Riksbanken sänker trots hög inflation

I september 2025 tog Riksbanken ett nytt steg i sin penningpolitik. Styrräntan sänktes med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Beslutet överraskade i alla fall mig. Efter sommarens höga inflationsutfall hade jag snarare väntat mig att Riksbanken skulle avvakta med en sänkning för att inte riskera att spä på prisökningarna. 

Varför sänktes räntan?

Bakgrunden till sänkningen är en kombination av svagare tillväxt och ett inflationstryck som, trots att det legat över målet under sommaren, bedöms vara på väg nedåt. Svensk BNP har knappt vuxit sedan slutet av 2021 och arbetslösheten ligger på en historiskt hög nivå, runt 8,5 procent. Samtidigt var inflationen i augusti 3,2 procent enligt KPIF och 2,9 procent exklusive energi – betydligt högre än den prognos Riksbanken gjorde i juni. 

Att Riksbanken ändå vågade sänka beror på flera signaler om att det underliggande inflationstrycket håller på att avta. Företagens prisplaner har fallit tillbaka till mer normala nivåer och kronan har stärkts, vilket dämpar importpriserna och därmed prisökningstakten i Sverige. 

Prognosen för räntan framåt

Riksbankens egen prognos är att räntan kommer ligga kvar på 1,75 procent under en längre tid. Först mot slutet av 2026 väntas en försiktig höjning när konjunkturen har stärkt sig och arbetsmarknaden börjar återhämta sig. För hushåll med bolån betyder det att de närmaste åren sannolikt blir något lättare, men att det på sikt gäller att vara förberedd på att räntorna långsamt kan stiga igen. 

Omvärldsfaktorer som påverkar

Beslutet kan inte förstås utan att se på omvärlden. USA:s nya handelspolitik, med kraftigt höjda importtullar, har redan börjat driva upp inflationen där och bidrar till osäkerhet för global handel. I Europa har inflationen hållits stabil nära målet, men även här väger en svagare konjunktur och dämpade investeringar tungt. Lägg till kriget i Ukraina, spänningarna i Mellanöstern och osäkra statsfinanser i flera länder, och bilden blir komplex. 

Samtidigt har kronan stärkts under hösten, vilket innebär billigare import och en dämpande effekt på svensk inflation. Men valutamarknaden är notoriskt svår att förutsäga, och en svagare krona längre fram kan snabbt ändra läget. 

Hur utvecklas inflationen?

Under sommaren var inflationen klart högre än målet på 2 procent. En del av uppgången förklaras av tillfälliga faktorer, som ovanligt höga elpriser och tekniska förändringar i hur KPI beräknas. Framöver väntas inflationen falla tillbaka, inte minst på grund av regeringens beslut att från april 2026 halvera momsen på livsmedel. Den åtgärden kommer att få en stark direkt effekt och kan innebära att KPIF-inflationen till och med hamnar under 1 procent under delar av nästa år. 

Men eftersom åtgärden är tillfällig – momsen återinförs vid årsskiftet 2027/2028 – väntas inflationen studsa tillbaka över målet när effekterna klingar av. På lite längre sikt, från mitten av 2027, räknar Riksbanken med att inflationen stabiliseras nära målet på 2 procent. 

Vad betyder det här för hushållen?

För svenska hushåll innebär räntebeslutet kortsiktigt lägre bolånekostnader, något som många välkomnar efter flera år av pressad privatekonomi. Samtidigt finns det anledning att vara försiktig. Inflationens tillbakagång bygger till stor del på tillfälliga faktorer, och osäkerheten i omvärlden är hög. Den som planerar långsiktigt gör klokt i att både räkna med den lättnad som nu kommer – och samtidigt ha marginaler för en framtid där räntorna gradvis kan börja röra sig uppåt igen. 

Min reflektion

Att Riksbanken nu sänker räntan till 1,75 procent var mer offensivt än jag hade väntat mig. Med tanke på att inflationen låg så högt under sommaren trodde jag snarare att man skulle hålla igen och avvakta. Samtidigt är det tydligt att direktionen väger in den svaga konjunkturen och arbetsmarknaden som fortfarande har svårt att ta fart. 

Den positiva effekten av beslutet är uppenbar: hushåll och företag får lättare att andas. Lägre lånekostnader frigör pengar som kan gå till konsumtion, investeringar eller sparande. Det stärker chanserna för en gradvis återhämtning i ekonomin, och med en starkare krona ser också inflationsutsikterna ljusare ut. 

Men det finns också farhågor. Inflationen har överraskat på uppsidan flera gånger tidigare och vi vet att oväntade chocker – energipriser, geopolitik eller svagare valuta – snabbt kan få priserna att stiga igen. Om det sker finns en risk att Riksbanken behöver svänga tillbaka och höja räntan snabbare än vad som nu signaleras. En sådan vändning skulle bli kännbart dyr för de hushåll som anpassar sin ekonomi för snabbt till dagens låga räntenivå. 

Min rekommendation till hushåll som står inför beslut om bolån

I valet mellan bunden och rörlig bolåneränta behöver du ta hänsyn till flera olika aspekter: 

• Ränteutsikterna framåt: Riksbanken signalerar att räntorna inte väntas sjunka mycket mer. På kort sikt kan rörligt ligga något lägre, men på längre sikt kan en bunden ränta ge trygghet.

• Din egen ekonomi: Har du små marginaler i hushållsbudgeten kan en fast ränta ge förutsägbarhet. Har du buffertar och vill kunna dra nytta av lägre nivåer på kort sikt kan rörligt vara ett alternativ.

• Bindningstidens flexibilitet: Med de nya reglerna för ränteskillnadsersättning (från 1 juli 2025) blir det i många fall billigare att bryta ett bundet lån i förtid, men inte alltid. Det beror på ränteläget när du löser lånet.

• Bankens erbjudande: Titta inte bara på listräntor som bankerna marknadsför, utan ta alltid reda på bankernas snitträntor dvs vad snittkunden faktiskt betalar. Innan du bestämmer dig kan det vara klokt att använda en jämförelsetjänst för att se de faktiska buden och få en tydlig bild av vad olika banker faktiskt är beredda att erbjuda dig. Skillnader på några tiondelar kan göra stor skillnad över tid.

• Din riskaptit: Klarar du av att leva med risken att räntan kan stiga oväntat, eller vill du hellre ha en fast kostnad över flera år? 

När talar det för fast ränta?

• Du tror att räntorna kan vända uppåt snabbare än prognoserna antyder.

• Du har en tight budget och vill ha trygghet i månadskostnaden.

• Bankens fasta erbjudanden ligger på låga nivåer. 

När talar det för rörlig ränta?

• Du vill kunna flytta ditt lån enkelt mellan banker eller du har planer på att flytta.

• Du har goda marginaler i din ekonomi och kan hantera svängningar.

• Om den rörliga räntan sjunker efter räntebeskedet så den är tydligt lägre än de fasta alternativen. 

Sharon Lavie, Sparekonom, Lendo