Så påverkar nya lagar och regler 2026 din plånbok

Från årsskiftet 2025/2026 och vidare under året förändras en lång rad regler som direkt påverkar svenska hushålls ekonomi: skatt på lön, pension och ersättningar, sparande, elräkningen, matpriser, barnfamiljers avgifter och bidrag. Här går jag igenom de viktigaste besluten:

1. Nyckeltalen som styr mycket: prisbasbelopp och inkomstindex 2026

Från 1 januari 2026 gäller:

• Prisbasbelopp: 59 200 kr (upp från 58 800 kr 2025)

• Förhöjt prisbasbelopp: 60 500 kr

• Inkomstbasbelopp: 83 400 kr

• Inkomstindex: 228,08

• Balanstalet i pensionssystemet: 1,1695 

Det här låter tekniskt, men påverkar bland annat:

• garantipension

• sjuk- och föräldrapenning

• tak i socialförsäkringar

• studiemedel

• brytpunkter i skattesystemet

Hur påverkar det hushållen? De flesta ersättningar och bidrag som är knutna till prisbasbeloppet höjs marginellt. Det handlar ofta om några tior eller någon hundralapp per månad för exempelvis pensionärer, studenter och föräldralediga. 

Exempel: En student som idag får knappt 11 000 kr/mån i studiemedel kan få runt 50–100 kr mer i månaden 2026. Det är inget som revolutionerar ekonomin, men är ändå en liten förstärkning.

2. Skatt på arbete, pension och ersättningar

2.1 Förstärkt jobbskatteavdrag – mer kvar av lönen

Från 1 januari 2026 förstärks jobbskatteavdraget. En heltidsarbetande med medianlön (runt 38 000–39 000 kr/mån) beräknas få ungefär 385 kr lägre skatt per månad.

Hur påverkar det hushållen? Alla som arbetar och betalar kommunalskatt får något mer kvar i plånboken. Effekten är störst för låg- och medelinkomsttagare, och avtar vid högre inkomster.

Exempel: En undersköterska med 32 000 kr/mån i lön kan få ca 300 kr mer i månaden efter skatt. Det kan motsvara en veckas matinköp på kampanj, eller halva telefonräkningen.

2.2 Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning 

Från 1 januari 2026 sänks skatten på sjuk- och aktivitetsersättning så att den hamnar på samma nivå som skatt på arbetsinkomster. 

Hur påverkar det hushållen? Personer som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning får i genomsnitt några hundralappar mer per månad. Reformen minskar den tidigare skatteklyftan mellan lön och ersättning.

Exempel: En person med sjukersättning på 15 000 kr/mån kan få omkring 150–200 kr mer varje månad, motsvarande ungefär 2 000 kr per år.

2.3 Förhöjt grundavdrag för 66-plussare

För den som har fyllt 66 år vid årets ingång 2026 förstärks det förhöjda grundavdraget ytterligare. I genomsnitt beräknas skatten minska med ca 2 300 kr per år för dem som berörs. 

Hur påverkar det hushållen? Pensionärer får något mer kvar i plånboken. Effekten beror på nivå på pension och eventuella arbetsinkomster.

Exempel: En pensionär med en pension på 22 000 kr/mån kan få runt 100 kr lägre skatt per månad. Som. Mest kan det förhöjda grundavdraget uppgå till 424 kr.

2.4 Höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt

Från inkomståret 2026 är skiktgränsen för statlig inkomstskatt 643 000 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Brytpunkten är 660 400 kr.

Det motsvarar ungefär en årslön på drygt 55 000 kr/mån innan grundavdrag, beroende på kommunalskatt.

Hur påverkar det hushållen?

• Tjänar du under denna nivå: ingen statlig inkomstskatt – ingen förändring.

• Ligger du över gränsen: du betalar statlig skatt på en något mindre del av din lön än 2025, dvs en liten skattesänkning.

Exempel: En person med lön på 56 000 kr/mån hamnar något över brytpunkten. Hen får betala statlig skatt på en mindre del av inkomsten än 2025 och kan spara runt 3 500 kr per år i sänkt skatt. 

3. Sparande och kapital: ISK, kryptovalutor och SINK

3.1 ISK och kapitalförsäkring: skattefri nivå upp till 300 000 kr

Från 1 januari 2026 höjs den skattefria grundnivån till 300 000 kr (från 150 000 kr). Gäller:

• investeringssparkonto (ISK)

• kapitalförsäkring

• paneuropeiska pensionsprodukter (PEPP)

Den gäller sammantaget för alla sådana konton du har. 

Hur påverkar det hushållen?

• Har du upp till 300 000 kr på ISK/kapitalförsäkring: ingen schablonintäkt alls – du betalar ingen skatt på avkastningen.

• Har du mer än 300 000 kr: bara den del som överstiger 300 000 kr ligger till grund för schablonskatten.

Exempel 1: Du har 250 000 kr på ISK. 2025: skattefri grundnivå 150 000 kr – du betalar schablonskatt bara på 100 000 kr. 2026: ingen schablonskatt alls – allt ligger inom grundnivån.

Exempel 2: Du har 400 000 kr i ISK och kapitalförsäkring. 2026: bara 100 000 kr beskattas enligt schablon, 300 000 kr är skattefria i beräkningen.

3.2 Nya rapporteringsregler för kryptotillgångar

Från 1 januari 2026 införs nya regler om rapportering och informationsutbyte för kryptotillgångar, baserade på EU-direktivet DAC8 och OECD:s CARF-regelverk.

Det innebär att plattformar och andra leverantörer av kryptotjänster måste lämna kontrolluppgifter till Skatteverket om kundernas transaktioner, som sedan automatiskt kan delas med andra länders skattemyndigheter.

Hur påverkar det hushållen?

• Har du handlat krypto ”på utländsk börs” och inte deklarerat, ökar risken att Skatteverket får information automatiskt.

• Det blir tydligare vad som ska beskattas och svårare att ”glömma bort” vinster.

Exempel: En svensk småsparare som handlar via en internationell kryptobörs kommer få sina transaktioner rapporterade till Skatteverket. Om vinster inte deklareras korrekt ökar risken för kvarskatt och skattetillägg.

3.3 Sänkt SINK – skatt för utomlands bosatta

Från 1 januari 2026 sänks SINK-skatten (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta) från 25 till 22,5 procent. Ytterligare en sänkning till 20 procent är planerad från 2027. 

Hur påverkar det hushållen?

Detta gäller dig som bor utomlands men har lön eller pension från Sverige beskattad med SINK. Du får lite mer kvar efter skatt.

Exempel: En utlandssvensk pensionär som får 20 000 kr/mån i svensk pension beskattad med SINK:

• 2025: 25 % skatt = 5 000 kr → 15 000 kr kvar

• 2026: 22,5 % skatt = 4 500 kr → 15 500 kr kvar

Skillnad: 500 kr mer netto per månad, motsvarande 6 000 kr per år.

4. Elpriser: sänkt energiskatt och högkostnadsskydd

4.1 Sänkt energiskatt på el

Från 1 januari 2026 sänks energiskatten på el med 7,9 öre per kWh, till 36,0 öre/kWh exklusive moms (ca 45 öre/kWh inklusive moms). 

Hur påverkar det hushållen?

Alla hushåll som använder el får något lägre elräkning, oavsett elavtal. Effekten beror direkt på din förbrukning:

• Låg förbrukning i lägenhet: liten men märkbar sänkning.

• Eluppvärmd villa: tydligare effekt, ofta flera hundralappar eller tusenlappar per år.

Exempel:

• Lägenhet, 5 000 kWh per år: 0,09875 kr (inkl. moms) lägre skatt × 5 000 kWh ≈ 500 kr/år lägre kostnad.

• Eluppvärmd villa, 20 000 kWh per år: samma sänkning ger ≈ 2 000 kr/år lägre kostnad.

4.2 Högkostnadsskydd mot höga elpriser under 2026

Regeringen har presenterat ett högkostnadsskydd för el som ska gälla från november 2025 och under hela 2026. Skyddet föreslås träda i kraft 1 januari 2026 och aktiveras om det genomsnittliga spotpriset i ett elområde under en månad överstiger 1,50 kr/kWh. 

Detaljerna kring exakt ersättningsnivå hanteras i särskild förordning, men grundidén är att en del av kostnaden ovanför tröskeln ska ersättas.

Hur påverkar det hushållen?

• Vid “normala” elpriser märks inget – skyddet fungerar som en försäkring i bakgrunden.

• Om elpriserna skulle rusa under längre perioder kan hushåll få kompensation i efterhand.

Exempel: Bor du i ett elområde där spotpriset under en månad snittar 1,70 kr/kWh kan högkostnadsskyddet slå till och ersätta en del av kostnaden över 1,50 kr/kWh. För en eluppvärmd villa kan det handla om flera hundra kronor för en enskild månad.

4.3 Solceller: skattereduktionen på 60 öre/kWh tas bort

I dag får privatpersoner med solceller en statlig skattereduktion på 60 öre per kWh för överskottsel som matas in på elnätet, upp till lika stor mängd som de köper in under året. Från och med 1 januari 2026 slopas denna skattereduktion.

Hur påverkar det hushållen?

• Hushåll med solceller får lägre total ersättning för den el de säljer till nätet.

• Lönsamheten försämras framför allt för anläggningar där en stor del av produktionen säljs vidare.

• Det blir viktigare att använda mer av elen själv (flytta förbrukning till soliga timmar) eller eventuellt komplettera med batteri för att lagra överskott.

Exempel:

En villa som idag säljer 4 000 kWh per år får 4 000 × 0,60 = 2 400 kr i skattereduktion via deklarationen. Från 2026 försvinner denna intäkt – en försämring på 2 400 kr per år, utöver vad som händer med själva elpriset.

5. Matpriser: halverad matmoms från april 2026

Momsen på livsmedel sänks tillfälligt från 12 till 6 procent under perioden 1 april 2026–31 december 2027. Det väntas bli en av de mest direkt kännbara reformerna för hushåll.

Hur påverkar det hushållen?

• Om momssänkningen förs över fullt ut till priserna blir maten billigare.

• Regeringen bedömer att en barnfamilj kan spara cirka 6 500 kr per år. 

• Konkurrensverket har samtidigt varnat för att hela sänkningen inte nödvändigtvis når fram till konsument, därför talas det om en “matpriskommission” och skärpt uppföljning. 

Exempel: En familj som lägger 8 000 kr/mån på mat kan vid fullt genomslag få ned kostnaden med ca 400–450 kr per månad. På ett år motsvarar det 5 000–6 000 kr.

6. Barnfamiljer: förskoleavgifter, bostadsbidrag och ersättningar

6.1 Maxtaxa: lägre avgifter i förskola och fritidshem

Regeringen gör om statsbidraget för maxtaxa i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg från 1 juli 2026. Avsikten är att sänka avgifterna, särskilt för hushåll med lägre inkomster. Exakta avgiftsnivåer beslutas av kommunerna, men beräkningar visar att en tvåbarnsfamilj kan spara runt 4 500 kr per år. 

Hur påverkar det hushållen?

• Barnfamiljer med låg eller medelhög inkomst gynnas mest.

• En del hushåll som idag ligger nära maxtaxan kan märka tydlig skillnad från hösten 2026.

Exempel: Tvåbarnsfamilj med inkomster strax över maxtaxans gräns kan få sin sammanlagda förskole- och fritidsavgift sänkt med ca 300–400 kr per månad, vilket frigör utrymme för sparande eller ökade mat- och fritidskostnader.

6.2 Höjt bostadsbidrag för utsatta barnfamiljer

Taket för bostadskostnader som får räknas med i bostadsbidraget höjs från 2026 med 1 500 kronor för hushåll med ett barn och 2 000 kronor för hushåll med två eller fler barn. Det innebär att en större del av hyran kan ligga till grund för bostadsbidraget, så att barnfamiljer med höga hyror kan få ett högre bidrag än tidigare.

Hur påverkar det hushållen?

• Fler barnfamiljer kan kvalificera sig för bostadsbidrag.

• De som redan får bostadsbidrag kan få höjt belopp, särskilt i områden med höga hyror.

Exempel: En ensamstående förälder med två barn i en hyresrätt med hög hyra kan få sitt bostadsbidrag höjt så att den disponibla inkomsten ökar med uppåt 800–1 000 kr per månad, beroende på hyresnivå, inkomster och antal barn.

6.3 Utökad rätt till VAB

Från 1 januari 2026 utökas rätten till tillfällig föräldrapenning (VAB). Föräldrar ska i fler situationer kunna få ersättning när de behöver vara borta från arbetet för att stödja sitt barn, till exempel vid möten med skola, förskola eller socialtjänst – särskilt för barn med sjukdom eller funktionsnedsättning.

Hur påverkar det hushållen?

• Föräldrar till barn med större stödbehov kan få ersättning i fler situationer och slipper ta obetald ledighet.

• Det blir något lättare att kombinera arbete med omfattande kontakter med skola, vård och socialtjänst.

Exempel: En förälder till ett barn med diabetes eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kallas till flera samverkansmöten med skolan och socialtjänsten under våren. Efter 1 januari 2026 kan fler av dessa dagar ersättas med VAB, i stället för att föräldern måste ta tjänstledigt utan lö

7. Bidragsreform och jobbpremie

7.1 Skattefri jobbpremie 

Som en del av bidragsreformen införs en tidsbegränsad, skattefri jobbpremie för personer som går från försörjningsstöd till arbete. Premien kan uppgå till en procentandel av lönen under en begränsad tid (t.ex. upp till 15 procent av lönen, tak 25 000 kr/mån, i upp till 18 månader – enligt de modeller regeringen beskrivit).

Hur påverkar det hushållen?

• Premien är en extra engångsersättning eller tidsbegränsat tillskott, utöver lönen.

• Syftet är att göra det mer ekonomiskt lönsamt att ta steget från bidrag till arbete.

• Jobbpremien kan bli ett viktigt tillskott för att bygga buffert, betala av skulder eller komma ikapp med räkningar.

Exempel: En person som haft försörjningsstöd får heltidsjobb med 20 000 kr/mån i lön. Med en jobbpremie på 15 procent kan hen få ytterligare 3 000 kr/mån skattefritt under en period, vilket gör skillnaden mellan bidrag och lön tydligare.

7.2 Bidragstak, aktivitetskrav och kvalificering 

Regeringen genomför en större bidragsreform i flera steg. Från 1 juli 2026 införs ett aktivitetskrav för vuxna som får försörjningsstöd: kommunen ska erbjuda heltidsaktiviteter (till exempel språk, praktik, jobbsök) och den som får stöd måste delta för att behålla ersättningen. Själva bidragstaket och kvalificeringsreglerna är planerade först till 2027.

Hur påverkar det hushållen?

• Hushåll som lever på försörjningsstöd får tydligare krav på heltidsaktiviteter för att få behålla stödet.

• På sikt kan fler komma närmare egen försörjning, men för familjer som inte klarar kraven riskerar inkomsterna att minska.

Exempel: En familj där båda vuxna får försörjningsstöd behöver från sommaren 2026 delta i heltidsaktiviteter via kommunen. Om en vuxen uteblir utan giltig orsak kan stödet minskas, vilket påverkar hela hushållets ekonomi.

7.3 Höjt återvandringsbidrag

Från 1 januari 2026 höjs återvandringsbidraget för vissa utlänningar med tidsbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd som frivilligt väljer att återvandra. Bidraget kan lämnas till personer som uppfyller särskilda villkor i lagen och omfattas av Migrationsverkets regler.

Nya nivåer:

• 350 000 kr per vuxen

• 25 000 kr per barn

• max 500 000 kr för makar/sambor

• max 600 000 kr per hushåll

Hur påverkar det hushållen?

Detta berör en snäv men konkret grupp: hushåll som vill och kan återvandra. För dem kan bidraget vara helt avgörande för möjligheten att starta om i ett annat land.

Exempel: En tvåbarnsfamilj som återvandrar kan få upp till 350 000 + 350 000 + 2 × 25 000 = 750 000 kr, men begränsas av taket till 600 000 kr. De kan använda pengarna till boende, etablering och nystart i hemlandet.

8. Förmåner via jobbet 

8.1 Ny skatterabatt på kollektivtrafikkort via jobbet

Från 1 juli 2026 införs en skattelättnad för periodkort i kollektivtrafiken som löneförmån. För värden upp till 13 000 kr per år beskattas bara 50 procent av förmånsvärdet – förutsatt att biljetten gäller minst 30 dagar och erbjuds hela personalen.

Hur påverkar det hushållen?

• Anställda som får månadskort betalt av arbetsgivaren får lägre förmånsskatt och därmed högre nettolön.

• Skattelättnaden gäller även om arbetsgivaren ersätter dig för ett eget köpt periodkort, under samma villkor.

Exempel: Din arbetsgivare betalar ett årskort i kollektivtrafiken för 10 000 kr. I dag beskattas du för hela beloppet. Från 1 juli 2026 beskattas du bara för 5 000 kr. Med en kommunalskatt runt 32 % innebär det ungefär 130–150 kr lägre skatt per månad.

8.2 Permanent skattefri laddning på jobbet

Den tillfälliga skattefriheten för laddning av bil, motorcykel, moped och cykel på arbetsplatsen görs permanent. Det innebär att du även efter 30 juni 2026 kan ladda vid en laddpunkt som arbetsgivaren tillhandahåller i anslutning till arbetsplatsen utan att förmånsbeskattas.

Hur påverkar det hushållen?

• Elbilsägare som kan ladda på jobbet får fortsatt en tydlig kostnadsfördel jämfört med att ladda hemma eller på publika laddare.

• För den som överväger elbil kan det här minska den löpande driftkostnaden med flera tusen kronor per år.

Exempel: En person laddar i genomsnitt 300 kWh i månaden på jobbet. Om motsvarande hem- eller publik laddning skulle kosta 2–2,50 kr/kWh sparar hushållet omkring 7 000–9 000 kr per år – utan någon förmånsbeskattning.

9. Fritid och kultur: husvagnssemester och danskvällar

9.1 Slopad fordonsskatt på husvagnar och släp upp till 3 ton

Från 1 februari 2026 tas fordonsskatten bort för husvagnar och andra släpvagnar med vikt upp till 3 ton. Reformen beräknas ge husvagnsägare en skattesänkning på omkring 360 kr per år.

Hur påverkar det hushållen?

• Hushåll som äger husvagn eller släp får något lägre årliga kostnader för sitt fritidsfordon.

• För den som funderar på att köpa husvagn sänks den fasta, återkommande skatten – men försäkring, service och räntor är fortfarande de stora posterna.

Exempel: En familj som idag betalar cirka 360 kr i fordonsskatt för sin husvagn slipper den kostnaden helt från 2026. Pengarna kan i stället användas till campingavgifter, bränsle eller semesterkassa.

9.2 Sänkt moms på danstillställningar

Från 1 juli 2026 kommer momsen på tillträde till danstillställningar – som dansband, nattklubbar och dansklubbar – sänkas från 25 till 6 procent, samma nivå som många andra kulturevenemang.

Hur påverkar det hushållen?

• Entréavgifter till danstillställningar kan bli lägre om arrangörerna för över momssänkningen till priset.

• För den som ofta går på dans, klubbar eller liknande kan det bli märkbara hundralappar per år.

Exempel: I dag kostar en danskväll 200 kr i entré med 25 % moms. Vid fullt genomslag av den nya momsen kan priset sjunka till runt 170 kr – ungefär 30 kr billigare per biljett. Går du på dans tio gånger per år sparar du cirka 300 kr.

10. ROT-avdrag 

Under perioden 12 maj–31 december 2025 är ROT-avdraget tillfälligt höjt från 30 till 50 procent av arbetskostnaden, för arbeten där betalningen sker under 2025. Från och med 1 januari 2026 återgår ROT-avdraget till den ordinarie nivån 30 procent av arbetskostnaden, med oförändrat maxtak på 50 000 kr per person och år (gemensamt tak för ROT+RUT 75 000 kr).

Hur påverkar det hushållen?

• Arbeten som betalas senast 31 december 2025 får 50 % avdrag på arbetskostnaden.

• Samma jobb betalt från 1 januari 2026 ger bara 30 % avdrag – en klart lägre skattesubvention.

• För större renoveringar (t.ex. badrum, kök, tak) kan skillnaden bli tiotusentals kronor i faktisk kostnad.

Exempel:

Arbetskostnad: 100 000 kr (material utanför ROT).

• Betalning 2025 (höjt ROT 50 %): ROT-avdrag: 50 000 kr → du betalar 50 000 kr efter skattereduktion.

• Betalning 2026 (ordinarie ROT 30 %): ROT-avdrag: 30 000 kr → du betalar 70 000 kr efter skattereduktion.

Skillnad: 20 000 kr dyrare totalt om samma jobb betalas först 2026.

Så kan du som hushåll förbereda dig

1. Gå igenom din inkomst Kontrollera de första löne- och pensionsbeskeden 2026 så att skatten blivit rätt efter jobbskatteavdrag, grundavdrag och SINK-sänkning.

2. Se över sparandet på ISK och kapitalförsäkring Planera så att du utnyttjar den skattefria nivån upp till 300 000 kr. Har du mer än så – fundera på hur du vill fördela sparandet mellan olika kontotyper.

3. Följ elförbrukningen Sänkt elskatt och högkostnadsskydd hjälper, men de största besparingarna kommer fortfarande från att minska förbrukningen och jämna ut effekttoppar. Har du solceller – räkna om kalkylen utan 60-öringen och försök använda mer av elen själv.

4. Barnfamilj: räkna på helheten Lägre matmoms, sänkt maxtaxa, höjt bostadsbidrag, mer VAB och sänkt skatt kan sammantaget ge flera tusen kronor mer i plånboken per år. Bestäm redan nu hur mycket du vill styra om till buffertsparande.

5. Har du låga inkomster eller försörjningsstöd? Håll koll på aktivitetskraven och möjlig jobbpremie. Rätt utnyttjat kan reformen ge ett stort lyft när du går från bidrag till arbete.

6. Utnyttja förmåner via jobbet Ta reda på om din arbetsgivare planerar att erbjuda kollektivtrafikkort eller laddning på jobbet – det kan göra flera hundralappar i månaden i faktisk plånbokseffekt.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.