Ny konsumentkreditlag:

Många tänker “kredit” som ett privatlån. Men i vardagen dyker kredit upp i många fler situationer: kreditkort, avbetalning, faktura, kontokredit och ganska ofta “köp nu, betala sen”. Du betalar senare än du annars skulle ha gjort. Sådana upplägg kan vara en form av kredit och omfattas ofta av konsumentskyddet i konsumentkreditreglerna. Krediter erbjuds i dag snabbt, digitalt och i många små belopp – vilket gör det lätt att ta flera beslut som var för sig verkar små, men som tillsammans pressar ekonomin.

Regeringen har lämnat en lagrådsremiss med förslag om en ny konsumentkreditlag. Förslaget är att lagen ska träda i kraft den 20 november 2026 och innebär att fler typer av krediter omfattas, bland annat räntefria krediter som ges av en tredje part – till exempel fakturalösningar och “köp nu, betala senare”-upplägg.

Kreditprövningen ska skärpas och bli tydligare, vilket kan göra det svårare att få kredit när din ekonomi redan är pressad. Samtidigt ska du som konsument få tydligare information och rättigheter, och mer stöd om du får betalningsproblem. Syftet är att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning.

Vilka kredittyper kommer påverkas i praktiken?

Den nya lagen gäller inte bara en enda typ av kredit, utan många av de situationer vi faktiskt lånar i vardagen:

• Privatlån och konsumtionslån, till exempel om du renoverar hemma eller vill samla dyra småkrediter till ett lån.

• Kreditkort och kontokrediter, alltså en kreditgräns som du kan använda när du behöver och betala tillbaka efter hand.

• Avbetalning, till exempel när du delar upp betalningen på en mobil, TV eller annan större pryl.

• Faktura och “betala senare”, där du får anstånd med betalningen – ibland via en extern aktör, som Klarna eller Qliro.

Syftet med den nya lagen är att skyddet ska bli mer likt oavsett vilken typ av kredit du använder. Det ska inte spela så stor roll om du tar ett tydligt lån eller bara klickar i “betala senare” i kassan. I båda fallen är det en kredit som kan kosta pengar och som påverkar din ekonomi, och därför vill lagstiftaren göra reglerna tydligare och mer konsekventa.

Skärpt kreditprövning

I dag ska kreditgivaren pröva att du har ekonomiska förutsättningar att klara det du åtar dig, och prövningen ska bygga på tillräckliga uppgifter om din ekonomi. 

I praktiken kan det ändå upplevas som att vissa krediter går igenom “för lätt”, särskilt när det handlar om många små krediter. Tänk en månad där du har ett kreditkort som redan är utnyttjat delvis, en avbetalning på mobilen och dessutom två fakturor som förfaller samma vecka som el och försäkring. Varje beslut var rimligt i stunden – men helheten blir tajt.

Det regeringen föreslår

Regeringen vill att kreditprövningen ska göras i konsumentens intresse och förtydligar vilka uppgifter som ska vägas in. Det är ett skifte från en mer allmän regel om att prövningen ska bygga på “tillräckliga uppgifter” – till att lagen pekar ut vad prövningen faktiskt ska bygga på.

Prövningen ska vara tillräckligt grundlig och utgå från din ekonomi i vardagen: inkomster, utgifter och skulder. Det betyder i praktiken att kreditgivaren tydligare ska behöva ta hänsyn till helheten – inte bara en enskild uppgift – och att kredit inte ska beviljas om du inte kan antas klara återbetalningen.

För dig kan det märkas på två sätt. Dels kan det bli svårare att få en kredit när marginalerna redan är små, till exempel om du redan har flera fakturor och en avbetalning som ska betalas samma vecka. Samtidigt blir det en säkerhetsspärr, för en kredit som ser liten ut i kassan, men som blir dyr när den läggs ovanpå andra betalningar.

I lagrådsremiisen lyfter man en ny aspekt av kreditprövningen och lyfter att den måste hålla sig inom en integritetslinje: kreditprövningen får inte bygga på känsliga personuppgifter som tex hälsa, religion, politiska åsikter eller fackligt medlemskap. Det är inte heller tillåtet för kreditgivaren att ta in uppgifter från sociala nätverk som vad du postar, vilka konton du följer eller vad du gillar på sociala plattformar.

Så påverkar det dig som konsument

Du kan märka det här i vardagen:

• Det kan bli ett extra steg i kassan där du behöver legitimera dig tydligare, till exempel med BankID, och ibland svara på fler frågor om din ekonomi.

• Har du redan en ansträngd ekonomi eller många betalningar som ska göras snart kan du få nej oftare än i dag.

• Även när du får ja kan kreditgivaren vara mer försiktig med hur mycket du får handla eller låna för, till exempel genom en lägre kreditgräns eller att den höjs långsammare.

Marknadsföring och information

Redan i dag finns krav på måttfullhet i kreditmarknadsföring. Men förslaget trycker på att konsumenter ska ges bättre förutsättningar att förstå krediten och sina rättigheter. 

I praktiken är det här en stor konsumentfråga eftersom många “billiga” krediter blir dyra först när man missar en betalning. Ett vanligt exempel är när något marknadsförs som “smidigt” eller “0 kr i ränta”, men kostnaden i stället kommer som avgifter och konsekvenser vid dröjsmål. Remissen beskriver en mer strukturerad ordning för vilken information som ska lämnas innan avtal – som typ av kredit, villkor, kostnader och vad som händer vid sen betalning. 

Ångerrätt

Regeringen vill att ångerfristen ska börja löpa först när konsumenten fått information om rätten att ångra. I dag kan ångerfristen börja räknas från att du ingår avtalet (förutsatt att dokumentationen anses ha kommit dig till handa). I förslaget till nya lagen blir det tydligare att fristen inte ska börja löpa förrän du fått tydlig information om just ångerrätten – vilket är särskilt viktigt i digitala flöden där information annars riskerar att hamna i finstilt. 

Förtidsbetalning

I dag har konsumenten rätt att betala i förtid och kreditgivaren ska informera om konsekvenserna. Nu föreslår lagrådsremissen att det ska bli tydligare att du vid förtidsbetalning ska få en minskning som omfattar alla kostnader kopplade till återstående löptid. Det innefattar räntor, löpande avgifter som exempelvis aviavgifter och engångskostnader som uppläggningsavgift. När du vill lösa en kredit i förtid ska du kunna få ett tydligt besked om:

• Hur mycket som återstår att betala i kapital

• Vilka kostnader som tas bort eftersom du betalar tidigare

• Varför (en enkel förklaring, inte bara en siffra)

Det ska ge mindre utrymme för otydliga avgiftsupplägg och mer transparens om hur totalpriset faktiskt påverkas av att du betalar i förtid.

Exempel: du har en avbetalning på en TV men får pengar tillbaka på skatten och vill lösa krediten efter 3 månader.

• Kontantpris: 10 000 kr

• Löptid: 12 månader

• Ränta: 0%

• Aviavgift: 35 kr/månad

• Uppläggningsavgift: 395 kr

Kvarvarande tid: 9 månader.

Hur kostnaderna ska justeras enligt remissen:

• Aviavgifter: du ska inte betala 35 kr x 9 månader = 315 kr för månader som aldrig kommer.

• Ränta: 0% här, så inget att justera.

• Uppläggningsavgift: här blir det viktigare att kreditgivaren tydligt visar hur den behandlas. Om den helt avser att “starta” krediten kan den ibland ligga kvar, men om den i praktiken fungerar som en kostnad för kredittiden ska den inte kunna användas för att göra det dyrt att lösa i förtid. Totalkostnaden ska minska på ett begripligt och rättvist sätt när löptiden förkortas.

Tidig hjälp vid betalningsproblem

I dag finns redan regler som säger att kreditgivare ska ha rutiner för att, när det passar i situationen, försöka hitta andra lösningar när en betalning har blivit försenad. Lagrådsremissen föreslår att kreditgivare vid betalningssvårigheter ska erbjuda alternativa lösningar, till exempel uppskov eller andra lättnader, innan ärendet går vidare till inkasso eller andra åtgärder för att få betalt. Den stora skillnaden är att det som i dag ofta är en bedömning blir mer av en skyldighet. Tanken är att fler ska få en konkret lösning tidigt – innan ärendet går vidare och skulden hinner växa.

Exempel: Om du får ett tillfälligt inkomstbortfall och missar en betalning ska du snabbare kunna mötas av en lösning som bromsar att skulden växer, både av avgifter och av att inkasso kopplas in.