Orange kuvertet: så läser du ditt pensionsbesked

När det orange kuvertet kommer kanske det kännas både avlägset och samtidigt lite komplicerat - så du kanske som många andra skjuter det åt sidan. Men om du ger det en kort stund kan det faktiskt bli en av årets mest värdefulla ekonomiska rutiner, inte för att du måste, utan för att du förtjänar att förstå vad som händer med dina pengar.

Vill du en gång för alla förstå hur din allmänna pension fungerar, vad siffrorna i kuvertet betyder och vilka beslut som är relevanta för en helt vanlig pensionssparare då ska du läsa vidare. 

Vad är det orange kuvertet 

Varje år, någon gång mellan mitten av januari och mitten av mars, kommer orange kuvertet. Det innehåller årsbeskedet för din allmänna pension. Den består av inkomstpension och premiepension. I kuvertet ser du värde och utveckling, hur mycket du tjänat in under det senast deklarerade inkomståret, vilka fonder din premiepension ligger i och vilka fondavgifter du betalar. 

Många tolkar orange kuvertet som en färsk sammanställning. Men uppgifterna kan bygga på inkomster två år tillbaka, eftersom deklaration och fastställande tar tid. Det här spelar roll. Har du nyligen bytt jobb, gått ner i tid eller varit föräldraledig kan kuvertet kännas inaktuellt. Det betyder inte per automatik att siffrorna är fel, det är ofta bara fördröjt. 

Sedan 2018 ligger din pensionsprognos inte i kuvertet. I stället gör du prognosen när du loggar in på Pensionsmyndighetens ”Mina sidor” och kan se på ett ungefär hur mycket du kan få ut varje månad i pension. Där får du också en överblick över total pension inklusive tjänstepension och eventuellt privat sparande. 

Så tjänar du in till den allmänna pensionen 

Varje år sätts totalt 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst (PGI) av till den allmänna pensionen. Den pensionsgrundande inkomsten är din inkomst minskad med den allmänna pensionsavgiften på 7 procent. Det som sätts av kallas pensionsrätt. De 18,5 procenten delas upp så här: 16 procent går till inkomstpensionen och 2,5 procent till premiepensionen.

Du tjänar bara in allmän pension upp till ett tak. Det betyder att inkomster över taket inte ger fler pensionsrätter i den allmänna pensionen – och därför blir tjänstepensionen extra viktig för dig som tjänar över taket. Själva taket för PGI är 7,5 inkomstbasbelopp men eftersom PGI räknas efter 7-procentsavdraget innebär det i praktiken att du kan ha förvärvsinkomst upp till 8,07 inkomstbasbelopp (2026: 673 038 kr/år eller 56 087 kr/mån) och ändå “nå taket” – men allt över det ger inte mer PGI.

Det kan vara bra att veta att pensionsgrundande inkomst inte bara är lön. Även vissa ersättningar (som a-kassa och delar av socialförsäkringen) kan vara pensionsgrundande. 

Inkomstpensionen

Avgifterna som betalas in till inkomstpensionen placeras egentligen inte “på ett konto” på marknaden. Inkomstpensionen är ett fördelningssystem, där årets inbetalningar finansierar årets pensioner. Om det uppstår ett överskott förvaltas det av AP-fonderna. Utvecklingen hänger därför främst ihop med inkomstindex, alltså ett mått på genomsnittsinkomstens utveckling i Sverige. När inkomsterna ökar räknas värdet upp i samma takt. 

Börsen påverkar främst AP-fondernas kapital, som är en mindre del av tillgångarna. Effekten från börsen på inkomstpensionens värde blir därför aktuell först om balanseringen är aktiverad, och även då är påverkan begränsad. 

Premiepensionen

Premiepensionen är den del av den allmänna pensionen där pengar placeras i fonder. Här ser du i orange kuvertet vilka fonder du har, hur de är fördelade och vilka fondavgifter du betalar. 

En detalj många missar är att vald fördelning (hur du själv fördelade pengarna) och aktuell fördelning (hur det ser ut i dag) kan skilja sig åt när fonderna utvecklas olika. Om skillnaden är stor kan din risknivå ha förändrats, så använd orange kuvertet för att kontrollera: passar fondval och fördelning fortfarande dig – eller vill du justera? Du kan när som helst byta fonder och det kostar ingenting.

Avgifterna

Både pensionsmyndigheten och fondbolagen tar avgifter, men det finns rabatter. Fondtorget har lägre avgifter än öppna marknaden tack vare dessa rabatter. På öppna marknaden ligger fondavgiften ofta runt 0,20–0,40 procent för indexfonder och cirka 1,30 procent för aktivt förvaltade aktiefonder (vanligaste avgiften). Det kan jämföras med premiepensionens fondtorg där spararna i snitt betalade 0,11 procent 2025 efter rabatt.

Pensionsmyndighetens egna avgift (för att driva premiepensionssystemet) var 2025 0,025 procent av ditt premiepensionskapital, men med ett tak på 151 kronor per sparare. I snitt cirka 68 kronor per person.

En låg avgift ger mer pengar kvar som kan växa över tid. Därför är det klokt, om du väljer mellan liknande fonder i samma kategori, att välja den med lägst avgift. Detta eftersom avgiften är känd i förväg medan värdeutveckling är svår att förutse. 

Alla fondbyten inom premiepensionens fondtorg är gratis på så sätt att fondbolagen inte får ta ut köp- eller säljavgifter vid byten. 

Källa. Pensionsmyndigheten

Stämmer dina pensionsrätter?  

1. Börja med rätt år. I orange kuvertet står vilket inkomstår uppgifterna bygger på – skriv upp årtalet så du jämför med samma period. 

2. Hämta din PGI (pensionsgrundande inkomst). Den hittar du i Skatteverkets “besked om slutlig skatt” på raden Pensionsgrundande inkomst (PGI) – det är den du ska räkna på, inte bara “inkomst av tjänst”. 

3. Räkna: Pensionsrätter totalt ≈ PGI × 18,5% I kuvertet är det uppdelat som inkomstpension 16% och premiepension 2,5% av PGI. 

4. Kom ihåg taket. Du tjänar bara in allmän pension upp till ett tak – har du hög inkomst kan pensionsrätterna därför se “lägre” ut än om du räknar 18,5% på hela lönen. 

5. Livshändelser: Har du under det aktuella året varit tex föräldraledig eller studerat? Då kan det synas som en extra rad i beskedet.

När ska du reagera? Om PGI × 18,5% skiljer sig mycket från beslutet utan att taket förklarar det, eller om en väntad rad (t.ex. barnår) saknas. Då kan du kontakta Pensionsmyndigheten och vid behov begära omprövning. 

Checklista: Livshändelser att stämma av 

Gällde något av detta för dig det år som pensionsbeskedet bygger på? Då är det extra viktigt att kontrollera att intjänandet ser rimligt ut. 

• Föräldraledighet och föräldrapenning 

• Barnår (barnets första fyra år, även vid adoption) 

• Studier med studiemedel (studiestöd kan ge pensionsgrundande belopp) 

• Sjukskrivning (sjuklön/sjukpenning) 

• Sjuk- eller aktivitetsersättning 

• Arbetslöshet (a-kassa, aktivitetsstöd/ersättning) 

• Arbetsskada (arbetsskadelivränta) 

• Plikttjänst (t.ex. värnplikt) 

• Eget företagande (intjänandet beror på beskattad inkomst/avgifter) 

• Deltidsarbete under längre tid 

• Tjänstledighet utan lön, deltidsarbete eller obeskattade/odeklarerade inkomster (ger lägre intjänande) 

• Jobb/boende utomlands där du inte betalar skatt i Sverige (ger normalt inte rätt till pensionsavsättningar men det finns undantag)

För pensionsgrundande belopp (till exempel barnår, studier och plikttjänst) krävs att man uppfyller förvärvsvillkoret: under fem år ska man ha haft pensionsgrundande inkomster som nått minst två inkomstbasbelopp per år.

Dessa beslut kan du ta med beskedet som underlag?

1) Behöver jag korrigera/ifrågasätta intjänandet?

Gör så här:

• Notera vilket inkomstår beskedet gäller.

• Läs “beslut om pensionsrätter” och stäm av om nivån rimligen speglar din situation det året (heltid/deltid, föräldraledighet, sjukskrivning, a-kassa).

• Om något verkar fel: gå vidare och ta reda på vad som registrerats och hur du kan agera, inklusive omprövning. 

2) Behöver jag justera risknivån i premiepensionen?

Gör så här:

• Titta på vald fördelning och aktuell fördelning.

• Om de skiljer sig mycket har risknivån ofta förändrats när fonder gått olika bra.

• Besluta om du vill justera genom att ändra fördelning eller byta fonder. 

3) Ska jag sänka fondavgifterna?

Gör så här:

• Markera de fonder som har högre avgift än dina andra.

• Om du har fonder med liknande inriktning kan det vara rimligt att välja en med lägre avgift – utan att göra om hela strategin. (

4) Behöver jag planera för en annan uttagsålder eller ett extra sparande?

Gör så här:

• Använd kuvertet som startpunkt och logga in antingen på pensionsmyndigheten.se eller minpension.se på för att göra prognosen.

• Testa hur pensionen förändras om du arbetar längre eller ändrar uttagsålder – det är ofta där du får den tydligaste beskedet i kronor och ören. 

5) Behöver jag ta tag i tjänstepensionen?

Orange kuvertet handlar om den allmänna pensionen, så om du vill fatta beslut om helheten behöver du se även tjänstepensionen i din översikt/prognos. Det kan leda till beslut som att kontrollera att du faktiskt har tjänstepension via arbetsgivaren och förstå villkoren. 

Pensionsordlista

Pensionens delar

Allmän pension: Den del av pensionen som kommer från staten och som består av inkomstpension och premiepension. 

Inkomstpension: Den största delen av den allmänna pensionen och fungerar som ett fördelningssystem där årets inbetalningar i huvudsak betalar årets pensioner. Värdet följer normalt inkomstindex (genomsnittsinkomsten i Sverige). 

Premiepension: Den del av den allmänna pensionen som placeras i fonder, där du kan välja fonder och fördelning. Därför påverkas den mer direkt av marknadsutveckling och avgifter. 

Pensionsgrundande inkomst: Inkomster av arbete samt vissa ersättningar (till exempel a-kassa och ersättningar från socialförsäkringen) som räknas med när du tjänar in pension. 

Pensionsrätt: De pengar som sätts av till din allmänna pension utifrån din pensionsgrundande inkomst för ett visst år. 

Pensionsgrundande belopp: En “fiktiv” inkomst du kan få i vissa situationer (till exempel första fyra åren med småbarn, studier eller plikttjänst) som också ger pensionsrätter. 

Så räknas inkomstpensionen upp

Fördelningssystem: Ett system där de avgifter som betalas in ett år används för att betala ut pensioner samma år, i stället för att varje person har “sina pengar” placerade på marknaden. 

Inkomstindex: Ett mått på utvecklingen av genomsnittsinkomsten i Sverige och det används för att räkna upp inkomstpensionens värde när systemet är i balans. 

Balanstal: Ett mått på relationen mellan pensionssystemets tillgångar och skulder (tillgångar dividerat med skuld). Är det under 1 är skulderna större än tillgångarna. 

Balansering (”bromsen”): Aktiveras när skulderna är större än tillgångarna och gör att inkomstpensionen räknas upp långsammare än genomsnittsinkomsten (och kan även minska). När systemet är i balans igen kan uppräkningen gå snabbare tills nivån är återställd. 

Balansindex: Det index som används i stället för inkomstindex när balansering är aktiv, vilket ger en lägre uppräkning av pensioner och pensionsrätter. 

AP-fonderna: Buffertfonder som förvaltar överskott i inkomstpensionssystemet och utgör en del av systemets tillgångar. Börsen påverkar därför inkomstpensionen främst indirekt via AP-fonderna, och enligt Pensionsmyndigheten bara när balansering är aktiverad. 

Premiepension: avgifter och val

Fondavgift (inom premiepensionen): Avgiften som redovisas efter Pensionsmyndighetens rabatt och består av årlig avgift plus eventuell resultatberoende avgift, minus rabatten. Det är den avgift du normalt ser i fondkatalogen och i orange kuvertet. 

Rabatt på fondavgift: Pensionsmyndigheten kräver rabatt av fondbolagen för att fonder ska få finnas på fondtorget. Rabatten betalas ut en gång per år till spararnas premiepensionskonton. 

Avgift före rabatt: Ett mått på fondens totala avgifter (i procent av genomsnittlig fondförmögenhet) innan Pensionsmyndighetens rabatter räknas av. 

Avgift efter rabatt: Den fondavgift som anges på fondtorget, i fondkatalogen och i orange kuvertet efter att rabatten dragits av. 

Rabatterad kapitalviktad avgift: Ett genomsnitt av fondavgifterna efter rabatt där större fonder väger tyngre. Pensionsmyndigheten anger att den rabatterade kapitalviktade avgiften var 0,11 procent för 2025. 

Pensionsmyndighetens administrativa avgift: En separat avgift för att driva och administrera premiepensionssystemet (till exempel IT och hantering) som finansieras av spararna, inte av skattemedel. 

Vald fördelning: Den procentfördelning mellan dina premiepensionsfonder som du själv senast valt. 

Aktuell fördelning: Hur dina pengar faktiskt är fördelade just nu, vilket kan förändras när fonder utvecklas olika snabbt. 

Återställa till vald fördelning: Ett fondbyte som flyttar tillbaka fördelningen så att den matchar din valda fördelning, för att återställa den risknivå du ursprungligen valde. 

Av: Sharon Lavie, sparekonom Lendo.