Kärninflationen nära noll

Månadens inflationsdata från SCB bjuder på dramatiska siffror: prisökningstakten i svensk ekonomi har i det närmaste stannat av. Konsumentprisindex (KPI) sjönk till 0,9 procent i oktober och kärninflationen (KPIF-XE) föll till 0,1 procent. Att prisökningstakten dämpas så kraftigt bara 24 timmar efter att Riksbanken höjde styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,00 procent kan verka motsägelsefullt och obegripligt för vanliga hushåll. Men den låga inflationen är i hög grad en effekt av tillfälliga politiska skatte- och avgiftssänkningar

Inflationssiffrorna: Här är priserna som dyker och stiger

I SCB:s mätning för oktober står det stilla på månaden (0,0 procent), men på årsbasis syns en djup spricka mellan kraftigt subventionerade varor och hushållens fasta månadskostnader:

Totala index:

·  KPI (hushållens konsumentprisindex): Föll till 0,9 procent i årstakt (0,0 procent i månadstakt).

·  KPIF (Riksbankens målvariabel med fast ränta): Sjönk till 1,1 procent – långt under det officiella målet på 2,0 procent.

·  KPIF-XE (kärninflationen exklusive energi): Rasade till 0,1 procent, med en negativ månadsförändring på -0,2 procent.

Vad har rasat i pris?

·  Utbildningstjänster (-15,6 %): Visar det enskilt största prisfallet i mätningen (-0,4 % på månaden).

·  Livsmedel och alkoholfria drycker (-7,0 %): Kraftigt nedpressade på årsbasis (0,0 % på månaden).

·  Hälso- och sjukvård (-6,3 %): Faller tydligt på årsbasis (0,0 % på månaden).

Vad har ökat i pris?

·  Bostäder, vatten, el och värme (+5,1 %): Ökade med 0,5 procent bara under oktober och är fortsatt den post som pressar hushållens plånböcker allra hårdast.

·  Transport (+4,2 %): Rusade med hela 1,1 procent i månadstakt under oktober.

Vad säger siffrorna?

Att inflationen ser så låg ut beror inte på att svenska företag plötsligt sänkt sina marginaler av godhet eller att efterfrågan kollapsat. Det beror på riktade politiska reformer som tryckt ned priserna vid kassan. Samtidigt pressar globala marknadskrafter på, inte minst i form av stigande råvarupriser och en svagare växelkurs.

1. Förskoleavgiften och maxtaxan (Utbildning: -15,6 %)

SCB mäter inga terminsavgifter för grundskola eller universitet eftersom dessa är skattefinansierade. Posten Utbildningstjänster består därför nästan uteslutande av föräldrars egenavgifter för barnomsorg (förskola).

Beslutet: Staten införde 1 juli 2026 förändrade beräkningsregler för maxtaxan med ett kraftigt höjt inkomstfribelopp för barnfamiljer. Detta är ett permanent beslut.

Effekten: Detta sänkte förskoleavgifterna i ett enda slag för hundratusentals hushåll över hela landet, vilket gav ett tvåsiffrigt fall i SCB:s index.

2. Halverad matmoms (Livsmedel: -7,0 %)

Att matkassen blivit billigare på årsbasis drivs till stor del av skatteförändringar.

Beslutet: Riksdagen beslutade att sänka momsen på livsmedel från 12 till 6 procent med start den 1 april 2026. Sänkningen gäller till och med den 31 december 2027.

Effekten: Sänkt moms kan som mest pressa ner priset i butik med cirka 5,4 procent – att maten blivit ännu billigare beror på lägre inköpspriser. Skattesänkningen håller nere inflationstakten i precis ett år, fram till och med mars 2027. Från april 2027 försvinner skatteeffekten ur statistiken, eftersom priserna då jämförs mot månader då momsen redan var sänkt.

3. Statlig tandvårdsreform (Vård: -6,3 %)

Sjukvård och läkarbesök styrs av regionernas patientavgifter, men vuxentandvård betalas till stor del ur egen ficka och väger därför tungt i SCB:s vårdkorg.

Beslutet: Staten införde den 1 januari 2026 den så kallade ”Tiotandvården” – ett förstärkt högkostnadsskydd där personer från 67 år och äldre endast betalar 10 procent av referenspriset för bastandvård.

Effekten: Reformen har gett ett märkbart avtryck i statistiken för vårdkostnader.

4. Transport och drivmedel (+4,2 %)

Transportposten visar vad som händer när politiska stöd börjar försvinna samtidigt som globala marknadskrafter pressar på.

Besluten: Energiskattesänkningen på bensin och diesel upphörde den 30 september, vilket gav ett omedelbart prishopp vid pumpen den 1 oktober med cirka 1,03 kronor per liter för bensin och cirka 40 öre för diesel. Den sänkta koldioxidskatten håller emot priset fram till den 30 november, medan halverat pris på månadskort i kollektivtrafiken gäller fram till den 31 december 2026.

Marknadskrafter: Utöver skatterna drivs priserna upp av att råolja handlas i en starkare amerikansk dollar mot en svagare svensk krona. Samtidigt pressar oroligheter i oljeproducerande regioner upp världsmarknadspriset, och geopolitiska spänningar (bland annat i Röda havet) tvingar fraktfartyg till längre rutter, vilket driver upp de globala transport- och containerkostnaderna kraftigt.

Effekten: Den återställda energiskatten och dyrare import gav ett direkt månadsskutt i oktober. När den sänkta koldioxidskatten och därefter månadskortsrabatten löper ut vid de kommande två månadsskiftena väntas nya prislyft vid pumpen och i kollektivtrafiken.

5. Bostäder, vatten, el och värme (+5,1 %)

Detta är hushållens enskilt tyngsta utgiftspost och den som ökar mest på årsbasis i SCB:s mätning. Här beror prisuppgången på trögrörliga driftkostnader och avgiftshöjningar som slår igenom mot hushållen med lång fördröjning:

Marknadskrafter:

• Höjda BRF-avgifter och hyror med eftersläpning: Bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag har stora lånestockar och justerar sina avgifter och hyror med lång eftersläpning för att täcka tidigare års samlade räntebörda och fördyrade fastighetsskötsel.

• Fjärrvärme och kommunala taxor: Fjärrvärmetaxorna har höjts kraftigt till följd av dyrare skogsråvara och biobränsle. Tillsammans med höjda taxor för vatten, avlopp och sophantering driver detta upp de fasta boendekostnaderna kraftigt.

• Uppvärmningssäsong: Höstkylan ökar efterfrågan på energi, vilket ger säsongsmässigt högre priser per kilowattimme på elmarknaden.

Effekten: Eftersom hyror, föreningsavgifter och kommunala taxor fastställs på årsbasis och släpar efter marknaden fortsätter boendeposten att pressa hushållens ekonomi uppåt med drygt 5 procent i årstakt. 

Varför valde Riksbanken att höja styrräntan?

Att Riksbanken höjer styrräntan till 2,00 procent samtidigt som kärninflationen fallit till 0,1 procent kan lätt kännas förvirrande. Förklaringen ligger i hur en centralbank resonerar:

Riksbanken måste se förbi tillfälligt reformer. Ränteförändringar tar mellan 12 och 24 månader innan de får full effekt i ekonomin. Om Riksbanken bara styrde efter dagens subventionerade priser skulle man tvingas tvärnita och höja kraftigt senare när matmomsen återställs och transporterna blir dyrare. Riksbanken agerar i förebyggande syfte för att hindra att företagen passar på att höja andra priser när skatterna normaliseras.

Riksbanken vill inte låta den svenska räntan ligga för lågt jämfört med Europeiska centralbanken (ECB) eller Federal Reserv (USA)  eftersom det försvagar kronan. En svagare valuta gör att all import – från olja till industrimaterial – blir dyrare, vilket snabbt eldar på inflationen igen.

Den kanske tyngsta anledningen till Riksbankens agerande handlar om att förankra de långsiktiga inflationsförväntningarna. Om företag och arbetsmarknadens parter förväntar sig att inflationen studsar upp när subventionerna löper ut, kan det leda till att löntagare kräver lönekompensation och att företag höjer priserna i förebyggande syfte, vilket eldar på inflationen på nytt.