Framtidens elområden – hur påverkas våra elpriser?

Sedan 2011 är Sverige uppdelat i fyra elområden, en lösning som skulle synliggöra var ny elproduktion behövs. Men nu ifrågasätts den gamla modellen – och diskussionen om framtidens elområden är högaktuell. Frågan är: leder nya områden till lägre priser för konsumenterna, eller riskerar vi tvärtom att cementera problemen i kraftsystemet?

En ny rapport från den EU-gemensamma översynen av elområden visar att ingen av de fyra alternativ som analyserats för Sverige skulle ge bättre samhällsekonomisk nytta än dagens indelning. Därför föreslår Svenska kraftnät att vi tills vidare behåller nuvarande modell. Samtidigt öppnar de för en ny, mer svensk anpassad analys framöver. 

Varför vill man ändra elområden?

Syftet med elområdesindelning är att visa var i elsystemet kapaciteten är svag och var nya investeringar behövs. Ett elområde är ett geografiskt område där el handlas utan att ta hänsyn till flaskhalsar i elnätet. 

När efterfrågan på el ökar – samtidigt som produktionen är ojämnt fördelad – förstärker dagens gränser prisskillnader mellan norr och söder. Tanken är att höga elpriser ska fungera som en marknadssignal: bygg ny produktion där den behövs. På så sätt ska tillgången öka och priserna jämnas ut.

Men i Sverige är det inte elproduktionen som är problemet – vi har ett elöverskott. Det verkliga hindret är att kraftnätet inte är tillräckligt utbyggt för att leda elen dit den behövs.

Genom att ändra elområdesgränser försöker man styra marknaden att bygga lokal produktion där nätet är svagt. Men det är inte alltid realistiskt. Det går inte att bygga vind-, vatten- eller kärnkraftverk var som helst. Därför finns det en risk att nya elområden flyttar ansvaret från staten till marknaden – istället för att staten satsar på att bygga ut kraftnätet. 

Vilka konsekvenser kan nya elområden få?

Enligt förslagen kan Stockholmsområdet bli ett eget elområde. Det skulle sannolikt innebära:

• Högre elpriser i Stockholm – området riskerar att bli ett underskottsområde.

• Lägre elpriser i södra Sverige – Skåne, Blekinge, Småland och västra Götaland kan gynnas av bättre prisbalans.

• Oförändrade priser i norra Sverige, där ett elöverskott redan råder.

Exakt hur stort prisskillnaden blir beror på var gränsen dras och hur snabbt ny produktion byggs. 

Fördelar och nackdelar med nya elområden

Möjliga fördelar:

• Bättre prissignaler för ny elproduktion och nätutbyggnad.

• Lägre elpriser för många hushåll och företag i södra Sverige. 

Möjliga nackdelar:

• Högre priser i Stockholm som blir ett underskottsområde.

• Minskad marknadslikviditet: Mindre områden (som Stockholm) kan få färre aktörer och svårare terminshandel.

• Ökade stödbehov för producenter: Producenter i lågprisområden kan behöva högre subventioner.

• IT- och omställningskostnader för marknadsaktörer vid förändring. 

Samhällsekonomisk nytta och vem som vinner

Beräkningarna visar att nya elområden skulle minska Sveriges samhällsekonomiska nytta med mellan 20 och 380 miljoner kronor per år. Samhällsekonomisk nytta omfattar både konsumenternas vinster (lägre priser), producenternas intäkter och nätoperatörernas kostnader.

Trots förlusterna kan ändå fler konsumenter i södra Sverige vinna på sikt. De lägre priserna i söder gynnar fler hushåll och företag än antalet konsumenter som drabbas av högre priser i Stockholm.

Men den viktiga frågan är:

Vems intressen ska väga tyngst?

Under de senaste åren har elproducenterna kunnat göra mycket stora vinster – ofta utan att kostnaderna ökat i samma takt. Samtidigt har vanliga hushåll och småföretag tvingats bära bördan av höga och svängiga elpriser. 

Slutsats: Satsa på nätet – inte nya gränser

I grunden är det tydligt: Sverige behöver ett starkare kraftnät, inte nya elområdesgränser som flyttar runt problemet. Att bygga ut nätet kan föra oss närmare ett gemensamt elområde, minska prisskillnaderna och skapa en elmarknad som fungerar bättre för alla – oavsett var i landet man bor.

Källor:

• ENTSO-E, Bidding Zone Review 2025

• Svenska kraftnät, pressmeddelande 2025-04-27

• Energiföretagen Sverige, kommentarer 2025

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.