i ett investeringssparkonto (ISK) och investera brett, till exempel i globala indexfonder eller en väldiversifierad portfölj, för bättre möjlighet till avkastning över tid.

När inflationen är låg blir det ofta enklare att fokusera på det du faktiskt kan styra i din ekonomi. Avgifter och onödiga räntor – som dyra krediter – är kostnader där du ofta har störst chans att påverka genom att jämföra, samla och omförhandla.

Av: Sharon Lavie, sparekonom på Lendo