Fem budgetdetaljer som hamnat i skymundan

När rubrikerna bleknar framstår det som att vissa reformer nästan har gömts undan – kanske för att undvika kritik. Men bakom huvudnumren finns flera beslut som påverkar hushållens ekonomi och som fått betydligt mindre uppmärksamhet trots att det kan ge stora effekter i plånboken. 

1) Elskatten sänks mer än tidigare aviserat

Vad: I propositionen sätts energiskatten på el 2026 till 36,0 öre/kWh, inte 41,1 öre som nämndes i en tidigare promemoria. En positiv överraskning för hushållen som kan dubbla det tidigare kommunicerade besparingarna. Exempel: En villa som förbrukar 20 000 kWh/år hade

·  utan åtgärd (indexeringen pekat mot 44,2 öre/kWh) betalat 11 050 kr enbart i energiskatt ink moms.

·  med en sänkning till 41,1 öre/kWh betalat 10 275 kr ink moms, en besparing på 775 kr.

·  med en sänkning till 36 öre/kWh betalat 9 000 kr ink moms. En besparing på 2050 kr. 

Bedömning: Positiv överraskning för elkunder och mer konjunkturstöd än väntat, samtidigt kommer en och en annan kritiker fundera på varför inte denna siffra kommunicerats tidigare? 

2) Reseavdraget: högre tröskel gör att färre kvalar in

Vad: Beloppsgränsen (golvet) för att få reseavdrag föreslås höjas från 11 000 till 15 000 kr. Färre når över tröskeln och avdraget minskar för många. Exempel: En pendlare med 14 000 kr i godkända kostnader fick tidigare avdrag – nu blir det 0 kr. En pendlare med 20 000 i godkända kostnader förlorar mellan 1200 – 2200 kronor (beroende på skattenivå och tabell) Bedömning: Driver i praktiken upp kostnaden för jobbresor för hushåll med ”normala” resekostnader. 

3) Solcellsägare: ”60-öringen” för utmatad el försvinner

Vad: Skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el (60 öre/kWh) slopas. Även reduktionen för nätanslutna system sänks.

Exempel: Ett hushåll som säljer 3 000 kWh/år tappar ≈1 800 kr/år i intäkt. Säljer man 5 000 kWh/år tappar man 3000 kr/år Bedömning: Försämrar kalkylen för mindre solcellsägare.Det gör att återbetalningstiden – alltså den tid det tar innan investeringen i solceller har betalat sig själv – blir längre. Hushåll med stor egenanvändning påverkas mindre. 

4) Konsumtionslån blir dyrare

Vad: Ränteavdraget för blancolån/konsumtionslån slopas helt från 2026. Exempel: 100 000 kr i blancolån med 12 % ränta kostar idag ~10 200 kr/år efter 30 % avdrag på 50% av lånet; utan avdrag 12 000 kr/år – en ökning på 1 800 kr/år. Bedömning: Träffar skuldsatta hushåll; stärker skulddämpande incitament men risk för hårdare privatekonomisk press.

5) Tandvården: omfördelning från unga till äldre

Vad:

• Äldre 67+ får kraftigt förstärkt högkostnadsskydd (första etappen från 1 jan 2026).

• Unga: avgiftsfri tandvård föreslås gälla till 19 år (i stället för 23). 20–23-åringar får i stället höjt bidrag inom stödsystemet.

Exempel: En 21-åring som tidigare gick gratis kan få ≈ 900–1 200 kr per undersökning i egenavgift; en äldre med större behov kan spara flera tusen per år. Bedömning: Regeringens tandvårdsomläggning är behovsprioriterad och jag ser starka skäl för det förstärkta högkostnadsskyddet för 67+ – det sänker egenavgifterna dramatiskt där vårdbehoven är störst och kan minska kostnaderna med flera tusen per år.

Samtidigt blir unga 20–23 år tydliga förlorare: avgiftsfriheten försvinner och ersätts av ett höjt men begränsat bidrag, vilket i praktiken kan innebära ≈900–1 200 kr per basundersökning ur egen ficka. För studenter och deltidsarbetande med låga inkomster är det här en konkret kostnadsökning som riskerar att skjuta upp nödvändiga besök.

Vill du läsa mer om vinnarna och förlorarna i budgeten har vi en sammanställning här!

 Sharon Lavie, sparekonom Lendo.