Regeringens budgetproposition i korthet

Budgeten presenteras i en tid då svensk ekonomi haft svårt att lyfta efter inflationschocken. Regeringen lägger tyngdpunkten på hushållens köpkraft här och nu (mat, el, barnfamiljer), samtidigt som arbetslinjen förstärks med sänkta skatter på arbete, bidragstak, jobbpremie och lägre avgifter för att anställa unga. Elstöden ska göra räkningen mer förutsägbar, medan skola, vård och tandvård får riktade tillskott. Ambitionen är att bryta lågkonjunkturen utan att släppa taget om statsfinansiell kontroll. 

Internationell osäkerhet och svag inhemsk efterfrågan sätter ramen. Budgeten väljer breda, lätta- att-förstå-åtgärder (matmoms, elskatt) och arbetslinje inför valåret. Styrkan är tydliga effekter i plånboken för arbetande barnfamiljer och pensionärer. Svagheten är att unga utan barn får få rena plånbokslättnader och i vissa fall högre kostnader (tandvård)– deras stora post går via arbetsgivare (lägre arbetsgivaravgift), vilket kräver att jobben faktiskt blir av. 

I korthet - vinnare och förlorare

Vinnare

• Arbetande hushåll – sänkt skatt via jobbskatteavdrag och grundavdrag: en polis + sjuksköterska med två barn får ca +802 kr/mån.

• Barnfamiljer – höjt bostadsbidrag upp till 750 kr/mån (ett barn) eller 1 000 kr/mån (två eller fler), samt lägre maxtaxa i barnomsorgen ger ca 375 kr/mån.

• Pensionärer – höjt grundavdrag: skattelättnad ca 150–425 kr/mån beroende på pensionens storlek.

• Personer med sjuk- och aktivitetsersättning – skatten sänks med ca –150 kr/mån.

• Äldre 67+ – förstärkt högkostnadsskydd för tandvård: en lagning kan kosta 120 kr i stället för 1 200 kr, årskostnad kan sjunka från 4 600 kr till ca 1 900 kr.

• Elintensiva hushåll – sänkt elskatt till 36 öre/kWh från 2026: en villa med 20 000 kWh/år sparar ca 2 000 kr/år; vid högkostnadsskydd (3 kr/kWh) kan besparingen bli –3 800 kr/mån.

• Fåmansföretagare – nya 3:12-regler kan ge 12 000–32 000 kr/år i lägre skatt för aktiva delägare som tar utdelning.

• Tillfälliga lättnader – matmomssänkningen (apr 2026–dec 2027) kan ge en barnfamilj ca –545 kr/mån i billigare matkostnader. Elstöd kan minska elräkningen med flera tusenlappar. 

Förlorare

• Unga utan barn – fri tandvård 20–23 år försvinner: egen kostnad ökar, typfall  visar 2 000–3 000 kr/år dyrare jämfört med i dag.

• Studenter – oförändrat studiemedel/fribelopp: ingen direkt höjning trots kostnadsökningar, effekt 0 kr.

• Bilpendlare med lägre kostnader – höjt avdragsgolv till från 11 000 till 15 000: vid 20 000 kr i årliga kostnader förloras 4 000 kr i avdragsrätt = ca –1 280 kr/år (32 % skatt) eller –2 080 kr/år (52 % skatt).

• Hushåll med blancolån – slopat ränteavdrag: lån på 100 000 kr med 10 % ränta blir ca 1 500 kr/år dyrare.

• Solcellsägare – slopad skattereduktion (”60-öringen”): hushåll som matar ut 3 000 kWh/år förlorar ca 1 800 kr/år.

• Stora barnfamiljer på försörjningsstöd – bidragstak och begränsningsregel: ensamstående med 2 barn ca 1 500 kr/mån, sammanboende med 5 barn ca 8 200 kr/mån.

Om du vill läsa en längre sammanställning av regeringens budget och effekter på din privatekonomi av vår sparekonom så har vi den också på bloggen: Regeringens budget, så avgörs din ekonomi 2026.