Vinnare & förlorare – här avgörs din ekonomi -26

Budgeten presenteras i en tid då svensk ekonomi haft svårt att lyfta efter inflationschocken. Regeringen lägger tyngdpunkten på hushållens köpkraft här och nu (mat, el, barnfamiljer), samtidigt som arbetslinjen förstärks med sänkta skatter på arbete, bidragstak, jobbpremie och lägre avgifter för att anställa unga. Elstöden ska göra räkningen mer förutsägbar, medan skola, vård och tandvård får riktade tillskott. Ambitionen är att bryta lågkonjunkturen utan att släppa taget om statsfinansiell kontroll. 

Internationell osäkerhet och svag inhemsk efterfrågan sätter ramen. Budgeten väljer breda, lätta- att-förstå-åtgärder (matmoms, elskatt) och arbetslinje inför valåret. Styrkan är tydliga effekter i plånboken för arbetande barnfamiljer och pensionärer. Svagheten är att unga utan barn får få rena plånbokslättnader och i vissa fall högre kostnader (tandvård)– deras stora post går via arbetsgivare (lägre arbetsgivaravgift), vilket kräver att jobben faktiskt blir av. 

I korthet - vinnare och förlorare

Vinnare

• Arbetande hushåll – sänkt skatt via jobbskatteavdrag och grundavdrag: en polis + sjuksköterska med två barn får ca +802 kr/mån.

• Barnfamiljer – höjt bostadsbidrag upp till 750 kr/mån (ett barn) eller 1 000 kr/mån (två eller fler), samt lägre maxtaxa i barnomsorgen ger ca 375 kr/mån.

• Pensionärer – höjt grundavdrag: skattelättnad ca 150–425 kr/mån beroende på pensionens storlek.

• Personer med sjuk- och aktivitetsersättning – skatten sänks med ca –150 kr/mån.

• Äldre 67+ – förstärkt högkostnadsskydd för tandvård: en lagning kan kosta 120 kr i stället för 1 200 kr, årskostnad kan sjunka från 4 600 kr till ca 1 900 kr.

• Elintensiva hushåll – sänkt elskatt till 36 öre/kWh från 2026: en villa med 20 000 kWh/år sparar ca 2 000 kr/år; vid högkostnadsskydd (3 kr/kWh) kan besparingen bli –3 800 kr/mån.

• Fåmansföretagare – nya 3:12-regler kan ge 12 000–32 000 kr/år i lägre skatt för aktiva delägare som tar utdelning.

• Tillfälliga lättnader – matmomssänkningen (apr 2026–dec 2027) kan ge en barnfamilj ca 545 kr/mån i billigare matkostnader. Elstöd kan minska elräkningen med flera tusenlappar. 

Förlorare

• Unga utan barn – fri tandvård 20–23 år försvinner: egen kostnad ökar, typfall  visar 2 000–3 000 kr/år dyrare jämfört med i dag.

• Studenter – oförändrat studiemedel/fribelopp: ingen direkt höjning trots kostnadsökningar, effekt 0 kr.

• Bilpendlare med lägre kostnader – höjt avdragsgolv till från 11 000 till 15 000: vid 20 000 kr i årliga kostnader förloras 4 000 kr i avdragsrätt = ca –1 280 kr/år (32 % skatt) eller –2 080 kr/år (52 % skatt).

• Hushåll med blancolån – slopat ränteavdrag: lån på 100 000 kr med 10 % ränta blir ca 1 500 kr/år dyrare.

• Solcellsägare – slopad skattereduktion (”60-öringen”): hushåll som matar ut 3 000 kWh/år förlorar ca 1 800 kr/år.

• Stora barnfamiljer på försörjningsstöd – bidragstak och begränsningsregel: ensamstående med 2 barn ca 1 500 kr/mån, sammanboende med 5 barn ca 8 200 kr/mån.

Mat och livsmedel

Tillfälligt halverad moms på livsmedel

Momsen sänks från 12% till 6 % från 1 april 2026 till 31 december 2027. Regeringen räknar med att prissänkningen “nästintill fullt ut” förs över till butikspris. I ett regerings­exempel minskar en typisk barnfamiljs matkassekostnad med cirka 6 500 kr per år.

Exempel hushållseffekt: Månadsinköp på 6 000 kr/mån exkl. alkohol/tobak blir med halverad moms cirka 340–360 kr/mån lägre, givet normal prisöver­föring. Regeringens eget räkneexempel pekar mot ca 545 kr/mån i ett typhushåll; skillnaden speglar olika varukorgar. 

Kommentar: –Den tillfälliga halveringen av momsen på livsmedel kan ge hushållen märkbara lättnader i en av de mest kännbara utgiftsposterna – matbudgeten. För en barnfamilj handlar det om flera hundra kronor mindre i kostnad varje månad, vilket kan ge välbehövligt andrum när matpriserna stigit kraftigt de senaste åren. Reformen är dessutom relativt enkel för konsumenter att förstå och märks direkt i plånboken. Samtidigt är åtgärden dyr för staten och riskerar att bli trubbig. Lättnaden fördelas lika oavsett inkomstnivå och så väl basvaror som “lyxvaror”, vilket innebär att även höginkomsttagare får samma rabatt på matkassen. Det finns också en osäkerhet kring hur stor del av momssänkningen som faktiskt förs över till konsumentpriser. 

Energi och el

Sänkt elskatt

Regeringen hade tidigare aviserat att de vill sänka elskatten till 41,1 öre, men i budgetpropositionen för 2026 är det slutliga förslaget 36,0 öre/kWh, från 1 januari 2026. Det innebär en större skattesänkning än vad som tidigare kommunicerats.

Exempel hushållseffekt: För enskilda elkonsumenter innebär förslaget att skattenivån på el blir 8,2 öre lägre 2026 än vad den skulle ha varit annars. Med mervärdesskatt inräknat innebär det en skattesänkning om 10,25 öre per kilowattimme. För ett hushåll i en villa med en årlig elförbrukning på 20 000 kilowattimmar per år (villa med elvärme) beräknas förslaget, allt annat lika, minska kostnaden för el med 2 050 kronor 2026 (inklusive mervärdesskatt). 

Högkostnadsskydd för el och gas

Regeringen vill införa ett högkostnadsskydd om månadsmedelvärdet för spotpriset på el överstiger 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elprisområde i

Sverige, under perioden nov 2025–dec 2026. Motsvarande utformning av stöd ska även ges till hushåll uppvärmda med gas. Syftet är att dämpa kostnadstoppar; ersättningen aktiveras endast vid höga spotpriser.

Exempel hushållseffekt: Om medelpriset för el en månad är exempelvis 3 kr/kWh kan förslaget innebära 950 kr i besparing den månaden för en lägenhet som förbrukar 500 kWh och för en villa med elvärme med 2 000 kWh/mån i förbrukning 3 800 kr i besparing den månaden. 

Kommentar: Kombinationen av sänkt energiskatt och högkostnadsskydd för el och gas ger hushållen både en varaktig och en tillfällig lättnad. Skattesänkningen sänker vardagskostnaden för alla elkunder och gör det enklare att planera ekonomin, medan högkostnadsskyddet fungerar som ett säkerhetsnät vid extrema pristoppar. Tillsammans kan åtgärderna skapa en känsla av trygghet i en fråga som oroat många under flera vintrar.

Samtidigt finns det nackdelar. Skattesänkningen gynnar i störst utsträckning hushåll med hög förbrukning och kan kritiseras för att vara trubbig ur fördelnings- och klimatsynpunkt. Högkostnadsskyddet är dessutom tillfälligt och aktiveras endast vid mycket höga priser, vilket gör att hushållen inte kan räkna med en bestående lindring. Sammantaget bidrar åtgärderna till att jämna ut kostnadstopparna och skapa stabilitet, i väntan på de långsiktiga lösningarna på utmaningarna med höga energipriser och behovet av energibesparing. 

Skattereduktionen för nätanslutet solcellssystem sänks Skattereduktionen (”60-öringen”) för egenproducerad förnybar el som matas in på nätet slopas (gäller den särskilda skattereduktionen; du kan förstås fortfarande få ersättning av elhandlaren för såld el).

Exempel hushållseffekt: Ett hushåll som tidigare matade ut 3 000 kWh/år fick en skattereduktion om 0,60 kr/kWh = 1 800 kr/år. Den krediten försvinner när 60-öringen slopas. 

Kommentar: Att slopa den särskilda skattereduktionen för nätanslutna solcellssystem innebär en försämring för många hushåll som investerat i solceller. Den så kallade ”60-öringen” har varit ett viktigt incitament för att få fler att producera förnybar el och mata ut överskott till nätet. När den nu försvinner minskar den direkta ekonomiska vinsten, vilket kan förlänga återbetalningstiden för hushåll som satsat på solenergi.Beslutet kan också uppfattas skicka dubbla signaler. Å ena sidan vill staten främja grön omställning, å andra sidan tas ett stöd bort som gjort småskaliga investeringar mer attraktiva. 

Skatter på arbete, pension och socialförsäkringar

Sänkt skatt på arbetsinkomster

Förstärkt jobbskatteavdrag och justerat grundavdrag. Gäller från 1 januari 2026.

Exempel hushållseffekt: En vanlig tvåbarnsfamilj (polis + sjuksköterska) sparar ca 802 kr/mån.

Sänkt skatt för pensionärer

Förhöjt grundavdrag för pensioner. Gäller från 1 januari 2026.

Exempel hushållseffekt: Minskad skatt med ca 150–425 kr/mån beroende på pensionsnivå.

Sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning

Skatteklyftan mot arbetsinkomster slopas. Gäller från 1 januari 2026.

Exempel hushållseffekt: Ca 150 kr/mån lägre skatt. 

SINK (utlandsbosatta)

Skatten sänks i två steg under 2026 sänk skatten till 22,5 % och 2027 sänks den till 20 %. Exempel hushållseffekt 2026: Får men en lön på 300 000 kr minskar skatten med 7 500 kr/år (2,5 procentenheter). 

Kommentar: De föreslagna skattesänkningarna ger lättnader för breda grupper – både arbetande, pensionärer och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. För en vanlig barnfamilj kan det handla om flera hundra kronor mer i plånboken varje månad, vilket stärker köpkraften i en tid då många pressas av höga levnadskostnader. Att också pensionärer och personer med ersättningar får sänkt skatt minskar klyftorna mellan grupper och kan ses som ett steg mot större rättvisa. Sänkningen av SINK för utlandsbosatta handlar främst om att återställa balansen gentemot vanlig beskattning. Efter flera jobbskatteavdrag och andra förändringar har SINK blivit högre än skatt enligt inkomstskattelagen, vilket gjort att många i stället valt IL-beskattning. Genom att sänka SINK minskar regeringen incitamentet för skatteplanering och gör systemet mer förutsägbart för både individer och staten. Effekten är bred men missar hushåll utan arbetsinkomst 

Boende och barnfamiljer

Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer

Från 1 januari 2026 höjs de övre bostadskostnadsgränserna. Nya tak: 6 800 kr (ett barn), 7 900 kr (två barn), 8 600 kr (tre eller fler).

Exempel hushållseffekt: som mest blir det ett tillskott på +750 kr/mån (ett barn) och +1 000 kr/mån (två eller fler). 

Lägre barnomsorgsavgifter Avgiftsnivåerna i maxtaxan sänks och ett fribelopp för inkomster inom ramen för maxtaxan införs. Kommunerna får också förstärkta statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan. Gäller från 1 juli 2026.

Exempel hushållseffekt: Regeringens typfallsfamilj (polis + sjuksköterska med två barn) beräknas spara cirka 375 kr/mån (≈ 4 500 kr/år) i lägre avgifter. 

Utökad rätt till vab

Tillfällig föräldrapenning (VAB) utvidgas för föräldrar till barn med sjukdom, funktionsnedsättning eller behov av socialtjänstens stöd, exempelvis deltagande i möten i skola/förskola eller socialtjänstens utredningar. Gäller från 1 januari 2026.

Exempel hushållseffekt: Föräldrar slipper ta obetald ledighet eller semester vid dessa tillfällen. Värdet beror på lön men kan motsvara hundratals kronor per tillfälle. 

Kommentar: Bostadsbidragslyftet är välriktat men mindre än pandemitillägget – därför upplevs förbättringen som begränsad i vissa hushåll. Sänkta barnomsorgsavgifter hjälper brett och är förenliga med arbetslinjen (underlättar heltidsarbete). Sammantaget kan man konstatera att de föreslagna reformerna riktade till barnfamiljer innebär konkreta lättnader i hushållsekonomin. Höjt bostadsbidrag stärker stödet för familjer med höga boendekostnader, medan sänkta barnomsorgsavgifter gör vardagen billigare för många föräldrar. Utökad rätt till vab ger dessutom fler möjligheter att vara hemma med sjuka eller särskilt stödkrävande barn utan att förlora inkomst.

Tillsammans kan förslagen ge flera tusenlappar per år i förbättrad ekonomi för en genomsnittsfamilj, samtidigt som reformerna gör systemen mer anpassade till barns faktiska behov. 

Arbetslinjen

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar sänks med en tredjedel, upp till 2 700 kr/mån per anställd,  under perioden 1 april 2026 – 30 september 2027.  Syftet är att fler ska få möjlighet att sommar-/extrajobba och att det ska gå snabbare att få det första fasta jobbet. 

Kommentar: De tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifterna för unga kan ge en välkommen skjuts på arbetsmarknaden för 19–23-åringar. Genom att sänka kostnaden för arbetsgivare blir det mer attraktivt att erbjuda sommar- och extrajobb samt att anställa på heltid. Det kan underlätta steget in på arbetsmarknaden och minska risken för att unga fastnar i arbetslöshet.  Samtidigt är åtgärden tidsbegränsad och dess långsiktiga effekter osäkra. Kritiker menar att arbetsgivare riskerar att anställa unga främst för den ekonomiska fördelen, och att jobben kan försvinna när rabatten upphör. Dessutom gynnar reformen en viss åldersgrupp, vilket kan uppfattas som orättvist gentemot andra som också står långt från arbetsmarknaden. 

Bidragsreform – tak, aktivitetskrav, kvalificering, jobbpremie

Ett bidragstak införs för försörjningsstöd så att kommuner inte kan bygga på med lokala tillägg. Samtidigt införs en begränsningsregel för stora barnfamiljer. Gäller från 1 januari 2027

Exempel hushållseffekt:

·  Ensamstående med 2 barn: försörjningsstöd minskar ca -1 500 kr/mån jämfört med dagens regler.

·  Sammanboende med 5 barn: försörjningsstöd minskar ca med −8 200 kr/mån.

Aktivitetskrav införs för mottagare av försörjningsstöd med arbetsförmåga – som huvudregel ska heltidaktiviteter krävas. Kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter. Gäller från 1 juli 2026 

Dessutom införs kvalificering till vissa bosättningsbaserade förmåner för nyinflyttade från 2027. Gäller från 1 januari 2027. 

En jobbpremie införs för den som lämnar försörjningsstöd för arbete: upp till 15 % av bruttolönen, max 3 750 kr/mån, under högst 18 månader. Premien är skattefri. Gäller från 1 juli 2026.

Exempel hushållseffekt: Jobbpremien kan ge ett hushåll som går från försörjningsstöd till arbete upp till 3 750 kr/mån i 18 månader – en tydlig morot för att ta jobb.

Kommentar: De nya reglerna för försörjningsstöd stärker arbetslinjen men innebär minskade bidrag för många hushåll. Bidragstaket och begränsningsregeln gör stödet mer enhetligt men slår hårt mot större barnfamiljer. Aktivitetskraven kan öka chanserna till egen försörjning, samtidigt som jobbpremien på upp till 3 750 kronor i månaden blir en tydlig morot för den som går till arbete. Förändringarna riskerar dock att öka barnfattigdomen samtidigt som det skapar större press på kommunerna att ordna meningsfulla aktiviteter. 

Hälsa och tandvård

Tandvård – riktade lättnader

Regeringen har aviserat riktade förstärkningar i tandvårdsstödet. Ett konkret steg är höjt särskilt tandvårdsbidrag (STB) till 1 000 kr per halvår för vissa diagnosgrupper från och med 2026. Ytterligare förändringar av tandvårdsreformen bereds. Gäller från 1 januari 2026 för

Exempel hushållseffekt: Person med rätt till STB får +800 kr/år mer i bidrag (från 600 till 1 000 kr per halvår), vilket kan sänka egenavgiften vid återkommande besök. 

Tandvård för unga

Regeringen föreslår att den avgiftsfria tandvården i fortsättningen endast ska gälla till 19 år, i stället för dagens 23 år. Förändringen gäller från 1 januari 2026. Unga mellan 20 och 23 år får i stället förstärkt tandvårdsbidrag, där det allmänna tandvårdsbidraget fördubblas från 300 till 600 kr per år.

Exempel hushållseffekt: En 21-åring som tidigare gick gratis på tandläkarundersökning får nu betala cirka 900–1 200 kr ur egen ficka. Bidragen minskar kostnaden något men täcker inte hela skillnaden. 

Förstärkt högkostnadsskydd för tandvård för alla som är 67 år eller äldre:

Regeringen inför ett förstärkt högkostnadsskydd för alla 67 år och äldre. Från och med 1 januari 2026 ska äldre patienter betala högst 10 % av referenspriset för de behandlingar som omfattas, resten täcks av staten.

Exempel hushållseffekt: En lagning som idag kostar 1 200 kr kan kosta ca 120 kr för en äldre patient. Årskostnaden för tandvård för äldre med större behov kan minska från i genomsnitt ca 4 600 kr till omkring 1 900 kr. 

Reflektion: Regeringens tandvårdsreform innebär en tydlig förskjutning i resurser. Äldre får ett kraftigt förstärkt skydd som sänker kostnaderna rejält för dem med stora tandvårdsbehov. Personer med särskilda diagnoser får höjt bidrag som gör det billigare att gå regelbundet till tandläkaren. Samtidigt försämras situationen för unga vuxna 20–23 år som förlorar den avgiftsfria tandvården och får nöja sig med ett höjt men begränsat tandvårdsbidrag.

Ur ett hushållsekonomiskt perspektiv betyder det att äldre och personer med särskilda behov får en lättnad på flera tusenlappar per år, medan unga vuxna riskerar ökade kostnader på motsvarande nivå. Det kan bli kännbart för studenter och unga med svag ekonomi. Reformen stärker långsiktigt folkhälsan där behoven är störst, men innebär samtidigt att unga får ta ett större eget ansvar för sin tandhälsa. 

Resor, transporter och fordon

Reseavdrag

Beloppsgränsen föreslås höjas till 15 000 kr (från 11 000 kr). Från och med 1 januari 2026.

Exempel hushållseffekt: När beloppsgränsen höjs kan vissa bilpendlare förlora avdragsrätt för 4 000 kronor i resekostnader. Det innebär en faktisk skatteökning på cirka 1 280 kronor per år vid 32 procents skatt, eller omkring 2 080 kronor per år vid 52 procents skatt.

Skattelättnad för kollektivtrafikkort som förmån

Förmånsskatten halveras upp till 13 000 kr/år (periodbiljett min 30 dagar). Gäller från 1 juli 2026 .

Exempel hushållseffekt: Månadskort 1 100 kr/mån (13 200 kr/år) innebär att endast hälften beskattas. Vid 32 % marginalskatt blir den årliga skatten ≈2 112 kr i stället för ≈4 224 kr; skillnad ≈2 100 kr/år (≈175 kr/mån). (Belopp justeras av din kommunalskatt.)

Skattefri laddning på jobbet Skattefriheten för att ladda bil, MC, moped och cykel på arbetsplatsen görs permanent. Gäller från 1 juli 2026.

Exempel hushållseffekt: Kan motsvara 2 000–4 000 kr/år för en elbilsförare.

Sänkt skatt på husvagnar och släpvagnar

Fordonsskatten tas bort för släpvagnar och husvagnar upp till 3 ton. Gäller från 1 februari 2026.

Exempel hushållseffekt: En husvagnsägare sparar ca 360 kr/år. 

Kommentar: De föreslagna förändringarna i reseavdrag, kollektivtrafikförmåner och laddmöjligheter på jobbet ger en blandning av lättnader och försämringar. Höjt avdragsgolv i reseavdraget innebär i praktiken en försämring för alla bilpendlare – de med måttliga kostnader riskerar att helt förlora sitt avdrag, medan även högkostnadspendlare får dra av mindre än tidigare. Kollektivtrafikanter kan däremot få flera hundralappar mindre i skatt varje månad – men bara om arbetsgivaren erbjuder förmånen. Den permanenta skattefriheten för laddning på jobbet kan betyda tusenlappar för elbilsägare, men lämnar andra utan motsvarande stöd. Detta riskerar att förstärka skillnaderna mellan olika grupper beroende på arbetsgivare, inkomstnivå och pendlingssätt. Den slopade skatten på husvagnar och släpvagnar är en bredare lättnad, men av mycket liten ekonomisk betydelse för hushållen. 

Skatter på kapital och sparande

ISK/kapitalförsäkring – höjd skattefri grundnivå:

Regeringen sänkte redan i år skatten på ISK och kapitalförsäkring, genom att belopp upp till 150 000 kronor var skattefria. Till årsskiftet 2026 höjs nivån och sparandet på ISK och kapitalförsäkring blir skattefritt upp till 300 000 kr.

Exempel hushållseffekt: Har du 300 000 kr på ISK och schablonintäkt på 2,96 % av kapitalunderlaget betalar du idag 1 332 kronor i skatt. Denna del bortfaller med skattefriheten och du kommer inte betala skatt alls på summor upp till detta belopp. 

Ränteavdrag Från och med årsskiftet medges inga skatteavdrag för blancolån/lån utan säkerhet. Detta gäller inte tex bolån eller andra lån med säkerhet.

Exempel hushållseffekt: Ett hushåll med 100 000 kronor i lån med 10% i årlig ränta har under 2025 göra ränteavdrag på hälften av lånesumman. Dvs 30% av 5 000 vilket gett ett avdrag på 1500 kronor. Nästa år får du 0 kronor i avdrag. 

Kommentar: ISK-grundskyddet är fördelningspolitiskt omtvistat (gynnar dem som redan sparar), men stärker buffertsparande och incitamenten att komma igång. Ränteavdrags­ändringen slår mot konsumtionslån men lämnar bolånet direkt opåverkat – i linje med skulddämpande ambitioner. 

Småföretagare: 3:12-reglerna förenklas och sänks

Enklare och bättre regler för delägare i fåmansföretag

Från 1 januari 2026 införs en ny modell för 3:12-reglerna. Ett grundbelopp om 4 inkomstbasbelopp (IBB) per bolag ersätter dagens förenklingsregel och kombineras med ett förenklat lönebaserat utrymme (löneunderlaget kvar på 50 % av kontanta löner, men med ett schablonavdrag på 8 IBB per delägare/makar tillsammans). Samtidigt slopas löneuttagskravet.

Räntedelen i gränsbeloppet ändras till SLR (statslåneräntan) + 9 procentenheter men bara på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr. Sparat utdelningsutrymme räknas inte längre upp med ränta. Vissa tidsperioder förkortas (t.ex. kvalificering/utomståenderegeln sänks från 5 till 4 år). 

Exempel effekt: Förslaget ger extra utrymme för lågbeskattad utdelning på 100 750 kr. Skattevinst: ca 12 000 kr (om annars 32 % skatt), 32 000 kr (om annars 52 % skatt) eller 10 000 kr (om annars 30 % kapital). Vanligast är spannet 12 000–32 000 kr/år för aktiva delägare. 

Kommentar: De nya reglerna för fåmansföretag förenklar 3:12-systemet och ökar möjligheten till lågbeskattad utdelning. Förslaget stärker många företagares efter-skatt-utrymme. Jämfört med tidigare nivå ger det helägda bolag +100 750 kr extra lågbeskattad utdelning (från 221 650 till 322 400 kr med IBB 2025). Att slopa löneuttagskravet och införa ett schabloniserat grundbelopp gör reglerna mer förutsägbara och mindre byråkratiska för företagare, samtidigt som det ger betydande skattevinster för många delägare. För över 60 000 företagare kan det handla om tiotusentals kronor per år i sänkt skatt, vilket stärker incitamenten att driva och utveckla bolag. Att sparat utdelningsutrymme inte längre räknas upp med ränta gör att långsiktiga ägare får svagare fördelar än tidigare. Sammantaget är åtgärden en förenkling som gör reglerna mer generösa för många företagare, men den kan upplevas som orättvis ur ett fördelningsperspektiv eftersom det ger en tydlig fördel för höginkomsttagare och aktiva delägare med större vinster. 

Kultur och fritid

Sänkt moms på tillträde till danstillställningar

Momsen på inträde till danstillställningar sänks från 25 % till 6 % från 1 juli 2026. Det innebär billigare biljetter till t.ex. dansklubbar och diskotek om sänkningen förs vidare till pris.

Exempel hushållseffekt: En biljett för 200 kr kan, vid full överföring, bli runt 30 kr billigare. 

Kommentar: Effekten är begränsad för hushållsekonomin – en biljett blir bara några tior billigare. Reformen kan därför främst ses som en riktad stödåtgärd för evenemangs- och nöjessektorn snarare än en bred lättnad för hushållen. 

Alkohol och tobak

Sänkt alkoholskatt för drycker från oberoende småproducenter

Regeringen vill införa ett system med nedsatt alkoholskatt för andra alkoholhaltiga drycker än öl, producerade av oberoende småproducenter. Cider, mjöd, vin, sprit och mellanklassprodukter (t.ex. portvin, sherry) ska beskattas på samma sätt som öl från småbryggerier sedan 1 juli 2025. Producenter delas in i fem kategorier baserat på årsproduktion. Minsta producenter får 50 % nedsättning, därefter minskar nedsättningen med 10 procentenheter per kategori. Ska gälla från 1 juli 2026. 

Kommentar: Åtgärden gynnar småskaliga vinmakare, cider- och spritproducenter och kan på sikt ge lägre priser för konsumenter på småproducenternas produkter. Effekten i hushållens plånböcker blir begränsad eftersom det gäller en liten del av marknaden, men för en växande svensk småskalig dryckesindustri är det ett tydligt stöd. 

Höjd skatt på vissa tobaksprodukter

Regeringen vill höja tobaksskatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, tuggtobak och övrig tobak höjs med ca 3–4 % utöver den årliga indexeringen från och med 1 januari 2027.

Senast höjdes tobaks­skatten 1 nov 2024 (ca +9 % på cigaretter m.m.) samtidigt som snusskatten sänktes med ca 20 %. Regeringen menar att ytterligare höjning krävs för folkhälsans skull, men att den skjuts fram till 2027 för att undvika att resandeinförsel och smuggling ökar. 

Kommentar: För hushållen innebär detta högre kostnader för cigaretter och traditionella tobaksprodukter från 2027. För ett paket cigaretter kan det röra sig om någon krona extra beroende på hur producenterna prissätter efter höjningen. Syftet är att minska konsumtionen och stärka folkhälsan, men det slår förstås direkt mot konsumenternas kostnader. 

Sparekonomens analys

Regeringens huvudspår i budgeten är att bryta den utdragna lågkonjunkturen genom att stärka hushållens köpkraft och samtidigt hålla fast vid arbetslinjen. Det görs med breda reformer som märks direkt i vardagen: sänkt skatt på arbete och pension, tillfälligt halverad matmoms, sänkt elskatt, ett möjligt högkostnadsskydd mot höga el- och gaspriser, lägre barnomsorgsavgifter och höjt bostadsbidrag för barnfamiljer. Energipolitiken sticker ut med en elskatt som sänks till 36 öre/kWh från januari 2026 och ett beredskapssystem för att dämpa pristoppar – åtgärder som ska göra elräkningen mer förutsägbar. För barnfamiljer syns satsningar i form av höjda hyresgränser i bostadsbidraget och lägre maxtaxa i barnomsorgen, medan äldre får ett förstärkt högkostnadsskydd i tandvården.

Styrkan i budgeten är att hushåll får snabba, konkreta plånbokseffekter. Lägre matpriser, elräkningar och barnomsorgsavgifter ger omedelbar lättnad, samtidigt som skattesänkningar för arbete och pension stärker köpkraften långsiktigt. Arbetslinjen förstärks ytterligare genom sänkta arbetsgivaravgifter för unga, jobbpremie för den som lämnar försörjningsstöd och tydligare aktivitetskrav – med syftet att fler ska ta steget in på arbetsmarknaden.

Men det finns också svagheter. Flera åtgärder är temporära – matmomsen, elstödet och högkostnadsskyddet löper ut 2027–2028, vilket gör hushållens långsiktiga planering osäker. Det finns risk att momssänkningen inte fullt ut når konsumenterna, och på energiområdet skickas blandade signaler när elskatten sänks samtidigt som stödet till solcellsägare minskar. Dessutom lämnas vissa grupper mer i skymundan – unga utan barn tappar fri tandvård och får få direkta förstärkningar, trots att de ofta har en svag ekonomisk situation.

I grunden är budgeten anpassad till dagens läge: inflationen har sjunkit markant sedan 2023, men återhämtningen är skör. Därför satsar regeringen på konsumtion och inhemsk efterfrågan samtidigt som man försöker undvika att elda på priserna. Det är en ömtålig balans, men reformernas utformning – tidsbegränsade och möjliga att rulla tillbaka – gör att kursen kan justeras om omvärldsläget förändras.

Sharon Lavie, Sparekonom, Lendo.