Riksbanken höjer styrräntan till 2 procent

Att Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter – från 1,75 procent till jämna 2,00 procent – kommer inte som en överraskning. Både bankerna och marknaden har räknat med beskedet ett bra tag och Riksbankens direktion har förvarnat om sitt beslut under hela hösten. Ändå innebär det ett tydligt trendbrott för landets hushåll. Vi lämnar en relativt lång period av stabil styrränta och går in i en ny period där flera höjningar kan komma. Nu är det dags att se över hushållsekonomin igen.

Varför kommer höjningen just nu?

Beslutet beror på tre saker: högre räntor i omvärlden, en svag svensk krona och priser som vägrar sluta stiga.

Skör krona och höga räntor utomlands

Centralbankerna i både USA (Federal Reserve) och Europa (ECB) håller sina styrräntor på en betydligt högre nivå än Sverige. När räntorna är högre utomlands väljer internationella investerare att flytta sina pengar dit. Det sätter press på den svenska kronan, som försvagas. En svag krona gör all import dyrare: olja, råvaror och utländska konsumentvaror som kaffe, olivolja, choklad och kläder kostar mer att köpa in i svenska kronor. Denna "importerade inflation" vill Riksbanken stoppa genom att höja sin egen ränta.

Priser som biter sig fast

Den allmänna inflationstoppen är över, men vissa priser fortsätter uppåt. Hyrorna stiger med drygt 3 procent och kostnaden för reparationer av fastigheter har ökat med över 9 procent. Kaféer, restauranger, utlandsresor och drivmedel har också blivit märkbart dyrare, vilket i sin tur pressar upp priset på mattransporter och vardagsvaror.

Svensk ekonomi klarar av en åtstramning

Trots att BNP-indikatorn visade ett hack nedåt i september (+0,4 procent för kvartalet som helhet och 2,8 procent i årstakt) har svensk ekonomi visat en stabil grundtillväxt. Eftersom ekonomin står stadigt vågar Riksbanken höja räntan för att bromsa inflationen, utan att riskera att knäcka tillväxten.

Kommer bankerna höja igen?

Många bolånetagare har märkt att bankerna redan höjt sina bolåneräntor under året med hänvisning till att det blivit dyrare för dem att låna upp pengar på räntemarknaden. Borde inte bankerna då ignorera denna styrräntehöjning eftersom de redan tagit betalt för den?

Det korta svaret är: Nej, räkna inte med någon barmhärtighet från bankerna.

När Riksbanken höjer styrräntan stiger basen för alla rörliga räntor. Men framför allt ger Riksbankens officiella besked bankerna det ultimata alibit. Att höja på eget initiativ väcker protester och hot om kundflykt, men när Riksbanken höjer kan storbankerna peka på beslutet och säga: ”Vi anpassar oss bara efter Riksbanken.”

När bankerna tidigare under  året höjde sina räntor gjorde de det för att skydda sin egen vinst – det så kallade räntenettot, alltså skillnaden mellan vad banken själv betalar för att låna pengar och vad de tar betalt av dig. Nu lägger de helt enkelt Riksbankens höjning ovanpå den vinstmarginal de redan har säkrat. Det klassiska mönstret upprepar sig: bankerna är blixtsnabba med att höja bolåneräntorna när styrräntan går upp, men tar god tid på sig när räntorna väl ska sänkas.

Det enda som faktiskt kan bromsa bankerna är konkurrensen. Mindre banker väljer ibland att vänta några veckor med att höja, eller nöjer sig med att bara skicka vidare en del av höjningen (till exempel 0,15 till 0,20 procentenheter) för att locka över missnöjda bolånekunder. I de allra flesta fall handlar det om ett initialt och taktiskt drag under en tidsbegränsad period och när strålkastarljuset och medieintresset har lagt sig efter 4–8 veckor kommer ofta en kompletterande justering. Men hos de fyra traditionella storbankerna går den egna vinsten alltid först – räkna med att de höjer boräntan fullt ut så fort de får chansen.

Så påverkas dina lån av höjningen

Så slår det mot ett bolån på 3 miljoner kronor

För ett hushåll med ett rörligt bolån på 3 miljoner kronor innebär en höjning på 0,25 procentenheter:

• Före ränteavdrag: Kostnaden ökar med 7 500 kronor per år (2 500 kr per miljon och år), vilket innebär 625 kronor extra i månaden.

• Efter fullt ränteavdrag (30 %): Kostnaden ökar med 5 250 kronor per år, eller ca 438 kronor extra i månaden.

Några hundralappar extra i månaden kanske inte låter dramatiskt, men det läggs ovanpå alla andra prishöjningar i vardagen. Har du dessutom redan fått din ränterabatt nedbantad under året blir det såklart extra kännbart.

Hur påverkas dina övriga lån?

Bolånen får alltid mest uppmärksamhet, men hushållens övriga skulder reagerar ofta snabbare och med betydligt högre marginaler:

Privatlån och blancolån

De här lånen har nästan alltid rörlig ränta. När det blir dyrare för bankerna själva att låna pengar skickar de hela räntehöjningen direkt vidare till dig som låntagare. Har du ett privatlån på 150 000 kronor innebär en höjning på 0,25 procentenheter att du får betala runt 31 kronor extra varje månad. Tänk också på att ränteavdraget för lån utan säkerhet är helt borta sedan årsskiftet – du får alltså ingen skattereduktion alls från staten som dämpar kostnaden.

Billån och privatleasing

Har du ett vanligt billån med rörlig ränta ökar månadskostnaden med några tior. Har du i stället privatleasing med rörlig ränta kommer leasingbolaget att räkna upp månadsavgiften – men se upp: många avtal är otydliga med hur räntehöjningen räknas fram, och som konsument har du full rätt att kräva en skriftlig kalkyl som visar exakt hur din nya avgift tagits fram.

Kreditkort, delbetalningar och förseningsränta

Räntan på kreditkort och avbetalningar är rörlig och redan mycket hög, ofta mellan 15 och 22 procent. Till skillnad från bolånen höjer bankerna sällan kreditkortsräntan samma vecka som Riksbanken lämnar sitt besked. Det beror dels på att bankernas vinstmarginal redan är stor på dessa krediter, dels på att konsumentkreditlagen sätter gränser: banken kan inte ändra villkor hur som helst, avgifter får bara höjas om bankens egna kostnader ökat, och du måste alltid få information i förväg innan en räntehöjning börjar gälla. Men i takt med att det allmänna ränteläget stiger skruvas delbetalningsräntor och villkor ändå stegvis upp via dina kommande månadsfakturor.

Blir du sen med en inbetalning blir det dessutom direkt mer kostsamt. Enligt räntelagen beräknas den officiella förseningsräntan (dröjsmålsräntan) som Riksbankens referensränta plus 8 procentenheter. När styrräntan kliver upp till 2 procent följer referensräntan med, vilket innebär att förseningsräntan för obetalda räkningar landar på hela 10 procent.

CSN-lån

Studielånet påverkas inte alls i november. CSN-räntan fastställs av regeringen en gång per år och beräknas utifrån ett genomsnitt av statens upplåningskostnad de senaste tre åren. Höjningen nu märks först i framtida justeringar. 

Så tacklar du kommande räntehöjningar

1. Låt dig inte hamna i informationsunderläge: Bankerna har ett informationsövertag och här gäller det för dig att få in den data som är relevant för dig. Sök upp din banks snitträntor – det visar vad de erbjuder sina kunder i snitt i ränta för olika bindningsperioder. Först då vet du om du faktiskt har ett bra erbjudande.

2. Gör en skarp jämförelse av andra banker och långivare: Det viktigaste för dig är att få ett så bra erbjudande som möjligt. Du kan använda en jämförelsetjänst för att få en samlad bild av vad just du hade fått för ränta hos olika banker. Det underlaget är ovärderligt om du sen vill gå tillbaka till din bank för att förhandla.

3. Begär ut ditt amorteringsunderlag: Sluta vara dumsnäll mot banken. Att ringa och be snällt om rabatt ger sällan maximal utdelning. Logga in eller ring och begär ut ditt amorteringsunderlag. Det är den officiella handlingen som visar banken att du aktivt överväger att flytta lånet till en konkurrent. Först då plockar de fram sina skarpaste rabatter.

4. Sanera dyra smålån omedelbart: Sitter du med utspridda delbetalningar, avbetalningar eller privatlån är det hög tid att städa. Undersök om det blir bättre för dig att samla dem till ett enda lån med bättre villkor, eller baka in dem i bolånet om du har utrymme under 80-procentsgränsen. Räntan på konsumtionskrediter är ofta mycket högre än boräntan.

5. Kräv sparränta från dag ett: Om banken skyndar sig att höja räntan på bolånen ska de göra det på sparkontot också. Låt inte din buffert ligga och damma på ett lönekonto med nollränta. Flytta pengarna till en nischbank med fria uttag, rörlig ränta och statlig insättningsgaranti.

6. Stresstesta familjens budget för 2027: Räkna redan nu på hur ekonomin klarar om styrräntan klättrar ytterligare 0,50 procentenheter nästa år. För över den beräknade merkostnaden till ditt sparkonto varje månad – då bygger du en krockkudde samtidigt som du vänjer familjens vardagsekonomi vid ett högre ränteläge.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.