Många missar elbilspremien:

Från den 18 mars 2026 lanseras en ny elbilspremie som kan ge hushållen upp till 64 800 kronor i stöd – men bakom siffran döljer sig krav som gör att många aldrig kommer i närheten av pengarna. Premien riktar sig till hushåll med lägre inkomster i delar av landet där bilen är svår att ersätta. Grundidén är tydlig: stödet ska gå till dem som både behöver bilen och har begränsad ekonomi, samtidigt som kravet på att man sköter sina trafikrelaterade avgifter skärps. 

Men konstruktionen väcker en tidig och central fråga: hur många av de hushåll som premien är tänkt att hjälpa har i praktiken råd eller möjlighet att köpa eller leasa en ny elbil – även med stödet? De billigaste elbilarna idag har en månadskostnad på över 3000 kr/ månad, vilket är en tung post för ett hushåll med små marginaler även med premie som stöd.

I förordningen finns dessutom flera spärrar som gör att många hushåll aldrig kommer att kvalificera sig, trots bilbehov och ansträngd ekonomi. Statlig skatt, tidigare ägande av laddhybrid eller elbil och hårt styrda boendekrav kan i praktiken stänga ute breda grupper.

Så mycket kan hushållet få i elbilspremie

Elbilspremien består av två delar:

1. Ett löpande stöd under 36 månader 2. Ett starttillägg för hushåll med mycket låg justerad inkomst

För ansökningar före 1 juli 2028 gäller:

• 46 800 kr i löpande stöd totalt (= 1 300 kronor per månad i 36 månader)

• 18 000 kr i starttillägg

För ansökningar efter 30 juni 2028 gäller:

• 32 400 kr totalt (= 900 kr/mån)

• 10 000 kr i starttillägg

Ett hushåll kan alltså få upp till 64 800 kr totalt om ansökan görs före juli 2028.

Elbilspremien som få i målgruppen kan utnyttja

Trots att premien riktas till hushåll med låga inkomster väcker modellen en central fråga: hur många i målgruppen har i praktiken råd att köpa eller leasa en ny elbil, även med stödet?

För att premien ska kunna betalas ut krävs ett faktiskt bilköp eller ett leasingavtal, något som ofta förutsätter god kreditvärdighet, stabila inkomster och ibland en kontantinsats. För många hushåll under 80-procentsnivån är det just här det tar stopp – långt innan ansökan om premien ens är möjlig, eftersom de har sämre kreditvärdighet, även utan skulder. Och de hushåll som precis klarar av både kraven för premien och bankernas krav på betalningsförmåga - är knappast de allra mest ekonomiskt utsatta.

Villkoren i korthet

För att få stödet krävs bland annat:

• låg justerad inkomst (under 80 % av nationellt medelvärde),

• ingen statlig inkomstskatt,

• inga trafikrelaterade skulder,

• ingen elbil/laddhybrid senaste 12 månaderna,

• boende i godkänt område,

• bilpris 64 800–450 000 kr eller leasing 1 800–4 600 kr/mån.

Skatt, skulder och bilhistorik 

Tre villkor filtrerar snabbt bort många hushåll:

1. Ingen i hushållet får ha betalat statlig inkomstskatt. Hushåll med något högre inkomster sorteras bort om de passerat brytpunkten. Detta är en hård gräns som inte tar hänsyn till om kostnaderna för resor och vardagslogistik är stora eller om flera barn bor i hushållet.

2. Inga obetalda trafikrelaterade skulder får finnas hos Kronofogden. Det gäller felparkeringsavgifter, trängselskatt, fordonsskatt och liknande. Grundtanken är rimlig – man ska sköta sina vägrelaterade avgifter – men regeln kan överraska den som halkat efter och inte känner till villkoren.

3. Ingen i hushållet får ha ägt elbil eller laddhybrid de senaste tolv månaderna. Hushåll som redan på egen hand försökt ställa om kan därför bli utan stöd.

Geografisk styrning 

Premien gäller endast i 177 av landets 280 kommuner samt i vissa särskilda DeSO-områden. Syftet är att prioritera hushåll i glesbygd eller områden med svag kollektivtrafik. 

Det är begripligt – bilen är ofta nödvändig utanför storstäderna. Men modellen innebär också att:

• låginkomsttagare i städer,

• hushåll i kranskommuner med viss kollektivtrafik,

• och familjer vars vardag kräver bil trots geografisk placering

kan bli helt utan stöd. Postnumret väger alltså tyngre än hushållets faktiska bilbehov.

Lägg där till att vissa tätorter i stora kommuner klassas som stödområden, medan andra inte gör det. Många hushåll känner inte till vilket DeSO de tillhör och ibland skär gränserna igenom bostadsområden. Här kan det bli mycket förvirrande för hushållen och skapa en känsla av godtycke.

Flyttfällan 

Den som fått premien måste:

• bo kvar i den aktuella bostaden i minst fyra månader, och

• fortsatt bo inom ett berättigat område i tolv månader.

Ett nytt jobb, en separation eller en förändrad familjesituation kan innebära att premien uteblir eller återkrävs. Ännu värre blir de för hushåll som behöver flytta pga omständigheter utanför sin kontroll såsom exempelvis vräkning, renovering, uppsagd hyresrätt och skyddsbehov. För de som redan lever med små ekonomiska marginaler kan detta bli ett betydande riskmoment: bilen är ett långsiktigt och dyrt åtagande, särskilt vid leasing där man inte kan sälja bilen för att ta sig ur kostnaden. Livet följer sällan en 12-månaders plan – men regelverket förutsätter att hushållet kan göra det.

Förstagångsstöd 

Premien kan bara användas en gång, och bilen måste vara “ny” för hushållet. Den får inte tidigare ha ägts av hushållet, närstående eller ha fått premie tidigare. Detta ska förhindra att ett bidragsfordon cirkuleras runt eller används i näringsverksamhet.

Pris- och leasingkraven 

Utöver förstagångsvillkoren finns tydliga ekonomiska ramar för bilen:

• Vid köp måste priset ligga mellan 64 800 och 450 000 kronor.

• Vid leasing måste månadskostnaden ligga mellan 1 800 och 4 600 kronor, och avtalet vara minst ett år.

Dessa gränser gör att vissa bilmodeller – både de billigaste och de dyrare – faller utanför. För hushåll som behöver större bil för familj, fritidsintressen eller pendling kan modellen bli en begränsning.

Inkomstprövningen 

För att förstå om ett hushåll kan få stödet behöver man förstå två nyckelbegrepp : hushållets samlade inkomst och konsumtionsvikt.

1. Så räknas inkomsterna

• Alla skattepliktiga inkomster för personer 20+ år ingår.

• Sökande som är 18–19 år räknas som vuxna och deras inkomster tas med.

• Barn under 20 år som inte söker påverkar inte inkomsterna.

2. Konsumtionsvikter 

Syftet är att jämföra hushåll på ett sätt som tar hänsyn till hur många som ska dela på inkomsten.

Hushållets samlade inkomst delas med viktsumman. Resultatet blir den justerade inkomsten.

3. Jämför med 80-procentsnivån

Den justerade inkomsten måste ligga under 80 procent av det nationella medelvärdet som Naturvårdsverket fastställer. Naturvårdsverket fastställer den exakta nivån, men denna siffra är inte ännu tillkännagiven. 

Tre hushållsexempel 

Eftersom Naturvårdsverket ännu inte fastställt det nationella medelvärdet för inkomst,används i kommande exempel SCB:s senaste inkomststatistik.

SCB anger att medianen för sammanräknad förvärvsinkomst för personer 20–65 år 2023 är 386 200 kronor. 80 procent av detta motsvarar ungefär 309 000 kronor per konsumtionsenhet.

Det innebär att hushållets justerade inkomst i kommande exempel ska hamna under cirka 309 000 kronor för att klara inkomstkravet. När Naturvårdsverket publicerar sin nivå uppdateras gränsen, men principen för beräkningen är densamma.

Exempel 1: Ensamboende vuxen

Konsumtionsvikt: 1,00 80-procentsgräns: ca 309 000 kr

Scenario A

Inkomst: 280 000 kr Justerad inkomst: 280 000 / 1,00 = 280 000 kr (under gränsen)

Scenario B

Inkomst: 340 000 kr Justerad inkomst: 340 000 / 1,00 = 340 000 kr (över gränsen)

Exempel 2: Två vuxna och två barn

Konsumtionsvikt: 1,00 (första vuxen)

• 0,51 (andra vuxen)

• 0,52 (första barn)

• 0,42 (andra barn) = 2,45

80-procentsgräns: ca 757 000 kr samlad inkomst

Scenario A

Inkomst: Vuxen 1: 350 000 kr Vuxen 2: 350 000 kr Samlad inkomst: 700 000 kr

Justerad inkomst: 700 000 / 2,45 ≈ 285 700 kr (under gränsen)

Scenario B

Inkomst: Vuxen 1: 400 000 kr Vuxen 2: 420 000 kr Samlad inkomst: 820 000 kr

Justerad inkomst: 820 000 / 2,45 ≈ 334 700 kr (över gränsen)

Exempel 3: Ensamstående med 3 tonåringar

Konsumtionsvikt: 1,00 (förälder)

• 0,52 (15-åring)

• 0,42 (17-åring)

• 0,42 (19-åring, ej sökande) = 2,36

80-procentsgräns: ca 729 200 kr samlad inkomst

Scenario A

Inkomst: 560 000 kr Justerad inkomst: 560 000 / 2,36 ≈ 237 300 kr (under gränsen)

Scenario B

Inkomst: 660 000 kr Justerad inkomst: 660 000 / 2,36 ≈ 279 700 kr (under gränsen)

MEN: Föräldern faller ändå bort eftersom inkomsterna ligger på nivåer där personen med stor sannolikhet betalat statlig inkomstskatt, vilket diskvalificerar hushållet. Detta illustrerar att hushållets ekonomiska verklighet inte alltid överensstämmer med de formella gränserna.

Analys: Ett stöd med goda ambitioner som få hushåll kan använda

Premien är genomtänkt i sin ambition: den riktas till hushåll med låga inkomster, innehåller krav som minskar risken för missbruk och utformas som ett förstegångsstöd till elektrifieringen. Men flera delar förtjänar en närmare granskning.

1. Hur många klarar faktiskt att utnyttja premien?

Naturvårdsverkets och Konjunkturinstitutets beräkningar visar att omkring 800 000 hushåll formellt ingår i målgruppen och att cirka 105 000 av dem bedöms kunna ta del av premien. Men analysen bygger på demografi och intresse – inte på hushållens faktiska ekonomiska möjlighet att köpa eller leasa en elbil. Den tar inte hänsyn till kreditvärdighet, kontantinsats, bankernas krav eller det individuella inkomstkravet kopplat till statlig skatt.

Det betyder att gruppen som i praktiken kan utnyttja stödet sannolikt är betydligt mindre än den formellt stödberättigade. För hushåll nära eller under 80-procentsnivån är det ofta finansieringen – snarare än själva premien – som är det största hindret.

2. Flyttfällan – ett villkor som kan slå hårt mot utsatta hushåll

Den som får premien måste bo kvar i både bostaden och det berättigade området i tolv månader. För hushåll som drabbas av separation, nytt jobb eller förändrad boendesituation innebär det en reell risk: ett leasingavtal går inte att avsluta genom försäljning, och kostnaden ligger kvar även om premien faller bort. Här riskerar de hushåll som redan har minst marginaler att hamna i svårast situation.

3. Den geografiska avgränsningen – tydlig i teorin, otydlig i vardagen

Syftet med DeSO-områden och kommunlistor är att rikta premien till delar av landet med svag kollektivtrafik. Men i praktiken innebär det att två hushåll med identiska inkomster och bilbehov kan bedömas helt olika beroende på var de råkar bo. Gränserna skär ibland rakt igenom bostadsområden, och systemet är inte alltid lätt för hushållen att förstå.

Som politiskt verktyg är premien möjlig att administrera, men den är inte självklar för hushållen att navigera. För att stödet ska fungera som tänkt behöver hushållen på förhand kunna avgöra om de omfattas – och faktiskt ha förutsättningar att genomföra ett bilköp. En modell där hushållets ekonomi väger tyngre än bostadsadressen skulle på sikt både öka träffsäkerheten och göra systemet mer begripligt. I dag är det långt ifrån givet att stödet når dem det är avsett för.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.