Pensionär 2026

Vi lever längre och har ett friskare liv. Det är fantastiskt – men innebär också en utmaning för pensionen. När pensionsåren blir fler ska samma pengar räcka längre, och då minskar pensionen i förhållande till lönen.

I dag får pensionärer i genomsnitt ut omkring 65 procent av sin tidigare lön i pension. Det betyder att du i god tid behöver fundera på: Hur vill jag ha det som pensionär – och vad krävs för att pengarna faktiskt ska räcka? 

Här går jag igenom konkreta steg som kan göra stor skillnad för din ekonomi som pensionär.

1. Börja med att skaffa helhetskoll på din pension

Ett första steg är att logga in på minPension.se och se din pensionsprognos. Fundera över:

• Vad händer med prognosen om du går i pension tidigare än 66?

• Hur påverkas pensionen om du i stället jobbar några år längre?

Jämför prognosen med en enkel budget: Hur mycket behöver du i månaden för att kunna leva det liv du vill?

I dag ligger den genomsnittliga totalpensionen (allmän + tjänstepension) oftast någonstans mellan cirka 20 000 och 28 000 kronor i månaden före skatt, men variationen är stor beroende på inkomst, tjänstepension och när du går i pension. Det kan vara en bra utgångspunkt, men dina behov kan vara både högre och lägre.

2. Se över skydden i tjänstepensionen – betalar du för något du inte längre behöver?

I många tjänstepensioner kan du välja till olika skydd, till exempel:

• Återbetalningsskydd – dina pengar går till efterlevande om du dör.

• Familjeskydd – en extra försäkring som betalas ut till dina närstående.

Sådana skydd kan vara mycket värdefulla om du har partner och barn som är ekonomiskt beroende av din inkomst. Men livssituationen förändras.

Det kan vara läge att ompröva skydden om:

• Barnen har flyttat hemifrån

• Bostadslånet till stor del är avbetalat

• Din partner har en stabil egen pension

• Du har skilt dig

Behöver du inte längre skydden, kan du säga upp dem. Då går hela pensionskapitalet i stället till dig själv och ger högre pension.

3. Bygg upp ett eget sparande 

Att komplettera den allmänna pensionen och tjänstepensionen med ett eget sparande kan göra stor skillnad för din framtida ekonomi. Ju tidigare du börjar, desto mindre behöver du spara varje månad för att nå samma slutbelopp.

Hemligheten är ränta-på-ränta-effekten – att du får avkastning både på pengarna du satt in och på den tidigare avkastningen. Över tid växer kapitalet exponentiellt.

Exempel – 100 kronor i månaden*

• Börjar du spara 100 kr/mån vid 25 års ålder kan du, med en genomsnittlig börsutveckling, ha över 320 000 kronor vid pensionsåldern.

• Väntar du till 35 års ålder med samma sparande, landar slutbeloppet på cirka 140 000 kronor.

Exempel – 1 000 kronor i månaden*

• Sparar du 1 000 kr/mån från 25 års ålder kan du se fram emot över 3 220 000 kronor vid pension.

• Av dessa har du själv satt in 480 000 kronor – resterande 2 740 000 kronor är ränta-på-ränta-effekten.

• Börjar du först vid 40 år behöver du spara 3 550 kr/mån för att nå samma slutbelopp när du är 65.

Det visar hur kraftfullt tidigt sparande är – och hur dyrt det kan bli att vänta.

* Räkneexempel med antagen genomsnittlig avkastning är varken en prognos eller garanti. Värdet kan både bli högre och lägre.

4. Var kritisk till avgifter – små procent kan kosta hundratusentals kronor

Vill du spara på egen hand kan ett investeringssparkonto (ISK) vara ett praktiskt sätt att spara i aktiefonder eller aktier. Schablonskatten gör det extra viktigt att du på sikt får en rimlig avkastning.

Minst lika viktigt som val av sparform är dock fondavgiften. Två fonder kan vara väldigt lika, men ha helt olika avgifter. Då försvinner en stor del av din vinst i onödiga kostnader.

Be gärna din bank om alternativ inom samma kategori av fond och jämför avgifterna noggrant. Ju längre sparhorisont, desto större skada gör en hög avgift.

Exempel 1: Evelina sparar 1 000 kr/mån (8 % genomsnittlig årlig avkastning)

• Med en fondavgift på 1,4 % får hon efter 10 år 172 342 kronor.

• Med en avgift på 0,4 % får hon 183 202 kronor.

• Skillnad: 10 861 kronor – en skillnad i vinst på 20,7 %.

På 40 års sikt blir skillnaden dramatisk:

• Med 1,4 % avgift får Evelina 2 237 477 kronor.

• Med 0,4 % avgift får hon 2 985 946 kronor.

• Hon har alltså betalat 748 470 kronor av sin vinst i avgifter.

• Skillnaden i vinst är 42,6 %.

Exempel 2: Amir sparar 5 000 kr/mån (8 % genomsnittlig årlig avkastning)

Efter 10 år:

• Med 2,4 % i avgift har han 810 800 kronor.

• Med 1,4 % i avgift har han 861 709 kronor.

• Skillnad: 50 909 kronor – en skillnad i vinst på 24,2 %.

Efter 20 år:

• Med 2,4 % i avgift landar han på 2 183 734 kronor.

• Med 1,4 % i avgift landar han på 2 477 434 kronor.

• Han har betalat 293 701 kronor mer i avgifter.

• Skillnaden i vinst är 29,9 %.

Poängen: Avgifter kan vara en av de största ”osynliga kostnaderna” i ditt pensionssparande.

5. Amortera ned bolånet 

För många hushåll är boendet den enskilt största utgiften. Det är inte ovanligt att bostadskostnaden står för en tredjedel av hushållets totala kostnader.

Om du har möjlighet att amortera extra på ditt bolån innan du går i pension kan det ge dig en betydligt tryggare ekonomi när lönen byts mot pension. Ju lägre lån, desto mer pengar kvar att leva på varje månad.

Amorteringsreglerna gör det dessutom möjligt att ha ett amorteringsfritt lån om belåningsgraden är under 50 procent – något som kan avlasta ekonomin när pensionen väl tas ut.

6. Jobba längre 

Att arbeta ett eller ett par år extra kan ge flera konkreta fördelar:

a) Högre pension – fler år att tjäna in pensionsrätter

När du fortsätter att jobba fortsätter du också att tjäna in pensionsrätter. Samtidigt ska det intjänade kapitalet fördelas på färre år som pensionär.

Det här kan ge dig 6–8 procent mer i pension för varje extra år du jobbar.

b) Lägre skatt på lön från det år du fyller 67

Från och med det år du fyller 67 år får du både:

• Förhöjt jobbskatteavdrag

• Förhöjt grundavdrag på pension

Det här gör att skattesatsen på arbete sjunker kraftigt. På en lön upp till 342 000 kronor per år innebär det att du endast betalar cirka 8 procent i skatt.

I genomsnitt betalar alla med lön ungefär 10 procentenheter lägre skatt på arbete från och med det år de fyller 67 jämfört med yngre arbetstagare.

Exempel – lön 18 000 kr/månad

• Till och med året du fyller 66: lön efter skatt cirka 15 200 kr/mån.

• Från och med året du fyller 67: lön efter skatt cirka 16 700 kr/mån.

• Skillnad: 1 500 kr mer varje månad.

c) Lägre skatt på pensionen om du väntar

Även pension beskattas lägre från och med det år du fyller 67, tack vare det förhöjda grundavdraget.

Om du väntar med att ta ut hela eller delar av pensionen till dess kan du få betydligt mer kvar i plånboken. Skatten på pension blir då ungefär 10 procentenheter lägre än för en pensionär mellan 63 och 66 år, som ännu inte får del av det förhöjda grundavdraget.

Exempel – pension 18 000 kr/månad

• Ta ut pension vid 63 och sluta arbeta: pension efter skatt cirka 13 300 kr/mån.

• Ta ut pension vid 67 och sluta arbeta: pension efter skatt cirka 15 200 kr/mån.

• Skillnad: 1 900 kr mer varje månad.

7. Välj livslång utbetalning – undvik att pensionen ”tar slut”

Både allmän pension och tjänstepension kan planeras på olika sätt – men reglerna skiljer sig åt.

Den allmänna pensionen kan bara tas ut månadsvis och livet ut, men du kan välja när du vill starta uttaget och du kan när som helst pausa det om du skulle ångra dig eller börja jobba mer igen. Ju längre du väntar med att ta ut den allmänna pensionen, desto högre blir den månatliga pensionen.

För tjänstepensionen är standard ofta att den betalas ut under fem år om du inte aktivt väljer en längre eller livslång utbetalning. Från 1 januari 2025 har reglerna dessutom blivit mer flexibla: under de första fem utbetalningsåren ska det vara möjligt att göra uppehåll, pausa, i en påbörjad tjänstepension och att förlänga utbetalningstiden – däremot kan du inte korta den tid du redan har valt. Exakt hur och när detta införs beror på vilket tjänstepensionsavtal och pensionsbolag du har, så det är viktigt att kontrollera vad som gäller för just dina försäkringar. 

Du ska förhoppningsvis leva länge som pensionär. Väljer du en kort utbetalningstid riskerar du att få betydligt lägre inkomst senare i livet, även om de första åren blir ”fetare”. Att välja livslång eller längre utbetalningstid – och vid behov förlänga den ytterligare – är därför ofta ett klokt sätt att jämna ut inkomsten över alla pensionsår.

8. Flytta utomlands 

Att som svensk pensionär flytta utomlands kan fortfarande vara ekonomiskt fördelaktigt, även om de gamla ”superavtalen” med till exempel Portugal har stramats åt.

Flyttar du och är begränsat skattskyldig i Sverige betalar du ofta SINK-skatt (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta) på din svenska pension. I dag är skatten 25 procent, men riksdagen har beslutat att den ska sänkas i två steg – till 22,5 procent från 2026 och till 20 procent från 2027.

Kombinera det med att levnadskostnaderna i många länder – boende, mat, tjänster – ofta är lägre än i Sverige, så kan samma pensionsbelopp i kronor räcka betydligt längre.

Efter flera år av svag krona har den svenska kronan gjort en tydlig comeback. Under 2025 har den varit en av de starkaste valutorna bland världens större valutor, efter att tidigare ha varit kraftigt undervärderad.

För den som får pensionen utbetald i svenska kronor men bor i ett euroland eller i ett land där valutan följer euron ganska nära, innebär en starkare krona att du får mer lokal valuta för varje svensk krona.

Exempel : Anta att du får 20 000 kronor i pension varje månad och bor i ett euroland.

• När kronan var svagare och 1 euro kostade runt 12 kronor fick du ungefär: – 20 000 kr / 12 ≈ 1 670 euro.

• Med en starkare krona, där 1 euro kostar runt 10,9 kronor, blir samma pension: – 20 000 kr / 10,9 ≈ 1 830 euro.

Det är cirka 160 euro mer varje månad, motsvarande ungefär 1 800–2 000 kronor i extra köpkraft – utan att din pension i kronor har ändrats överhuvudtaget.

I ett land där hyror, mat och andra vardagskostnader redan ligger lägre än i Sverige kan det innebära skillnaden mellan att bara ”klara sig” och att faktiskt ha råd med resor, restaurangbesök eller hjälp i hemmet.

Men kom ihåg – växelkurser rör sig åt båda håll. Valutor är rörliga, och kronan kan både stärkas och försvagas framöver. Riksbanken och bankerna räknar i sina prognoser med fortsatt relativt stark krona, men betonar samtidigt att osäkerheten är stor.

Därför är det klokt att:

• Göra en budget i både kronor och lokal valuta.

• Räkna på hur ekonomin ser ut om kronan skulle bli svagare igen.

• Ta höjd för växlings- och bankavgifter samt praktiska saker som levnadsintyg och vilka delar av pensionen som betalas ut till just ditt land.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.