Kronan går på knäna – vinnare och förlorare

Den svenska kronan har haft det tufft och kostar nu återigen över 10 kronor per dollar. Valutan har visat sämst utveckling bland världens mest omsatta valutor, vilket märks i plånboken för svenska hushåll. Men hur hamnade vi här, vad väntar framåt och – framför allt – vad betyder det för din ekonomi? Låt oss titta närmare på hur läget slår mot dina investeringar, dina lån och dina resplaner.

För att förstå varför kronan är så svag måste vi lyfta blicken. Det handlar i grunden om ett starkt USA, ekonomiska utmaningar i Europa och en betydande ränteskillnad mot omvärlden. Både den amerikanska centralbanken Federal Reserve och den europeiska centralbanken ECB har haft högre räntor än den svenska Riksbanken. Det gör att internationella investerare hellre placerar sina pengar utomlands där de får högre avkastning, vilket minskar efterfrågan på vår krona.

Vad väntar den närmaste tiden?

En del bedömare har hoppfullt påtalat att den svagaste perioden för kronan borde ligga bakom oss. Riksbanken har enligt sina senaste besked flaggat för en höjning av den svenska styrräntan under hösten, vilket teoretiskt sett kommer att bromsa räntegapet gentemot omvärlden och ge valutan stöd.

Men kan vi verkligen lova att kronan har nått botten? Svaret är tyvärr nej.

Frågan är om en räntehöjning på 0,25 eller 0,5 procentenheter verkligen räcker för att kompensera för den massiva motvind som blåser. I höst löper de politiska skatterabatterna på drivmedel ut, vilket oundvikligen kommer att pressa upp priserna vid pumpen. Lägg därtill ett mycket osäkert storpolitiskt läge i Mellanöstern och en vinter som står för dörren – med allt vad det innebär av potentiella energiprischocker i Europa.

Om vi får en mild vinter i Europa minskar förbrukningen av dyr el och importerat bränsle, vilket skulle kunna rädda situationen. Kan man dessutom nå en lösning på krisen i Mellanöstern sjunker de globala energipriserna. Lägre energipriser dämpar inflationstrycket på kontinenten, vilket gör att de utländska räntorna kan falla snabbare. Då minskar räntegapet mot Sverige per automatik. Kronan får andrum att stärkas utan att Riksbanken behöver höja den svenska styrräntan mer än nödvändigt. Men tills det scenariot blir verklighet, är kronans framtid alltjämt osäker.

Så påverkas dina investeringar

Många grämer sig över den svaga kronan, men om du månadssparar i globalfonder eller amerikanska aktier har du faktiskt haft en osynlig medvind. När dollarn stiger blir dina utländska tillgångar automatiskt mer värda när de räknas om till svenska kronor. Detta har gett många svenskars pensions- och fondsparande en rejäl skjuts uppåt.

Men när kronan väl stärks, kommer denna valutavind att slå åt andra hållet. Då dämpas avkastningen på dina utländska fonder i svenska kronor mätt, även om själva aktiemarknaden går bra.

Det intressanta är vår egen roll i detta. Vi svenskar har ett enormt privat sparande, men mycket av pengarna skickas rakt ut i utländska fonder och amerikanska techjättar. För att köpa dessa tillgångar måste svenska kronor ständigt växlas till dollar och euro. Detta enorma utflöde av kapital minskar efterfrågan på vår egen valuta. Man kan lite tillspetsat säga att vi svenskar, genom våra goda sparvanor, är med och pressar ned värdet på vår egen valuta.

Så påverkas räntorna och lånen

Det pratas ofta om att Sverige har haft en ”ränterabatt” jämfört med omvärlden, men hur slår det egentligen mot hushållen? Här finns en extremt viktig skillnad i hur våra bolån är uppbyggda jämfört med andra länder:

I Sverige har cirka 60–70 procent av bolånetagarna lån med mycket korta bindningstider (ofta 3 månader). Varje räntejustering från Riksbanken slår därför stenhårt och direkt mot hushållens månadsbudget.

I Tyskland och USA är det standard att binda bolånet på 10 till 30 år. De som lade om sina lån under lågränteåren sitter tryggt kvar på extremt låga räntor, helt opåverkade av centralbankernas senaste höjningar.

Så påverkas dina semesterplaner

Att en kaffe i New York eller en middag i Rom blivit dyr är inga nyheter. Men skillnaderna börjar mer och mer märkas på närmare håll.

Sverige och Norge brukar följas åt, men i år har den norska kronan utskåpat den svenska och stärkts med nästan 5 procent sedan årsskiftet. Skillnaden stavas olja och gas. Norges enorma energiexport gör deras ekonomi urstark när energipriserna är höga. För dig som svensk innebär det att till och med en enkel bilsemester till de norska fjordarna plötsligt har blivit dyrare.

Det svåra valet: Högre ränta eller starkare krona?

Svenska Riksbanken har varit försiktig med räntan för att just skydda våra räntekänsliga hushåll. Men denna "rabatt" skapade gapet mot utlandet som sänkte kronan. Så vad är egentligen bäst?

För den enskilde bolånetagaren känns en räntehöjning smärtsam i stunden eftersom boendekostnaden stiger direkt. Man vill helst ha så låg ränta som möjligt.

För samhällsekonomin och köpkraften är en svag krona dock ett gift. En svag valuta skapar importerad inflation – mat, drivmedel, kläder och insatsvaror blir dyrare för precis alla, oavsett om man har lån eller inte.

Om kronan blir för svag tvingas Riksbanken till slut ändå att höja räntan för att dämpa inflationen. En extremt svag krona riskerar alltså att ge oss det sämsta av två världar: både hög inflation och höga räntor. För långsiktig ekonomisk stabilitet är därför en stark och stabil krona oftast att föredra – även om det under en övergångsperiod kräver en något högre bolåneränta. 

Tre råd till din plånbok

1. Sprid riskerna i sparandet: Fortsätt månadsspara, men se till att ha en balans mellan svenska och globala fonder. Då står du stadigt oavsett om kronan stiger eller faller.

2. Räkna med marginaler i bolånet: Riksbankens besked pekar mot att räntan under hösten kan komma att höjas. Ställ in din budget på att ränteutgifterna kan öka för att hålla inflationen och kronan i schack på sikt.

3. Planera semestern efter valutakartan: Vill du få ut mesta möjliga av resekassan kan det vara klokt att titta på resmål utanför de dyraste euro-, dollar- och nok-zonerna – eller passa på att upptäcka hemesterutbudet i Sverige.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.