Inflationen april 2025

Inflationen enligt KPI (det breda måttet för konsumentpriser) sjönk i april till 0,3 % jämfört med samma månad förra året – en tydlig nedgång från 0,5 % i mars. Det innebär att priserna fortfarande stiger, men mycket långsamt. Eftersom KPI inkluderar räntekostnader speglar detta bland annat att hushållens bolånekostnader inte längre ökar lika snabbt. Många hushåll kan alltså uppleva att trycket på ekonomin har lättat något, även om det beror mer på ränteläget än på sjunkande mat- eller energipriser.

Samtidigt låg den mer stabila mätningen KPIF kvar på 2,3 %, vilket är mer i linje med Riksbankens inflationsmål. KPIF mäter prisutvecklingen exklusive räntekostnader, och ger därför en tydligare bild av hur hushållens vardagskonsumtion utvecklas i pris. Att KPIF är oförändrad visar att priser på exempelvis mat, kläder och tjänster fortfarande ökar – men inte snabbare än tidigare.

Den underliggande inflationen, KPIF exklusive energi (KPIF-XE), steg däremot något till 3,1 % från 3,0 % i mars. Det innebär att priserna på varor och tjänster utan påverkan från energi fortfarande stiger i ganska hög takt. Det gäller särskilt sådant som inte är lika konjunkturkänsligt – till exempel frisörtjänster, restaurangbesök och vissa livsmedel. Det visar att pristrycket i “kärninflationen” fortfarande är seglivat, vilket kan göra det svårare för Riksbanken att sänka räntan snabbt.

Lendos sparekonom Sharon Lavie kommentar till inflationsbeskedet: 

Att KPI-inflationen faller till 0,3 procent är ett tydligt tecken på att prisökningstakten i ekonomin bromsar in, men för hushållen märks det inte i plånboken än. Kärninflationen, alltså prisökningarna på vardagsvaror och tjänster exklusive energi, ligger fortfarande över 3 procent. Det visar att det fortfarande är dyrt att leva, även om räntorna börjar stabiliseras. Riksbanken får därmed ett fortsatt delikat läge – man vill sänka räntan, men får inte tappa greppet om inflationen.