Nytt elstöd aktiveras

Första riktig höstmånaden kom med stormar och kyla men också med så pass mycket dyrare el i södra Sverige att regeringen fick aktivera högkostnadsskyddet. Men innan du andas ut och räknar in stödet i vardagsekonomin behöver vi titta närmare på vad kalkylen faktiskt visar i kronor och ören för just ditt hem. För det som faktiskt hamnar på bankkontot är inte mycket.

Hur fungerar skyddet i praktiken?

Regeringen lyfte att Sveriges statsfinanser är i världsklass och att el- och drivmedelsförsörjningen är stabil med låg risk för bortkoppling. Samtidigt gör konflikterna i Ukraina och Mellanöstern att energipriserna riskerar att svänga kraftigt framöver.

Nu aktiveras alltså högkostnadsskyddet för 2026. Konstruktionen fungerar så här:

·  Tröskeln: Gränsen går vid ett månadsmedelpris på 150 öre per kWh i ett elområde.

·  Elområdena: För oktober landade medelpriset i elområde 4 på 157 öre per kWh, vilket gör att spärren slår till. I resten av landet (elområde 1, 2 och 3) stannade snittpriset däremot under tröskeln på 150 öre, vilket innebär noll kronor i stöd för mellersta och norra Sverige.

·  Ersättningsnivån: Du får ersättning för 90 procent av förbrukningen på den del av elpriset som överstiger 150 öre – för oktober handlar det om en stödnivå på 6,67 öre per kWh.

·  Utbetalningen: Handläggningen sköts automatiskt av Försäkringskassan, så du slipper fylla i några blanketter.

Vad blir det i kronor och ören?

Tittar vi på regeringens egna beräkningsexempel för oktober månad ser vi snabbt att det inte är några summor som förändrar privatekonomin:

• Mindre lägenhet (2 500 kWh/år): Du får 12 kronor i stöd mot en beräknad elkostnad på 313 kronor.

• Större lägenhet (5 000 kWh/år): Du får 24 kronor i stöd mot en beräknad elkostnad på 626 kronor.

• Villa (10 000 kWh/år): Du får 48 kronor i stöd mot en beräknad elkostnad på 1 253 kronor.

• Villa med direktverkande el (20 000 kWh/år): Du får 96 kronor i stöd mot en beräknad elkostnad på 2 506 kronor. 

Viktigt att hålla koll på: Siffrorna visar enbart spotpriset. Regeringens exempel utgår uteslutande från inköpspriset (spotpriset) på elbörsen Nord Pool. Varken elbolagets påslag, elnätsavgifter, energiskatt eller moms på 25 procent finns med i kalkylen. Din verkliga faktura i slutet av månaden blir alltså betydligt högre, medan stödbeloppet förblir detsamma.

När kommer pengarna?

Den största utmaningen för hushållskassan handlar inte bara om beloppens storlek, utan om när pengarna kommer.

Regeringen slår ihop stödet för oktober, november och december till en samlad utbetalning som betalas ut först under vårvintern 2027. Syftet är att minska de administrativa kostnaderna för stödet, vilket kan vara motiverat särskilt nu när summorna är så pass små. Det innebär att du måste betala dina löpande elräkningar ur egen ficka hela vintern, medan ersättningen dröjer månader efter att kylan lagt sig.

Så tar du kontroll över vinterns elkostnader

Med tanke på omvärldsoron och de höga priserna vi såg redan i oktober är det riskabelt att förlita sig på låga historiska snittpriser. Hushåll i hela landet behöver ta höjd för en krissituation:

1. Räkna med spotpriser upp mot 150 öre/kWh

När du lägger på rörlig elnätsavgift, elbolagets påslag, energiskatt och 25 procent moms på ett spotpris runt 150 öre landar den rörliga kostnaden snabbt på 3,00 till 3,70 kronor per kWh. För en eluppvärmd villa som drar 2 000 kWh i januari innebär det en förbrukningskostnad på drygt 6 000 till 7 400 kronor den månaden – helt utan att ett öre i stöd har aktiverats ännu.

Här finns dessutom en klassisk fälla: detta är enbart den rörliga förbrukningen. Ovanpå detta tillkommer alltid de fasta månadskostnaderna – elnätsbolagets fasta abonnemangsavgift och elhandlarens fasta månadsavgift. För en villa handlar det ofta om ytterligare 400 till 900 kronor i månaden, helt oberoende av hur många kilowattimmar du gör av med. Den verkliga slutsumman på fakturorna blir alltså ännu högre.

2. Förstå vad som händer om spotpriset skenar över 150 öre:

Högkostnadsskyddet sätter inte stopp för dyrare elräkningar. För det första betalar du fortfarande 10 procent av prishöjningen över 150 öre ur egen ficka. För det andra har vi momsfällan: du betalar 25 procent moms på hela elpriset. Ju högre spotpriset blir, desto fler kronor betalar du i ren moms till staten per kilowattimme – en merkostnad som elstödet inte ersätter.

3. Bygg upp en krockkudde nu:

Titta på förra vinterns förbrukning och sätt undan en extra slant på ett lättillgängligt sparkonto redan från novemberlönen. Då slipper hushållet stå med tomma konton när de tyngsta fakturorna dimper ner i januari och februari.

Kom ihåg: Även om priset per kilowattimme oftast är lägre i norr (SE1 och SE2) gör kylan att förbrukningen ofta blir dubbelt så hög som i söder – vilket gör att totalsumman på elräkningen ändå svider rejält.

4. Syna ditt elavtal:

Se över om fast pris, rörligt månadspris eller timpris passar din livssituation och hushållets ekonomiska riskvilja. Har du rörligt månadspris drabbas du av månadens snitt, medan ett timprisavtal kräver att du aktivt kan styra bort din förbrukning från dyra höglasttimmar.

5. Hitta hemmets dolda energitjuvar:

Den mest lönsamma kilowattimmen är alltid den du inte gör av med. Täta dragiga fönster och dörrar, sänk inomhustemperaturen någon grad och var uppmärksam på onödig förbrukning som halvtomma tvätt- och diskmaskiner, långa heta duschar eller uppvärmning av garage och förråd som inte används.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.