Så påverkas du av framtidens elmarknad

Sveriges elanvändning väntas öka kraftigt fram till 2045. För att möta det krävs stora investeringar i elproduktion, elnät och lagring. Utredningen "Spänning i tillvaron" (SOU 2025:47) föreslår flera förändringar som direkt påverkar hushållen. 

Tryggare el – men till ett högre pris

Målet är att hushållen alltid ska ha tillgång till el, även vid kriser som extremväder eller kapacitetsbrist. Staten och elnätsföretagen kommer att investera i ett robustare nät, reservkapacitet och bättre krisberedskap. Men priset blir högre kostnader och ett ökat ansvar för varje hushåll att agera smartare och mer medvetet. 

Nya nätavgifter – påverkar både plånbok och vardag

Nätavgiften föreslås bli mer rättvis genom att spegla verkliga kostnader och belastning i näten. I praktiken innebär det:

• Olika avgifter beroende på var du bor Bor du i glesbygd eller ett område med mycket belastning kan din nätavgift bli högre. Detta förstärker redan befintliga skillnader mellan olika delar av Sverige.

• Tidspåverkade avgifter Din elräkning beror inte bara på hur mycket el du använder, utan när du använder den. Förbrukning under höglasttimmar (t.ex. morgon och tidig kväll) blir dyrare.

• Effektavgift En del av nätkostnaden baseras på din högsta samtidiga elförbrukning. Har du många apparater igång samtidigt riskerar du högre avgifter.

Hushåll som kan styra elanvändningen, till exempel genom smart laddning eller värmestyrning, kan minska sina kostnader. Men för äldre fastigheter eller hushåll utan teknik blir det svårare att påverka. 

Slut på anvisade elavtal – krav på aktiva val

Dagens system, där du automatiskt får ett anvisat elavtal om du inte aktivt väljer, försvinner. I framtiden gäller:

• Du måste själv teckna avtal med både nätföretag och elleverantör innan inflytt, annars får du ingen el.

• Om du nekas avtal hos vanliga elleverantörer (t.ex. på grund av obetalda räkningar) har du alltid rätt att vända dig till en sistahandsleverantör.

• Sistahandsleverantören ska erbjuda samma ordinarie avtal som till sina övriga kunder – inga särskilda dyra avtal.

Det innebär ökad trygghet jämfört med dagens dyra anvisningsavtal, men också krav på att varje hushåll agerar i tid.

Stöd till dig som vill bidra till framtidens elsystem

För hushåll som vill producera egen el eller lagra el lyfter utredningen flera möjliga stöd:

• Investeringsstöd för lokal elproduktion och energilagring (t.ex. solceller och batterier).

• Skattereduktioner och avdrag för grön teknik (liknande dagens stöd för solceller och laddboxar).

• Statliga garantier för större investeringar. 

Exakta former för stöden bestäms senare, men signalen är tydlig: hushållen är en viktig del av framtidens elsystem.

Mer ansvar – men inte alla har samma möjligheter

Det nya systemet kräver aktiva val, teknik och förmåga att tolka prissignaler. För hushåll med rätt verktyg och kunskap kan det bli lönsamt. Men för äldre, låginkomsttagare och personer utan digital vana kan kraven bli svåra att hantera. Utredningen betonar därför vikten av att socialtjänst, god man-system och riktade informationsinsatser finns kvar och förstärks.

Egen analys: Går vi mot en elmarknad för starka konsumenter – och vem lämnas efter?

De föreslagna förändringarna i elmarknaden är i grunden logiska: hushållen får fler verktyg och större möjlighet att påverka sin elanvändning och sina kostnader. Men frågan är om alla hushåll realistiskt kan ta det ansvaret och den ekonomiska belastningen.

• Är det rimligt att förvänta sig att alla hushåll ska investera i smart styrning, elbilsladdning, batterilager och energistyrning ur egen ficka?

• Bör inte en större del av teknikinvesteringarna – åtminstone grundläggande smarta elmätare och flexibla lösningar – finansieras via skattemedel eller generella stöd?

• Riskerar vi att öka klyftorna mellan hushåll som har möjlighet att optimera och hushåll som får bära ökade kostnader utan att kunna påverka?

Dessutom kan man fråga sig:

Regeringen har lovat att pressa elpriserna – men går vi inte snarare mot ännu större kostnadsskillnader och högre avgifter?

En differentierad nätavgift, effektavgifter och tidstariffer kan visserligen effektivisera elsystemet – men också göra elen dyrare och mer komplicerad för den enskilde konsumenten.

Om målet är både trygg och rättvis elförsörjning krävs inte bara tekniska lösningar, utan också en energipolitik som säkrar att alla hushåll har möjlighet att delta på lika villkor.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.