Ny räntesänkning - nya styrräntan är 2,25%

Riksbanken har beslutat att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,25 procent. Beslutet motiveras av att inflationen bedöms vara under kontroll och att konjunkturen fortfarande är svag. Styrräntan har nu sänkts totalt med 1,75 procentenheter sedan maj 2024. Syftet är att stärka konjunkturen och säkerställa att inflationen stabiliseras kring målet på 2 procent. 

Analys av beslutet att sänka räntan

Riksbanken navigerar i en balansakt mellan inflationsbekämpning och att undvika att strypa tillväxten. Beslutet att sänka räntan nu bygger på följande faktorer: 

1. Inflationen är låg och stabil KPIF-inflationen var 1,5 procent i december, vilket är lägre än Riksbankens tidigare prognos. Även den underliggande inflationen (exklusive energi) låg på målet 2 procent. Detta tyder på att det finns utrymme för lättnader i penningpolitiken.

2. Den svenska konjunkturen är svag men vänder BNP-tillväxten har varit låg, men vissa indikatorer pekar på en vändning. Hushållens konsumtion ökade i november och arbetsmarknaden ser stabilare ut, även om arbetslösheten ligger kvar på cirka 8,5 procent.

3. Osäkerhet kring internationell ekonomi Den globala ekonomin är tudelad – USA visar styrka, medan Europa fortsätter kämpa. Osäkerhet kring geopolitik och finanspolitik i USA och Europa gör att penningpolitiken måste förbli flexibel. 

Troliga effekter av alternativa tillvägagångssätt Riksbanken kunde ha valt:

Riksbankens beslut att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter var en avvägning mellan olika penningpolitiska strategier. Ett alternativt tillvägagångssätt hade varit att anta en mer försiktig hållning och avvakta och lita på att konjunkturen vänder. Reallönerna har börjat stiga, vilket i sig kan stimulera konsumtionen och skapa ökad efterfrågan utan att en räntesänkning behövs.

En annan strategi hade varit att genomföra en mer expansiv penningpolitik genom en större sänkning på 0,50 procentenheter för att påskynda återhämtningen i ekonomin. En sådan åtgärd hade dock inneburit en ökad risk för en ytterligare försvagning av kronan, vilket i sin tur skulle kunna leda till högre importpriser och ett nytt inflationstryck.

Beslutet att välja en måttlig räntesänkning reflekterar således en kompromiss mellan att stödja tillväxten och att upprätthålla valutastabilitet. 

Så här påverkar räntebeskedet hushållen

Den senaste räntesänkningen innebär att hushåll med rörliga bolån gradvis kommer att se lägre räntekostnader, men eftersom många lån har olika bindningstider kommer lättnaden att spridas ut över tid. Detta skapar ett ekonomiskt andrum för hushållen, vilket i kombination med stigande reallöner kan bidra till en ökad konsumtion. En sådan utveckling kan i sin tur förstärka konjunkturen genom att driva upp efterfrågan och stimulera arbetsmarknaden.

Samtidigt kvarstår risken för att den svaga kronan påverkar importpriserna negativt, vilket skulle kunna leda till ett ökat inflationstryck och begränsa utrymmet för ytterligare räntelättnader. Balansen mellan penningpolitikens stimulerande effekt och valutans utveckling blir därför avgörande för den ekonomiska stabiliteten framöver.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.

Läs mer om prognos styrränta och boränta på Lendo.