Dominoeffekten:

Det har varit några minst sagt tuffa år för hushållskassan. Precis när vi trodde att vi kunde andas ut och att priserna var på väg ner, hopar sig nya orosmoln vid horisonten. Enligt en enkät från Swedbank, där runt 200 svenska bolag tillfrågats, stiger företagens inköpskostnader just nu mycket mer än väntat. Över hälften av företagen upplever ökade kostnader, medan en ytterst liten minoritet ser motsatsen.

Vad har då företagens inköpschefsindex och råvarupriser ute i världen med din och min vardagsekonomi att göra? Svaret är: allt. Men hur sprider sig egentligen en prisökning på råvarumarknaden ända hem till ditt köksbord eller badrumsskåp?

Här bryter jag ner dominoeffekten i fem tydliga kedjor, så att du ser exakt hur priset på en enskild råvara stiger och fördyrar vardagsprodukt efter vardagsprodukt.

Prisökningar på råvara som drabbar dina vardagsinköp

Det är lätt att tänka att ett högre olje- eller metallpris bara angår storföretag. Men varje råvara är startskottet på en lång kedja av förädling, förpackningsmaterial och transporter.

Kedja 1: Olja och plast - Fördyrar allt från flygresan till fryspåsen

Startpunkt: Råoljan blir dyrare på grund av kriget i Iran och högre global efterfrågan. Mellanled: Råoljan raffineras i huvudsak till två saker: drivmedel och plast. Oljan förädlas till kemikalier och plastpellets. När plasten blir dyrare stiger tillverkningskostnaden för både plastförpackningar, skyddsfilm och formgjuten plast. Samtidigt stiger priset på bensin och diesel, vilket gör alla tunga vägtransporter dyrare.

Exempel på produkter som blir dyrare för dig:

1. Bensin och diesel vid pumpen (den mest direkta och omedelbara smällen för bilägaren).

2. Kollektivtrafik och taxiresor (högre drivmedelskostnader tvingar fram biljetthöjningar).

3. Flygresor (flygbolagens bränsletillägg gör både semester- och affärsresor dyrare).

4. Hemleveranser och e-handelsfrakt (fraktbolagen lägger på drivmedelstillägg på sina leveranser).

5. Schampo och tvål (både plastflaskan och transporten till butiken blir dyrare).

6. Tvättmedel och sköljmedel (stora plastdunkar som kräver tung transport).

7. Kött-, mejeri- och ostförpackningar (plasttråg samt transporter från gård till mejeri och butik).

8. Fryspåsar, plastfolie och avfallspåsar.

9. Blöjor och dambindor (innehåller plastfibrer och plastfilm).

10. Bildäck och bilinteriör (syntetgummi och komponenter tillverkas av olja). 

Kedja 2: Metaller – Drabbar mobilen, bilen och konservburken

Startpunkt: Gruvor i Chile tvingas stänga på grund av oväder samtidigt som AI-datacenter och försvarsindustrin köper upp enorma mängder metall. Mellanled: Tillverkare av elledningar, kretskort, mönsterkort, karosser och konservburkar får höjda materialkostnader.

Exempel på produkter som blir dyrare för dig:

1. Mobiltelefoner och surfplattor (koppar i kretskort och batterier).

2. Datorer och bildskärmar.

3. Tvättmaskiner och torktumlare (stål i höljet, koppar i motorn).

4. Kyl, frys och diskmaskiner.

5. Bilar och elbilsbatterier (en elbil innehåller tre gånger så mycket koppar som en bensinbil).

6. Konserver (krossade tomater, tonfisk och bönor i aluminium/stålburkar).

7. Läsk- och ölburkar.

8. Kastruller, stekpannor och bestick.

9. Cyklar och elsparkcyklar.

10. Elartiklar vid hemrenovering (kablar, vägguttag, säkringsskåp). 

Kedja 3: Energikrisen- Dubbelsmällen som drar upp din el- och maträkning

Startpunkt: Priset på naturgas stiger kraftigt till följd av oroligheter i omvärlden, samtidigt som inhemska faktorer som reparationer och underhåll av kärnkraftverk samt lägre vattennivåer i vattenmagasinen pressar den nordiska elproduktionen. Mellanled: Energimarknaden slår hårt mot ekonomin på två fronter samtidigt:

1. Elpriset & Industri-ugnar: På den europeiska elbörsen sätter den dyraste energikällan priset för alla. Dyr naturgas i Kontinentaleuropa drar upp elpriserna på elbörsen, vilket i kombination med minskad kärnkraftsproduktion och låga vattenmagasin i Norden skapar höga elpriser. Samtidigt drabbas industrier som eldar sina ugnar direkt med gas eller el hårt.

2. Jordbruket: Naturgas är den enskilt viktigaste ingrediensen för att tillverka kvävebaserat konstgödsel. Dyr naturgas gör konstgödseln mycket kostsam för bönderna.

Exempel på produkter som blir dyrare för dig:

1. Din egen elräkning.

2. Fjärrvärme och hyror (värmebolagens taxor stiger, vilket leder till hyreshöjningar).

3. Papper, toalettpapper och hushållspapper (pappersbruk drar enormt mycket el).

4. Fryst mat (butikernas och grossisternas stora frysar drar mycket el, kostnaden läggs på maten).

5. Bröd från stora bagerier (industriugnar slukar elektricitet).

6. Byggvaror och virke (sågverk och virkestorkar är energikrävande).

7. Badhus och idrottsanläggningar (höjda entréavgifter för att täcka uppvärmning).

8. Restaurangbesök (restaurangernas energiräkningar stiger).

9. Vatten och avlopp (kommunernas vattenpumpar och reningsverk drivs av el).

10. Glas- och keramikprodukter (tillverkas i industriella ugnar som kräver enorma mängder naturgas eller el för att nå höga temperaturer).

Kedja 4: Spannmål och Foder - Därför rusar priset på bröd, kött och pasta

Startpunkt: Den extremt dyra konstgödseln (från naturgasen i Kedja 3) i kombination med att en het sommar har slagit ut skördar gör att tillgången på spannmål krymper. Mellanled: Böndernas odlingskostnader stiger markant. Det gör att priset på matvete, fodervete, havre och korn skjuter i höjden, vilket direkt fördyrar allt som bakas eller ges som djurfoder.

Exempel på produkter som blir dyrare för dig:

1. Pasta och nudlar.

2. Matbröd och knäckebröd.

3. Frukostflingor och havregryn.

4. Kyckling (kycklingfoder baseras nästan helt på spannmål).

5. Fläskkött och nötkött (djurfodret står för böndernas största utgift).

6. Mjölk, smör och ost (korna behöver foder för sin mjölkproduktion).

7. Bullar, kakor och kex.

8. Öl (bryggs på kornmalt).

9. Havredryck och veganska alternativ.

10. Färdigrätter och fryspizzor. 

Kedja 5: Asien-importen - Frakthaveriet som gör kläder och möbler dyrare

Startpunkt: Fartyg tvingas ta långa omvägar runt Afrikas spets istället för den snabba vägen genom Suezkanalen för att undvika oroligheter i Mellanöstern. Samtidigt har fartygens drivmedel blivit dyrare. Mellanled: Asien fungerar idag som "världens fabrik" för kläder, möbler och prylar. När fraktfartygen tvingas åka omvägar tar resan från Asien till Europa flera veckor extra. Containrar fastnar till sjöss under längre tid, vilket skapar en global brist på tomma containrar. Följden blir att priset för att hyra en container fördubblas eller till och med tredubblas.

Exempel på produkter som blir dyrare för dig:

1. Kläder (T-shirtar, jeans och underkläder – volymvaror där frakten äter upp marginalen).

2. Skor och stövlar.

3. Platta möbelpaket och heminredning (oerhört skrymmande varor som fyller containrar snabbt).

4. Hemtextilier (påslakan, tjocka handdukar och kuddar tar mycket plats i relation till sitt pris).

5. Sportutrustning (bollar, gymredskap, padelracketar).

6. Säsongvaror (stora trädgårdsmöbler, grillar och partytält är typexempel på skrymmande Asien-import).

7. Väskor och resväskor (du betalar bokstavligen frakt för luft inuti resväskorna).

8. Husdjurstillbehör (stora klösträd och luddiga hundbäddar tar enorm plats).

9. Solglasögon och tillbehör.

10. Paraplyer och regnkläder (billig massproduktion där frakten är en avgörande del av priset).

När varorna drabbas av "trippelsmällen"

När vi granskar kedjorna ovan förstår vi varför vissa varor i mataffären kan stiga så chockerande mycket i pris. Många produkter drabbas nämligen inte bara av en kedja, utan får ta stryk från nästan alla kedjor samtidigt!

Ta till exempel en påse frysta kycklingfiléer:

1. Råvaran (Kedja 4): Kycklingfoder (spannmål) har blivit avsevärt dyrare på grund av höga gödselpriser.

2. Tillverkning & Lagring (Kedja 3): Det krävs enorma mängder el för att driva fläktar i kycklingstallarna, slakterierna och de gigantiska frysarna.

3. Förpackningen (Kedja 1): Plastförpackningen runt kycklingen har blivit dyrare att tillverka på grund av högt oljepris.

4. Transporten (Kedja 1): Kycklingen ska transporteras i flera ledd – från gården till slakteriet, vidare till fabriken där den fryses, till centrallagret och slutligen ut till butiken. Hela denna kedja sker i specialiserade frys- och kylbilar där drivmedlet är dyrare diesel och kylaggregaten kräver extra energi.

Samma sak gäller för en köpelimpa eller en fryspizza – när råvara, el, förpackning och diesel blir dyrare samtidigt, hamnar slutnotan obönhörligen på ditt kvitto.

Min prognos: Så mycket dyrare blir din vardag

Med avstamp i ekonomiska analyser, Riksbankens inflationsmål och data från energimarknaden har jag tagit fram en prognos för hur dessa kedjereaktioner väntas slå mot din ekonomi i konkreta siffror:

Bensinen: Från dagens snitt på ca 17,40 kr mot 21,60 kr per liter

Den sänkta bensinskatten löper ut under hösten. Om regeringen inte förnyar denna rabatt, och oljepriset förblir högt, varnas det för att bensinpriset kan stiga med hela 6 kronor jämfört med i somras. Utgår vi från sommarens lägstanotering på 15,60 kr/liter innebär en sådan ökning ett pris på 21,60 kr per liter vid pumpen – en stigning på nästan 38 procent jämfört med i somras (eller drygt 4,20 kr högre än dagens snitt på cirka 17,40 kr).

Maten: Ca 360–500 kr dyrare per månad för en familj (4–5 % ökning)

När dyrt spannmål, dyr gödsel, dyrare plast och högre fraktkostnader samverkar, hjälper det inte att matmomsen tillfälligt sänkts. Min prognos är att matpriserna stiger med 4 till 5 procent under nästa år. För en typisk barnfamilj med en matbudget på mellan 9 000 och 10 000 kronor i månaden innebär detta ungefär 360 till 500 kronor extra varje månad, vilket puttar upp den totala matnotan till cirka 9 400 till 10 500 kronor.

Elen: Södra Sverige tar den största smällen i vinter

Elpriserna väntas inte stiga lika mycket i hela landet. Södra Sverige (SE4) och Mellansverige (SE3) har direktkopplingar till kontinenten och styrs därför hårt av europeiska naturgaspriser samt kärnkraftsrevisioner. Norra Sverige (SE1 och SE2) står mer avskilt från gassmällen och styrs i stället av lokala faktorer som fyllnadsgraden i vattenmagasinen och vindkraftsproduktion.

Data från elbörsen Nord Pool visar att fjolårets pristoppar under januari och februari låg på cirka 0,94–0,99 kr/kWh i SE1 och SE2, 1,08–1,10 kr/kWh i SE3 och 1,13 kr/kWh i SE4 (rena spotpriser).

Givet rådande läge ser prognosen för vinterns pristoppar ut så här:

• Södra och mellersta Sverige (SE3 och SE4): Drabbas hårdast av kontinentens naturgaspriser. Här väntas en prisökning på 15 till 20 procent jämfört med fjolårets toppar, vilket ger spotpriser på runt 1,25–1,30 kr/kWh i SE3 och 1,30–1,40 kr/kWh i SE4 under de kallaste månaderna.

• Norra Sverige (SE1 och SE2): Påverkas i betydligt mindre utsträckning av gassituationen i Europa. Här drivs prisuppgången främst av lägre vattennivåer i magasinen, vilket ger en mer dämpad ökning på cirka 5 till 10 procent och beräknade pristoppar runt 1,00–1,05 kr/kWh.

(Observera att siffrorna avser rena spotpriser på elbörsen; elnätsavgift, energiskatt, moms och elhandlarens påslag tillkommer på den slutgiltiga elräkningen).

Bolånen: Omkring 1 250 kr mer i månaden

För att stävja de nya prisökningarna kan Riksbanken komma att höja styrräntan två gånger det närmaste halvåret, med en landning på 2,25 procent. Om din rörliga bolåneränta stiger med 0,5 procentenheter (t.ex. från 3,0 procent till 3,5 procent) innebär det att ett lån på 3 miljoner kronor ökar med 1 250 kronor per månad (eller 875 kr efter ränteavdrag).

Restauranger och hotell: Nöjeskassan stiger med 5–8 %

Att unna sig en middag ute eller en hotellhelg blir avsevärt dyrare när tjänstesektorn drabbas av alla kostnadskedjor samtidigt. Restauranger står inför högre inköpspriser på matvaror, dyrare el för storskaliga ugnar och kylrum samt högre transporttillägg på råvaruleveranserna. Hotell drabbas utöver frukostinköpen av höga energikostnader för rumsuppvärmning, varmvatten och kontinuerlig tvätt av textilier.

Min prognos är att priserna för restaurangbesök och hotellövernattningar stiger med 5 till 8 procent under det kommande året:

• Dagens lunch: En lunch som idag kostar cirka 130 kronor väntas stiga till närmare 140 kronor.

• Utemiddag för två: En restaurangnota på 1 000 kronor ökar med drygt 50–80 kronor och landar på runt 1 060–1 080 kronor.

• Hotellnatt: En övernattning som tidigare kostade 1 500 kronor väntas stiga till närmare 1 600 kronor. 

Fem råd för att stärka hushållskassan inför hösten

1. Stresstesta din budget: Ta höjd för räntehöjningarna redan nu. Försök att leva som om din rörliga ränta redan var en halv procentenhet högre och sätt mellanskillnaden på ett sparkonto med bra ränta. Då har du en buffert när höjningen väl kommer.

2. Välj rätt el-strategi för din familj:  Om du har små marginaler och bor i villa (särskilt i elområde 3 och 4) är det dags att se över elavtalet inför vinterns pristoppar. Att bara ligga kvar med ett vanligt rörligt avtal kan bli svettigt, men du har flera alternativ:

·      Vintersäkra (Binda 6 månader): Ger total trygghet och du vet exakt vad räkningen landar på. Nackdelen? Elbolagen vet att vintern blir dyr och tar ofta ordentligt betalt för denna trygghet.

·      Rörligt med pristak: Ett smart mellanting. Du betalar en försäkringspremie (t.ex. ett litet örespåslag) för att priset aldrig ska överstiga en viss nivå. Går priset ner, följer din räkning med.

·      Timpris: Bara lönsamt om du är beredd att styra din förbrukning hårt (som att ladda elbilen på natten). För familjen som lagar mat och tvättar vid "fel" tidpunkter, det vill säga klockan 17–19, kan timpris bli en dyr fälla.

3. Se över dina bränslekostnader: Kalkylera med högre drivmedelspriser inför hösten och ta kontroll över dina transportutgifter. Fundera på om samåkning, kollektivtrafik eller mer planerade resor kan minska bilanvändningen. Att kombinera ärenden och kapa några mil i veckan är det mest effektiva sättet att dämpa smällen när priset vid pumpen stiger. 4. Jämför och utmana alla dina varuinköp: När företagen vältrar över sina ökade inköpskostnader för plast, metaller och frakt på oss gäller det att vara prismedveten i hela din vardagskonsumtion – oavsett om du handlar mat, kläder, elektronik, heminredning eller byggvaror. Din bästa försvarsmekanism är att vara en genuint illojal kund. Jämför priser mellan olika kedjor och utmana din märkestrohet. I många produktkategorier betalar vi en hög premie enbart för varumärkets namn. Genom att välja alternativ med likvärdig kvalitet och specifikation dämpar du prissmällen rejält utan att behöva pruta på funktionen. 5. Förhandla och byt dina tjänster: Samma illojalitet bör gälla dina fasta avtal. Tjänsteföretagen drabbas visserligen inte lika direkt av fraktkaos som handeln gör, men de känner av inflationens andra våg. Deras egna kostnader för personal, el och IT-system ökar, och för ett försäkringsbolag blir det plötsligt mycket dyrare att ersätta skador när priset på byggmaterial och bilreservdelar rusar. Företagens lösning är att rulla över dessa ökade kostnader på dig. Låt dem inte göra det oemotsagt! Många bolag passar på att lägga de största höjningarna på passiva och lojala kunder. Jämför och förhandla om din boränta och tveka inte en sekund på att byta försäkringsbolag eller abonnemang om du hittar ett bättre pris någon annanstans.

Håll i hatten och håll i plånboken – vi har en ekonomiskt skakig höst och vinter framför oss!

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.