Så påverkar oroligheterna i Europa vår ekonomi

Bilderna som strömmar in från Paris, Milano, Bryssel och Tirana är skakande. Det som på flera håll tog sin början som studentprotester mot underfinansierade skolor och höga levnadskostnader har eskalerat till ren ödeläggelse. Stadshus står i lågor, historiska torg vandaliseras och sammandrabbningar med kravallpolis avlöser varandra. Att demonstrationerna tycks ha kapats av grupper inriktade på organiserad vandalism och destabilisering förstärker intrycket av ett Europa i djup gungning.

När nyhetsflödet domineras av kaos infinner sig snabbt frågan: Hur påverkar detta ekonomin? Låt oss titta på situationen från de drabbade ländernas statskassor, ner till den svenska samhällsekonomin och slutligen hela vägen in i din egen plånbok.

Så drabbas de europeiska ländernas ekonomier

Den mest omedelbara effekten i länder som Frankrike, Italien och Belgien är den enorma fysiska och ekonomiska förstörelsen. En vanlig missuppfattning är att omfattande skador och efterföljande uppbyggnad på något sätt skulle "stimulera" ekonomin eftersom byggarbetare, glasmästare och saneringsfirmor får mycket att göra.

Inom nationalekonomin kallas detta för den krossade rutans felslut (The Broken Window Fallacy) som cyniskt nog myntades av den franske ekonomen Frédéric Bastiat. Även om reparationsarbetena syns i BNP-statistiken som ökad aktivitet, handlar det i grunden om ren kapitalförstörelse. De miljoner euro som en kommun i Frankrike nu måste lägga på att bygga upp ett nedbrunnet stadshus, eller den kostnad en italiensk butiksägare får betala för krossade fönster, är pengar som nu inte kan användas till produktiva investeringar. Kommunen tvingas ställa in satsningar på skolan, och butiksägaren kan inte anställa den där extra personalen.

När samhällets resurser måste läggas på att återställa det som redan fanns, istället för att skapa nytt värde, försämras ekonomin. Till detta tillkommer andra dämpande effekter för de drabbade länderna:

• Minskad turism och handel: Turister flyr städer som Paris och Milano, och invånarna undviker stadskärnorna, vilket slår hårt mot hotell, restauranger och detaljhandel.

• Dyrare försäkringar: Försäkringsbolagen tar den initiala smällen, men notan skickas snabbt vidare till alla företag och hushåll genom höjda premier.

• Investeringsflykt: Politisk instabilitet och bristande säkerhet får företag att tveka inför att etablera sig eller investera i länderna.

Hur påverkas Sveriges ekonomi

När Europas huvudstäder brinner, känner Sverige av det. Vi är en liten, extremt exportberoende nation. Om oroligheterna drar ut på tiden, skapar politisk kris och sänker tillväxten i euroländerna, minskar också efterfrågan på svenska varor och tjänster. Det slår mot svensk exportindustri på sikt.

Samtidigt fungerar den svenska kronan ofta som en stötdämpare. Vid internationell oro söker sig investerare ofta bort från mindre valutor (som kronan) till tryggare hamnar (som dollarn). Detta kan göra kronan svagare, vilket gör import och utlandsresor dyrare för oss, men samtidigt håller det våra exportföretag konkurrenskraftiga.

När det gäller inflation och räntor brukar instabilitet och lägre tillväxt verka avkylande. Om ekonomin i Europa bromsar in kraftigt på grund av oroligheterna, ökar trycket på Europeiska centralbanken (ECB) att sänka eller hålla nere räntorna för att stimulera ekonomin. Detta ger i sin tur svenska Riksbanken utrymme att fortsätta hålla nere den svenska styrräntan. En generell räntesmocka till följd av upploppen är därmed osannolik; snarare tvärtom.

Vad betyder det för din privatekonomi?

Så, hur mycket av det som händer i Paris och Milano kommer att märkas på ditt konto när räkningarna ska betalas? Här är det viktigt att skilja på det vi vet, och det vi absolut inte kan dra slutsatser om.

Det som påverkas:

• Börsen och pensionerna: Den mest direkta länken mellan gatuoroligheterna och din plånbok går via de finansiella marknaderna. Börsen avskyr osäkerhet, och rubriker om upplopp gör investerare nervösa. Har du pengar i globalfonder, Europafonder eller svenskt pensionssparande kan du räkna med ökad svängighet i kurserna.

Råd: Ta inga förhastade beslut. Pensionen är långsiktig och säljer du i panik realiserar du bara förlusten.

Det som INTE påverkas direkt

Det är lätt att dras med i oron och tro att hela samhällsbygget är hotat, men många delar av vår privatekonomi är strikt inrikespolitiska.

• Bostadsmarknaden: Priset på en villa i Linköping eller en bostadsrätt i Göteborg styrs av hushållens köpkraft, svensk arbetslöshet och inhemska bolåneräntor (som vi konstaterat troligen inte höjs av detta). Upplopp i utlandet kraschar inte den svenska bostadsmarknaden.  

• Lönerna: Din lön sätts utifrån den svenska partsmodellen och svensk exportindustris konkurrenskraft. Gatuoroligheter utomlands ändrar inte kollektivavtalen i Sverige.

• Bidrag och transfereringar: Barnbidrag, sjukpenning och pensioner beslutas utifrån den svenska statsbudgeten. Det finns noll mekanismer som kopplar samman brinnande bilar i Bryssel med nivån på ditt bostadsbidrag. Här ska vi absolut inte hitta på några orsakssamband.

Det vi ser är djupt tragiskt och i grunden negativt för Europas ekonomiska utveckling. För de drabbade länderna väntar enorma saneringskostnader och förlorade investeringar. För Sveriges del kan det innebära en viss skakighet på börsen och möjligen påverka exporten om det blir utdraget. Men för din direkta vardagsekonomi – dina lån, din lön och ditt boende – finns det i dagsläget ingen anledning till panik. Det bästa du kan göra är att se över din egen buffert och behålla ditt långsiktiga perspektiv, samtidigt som du uppmärksammar och motarbetar krafter som arbetar för att sprida oroligheterna till Sverige.

Vad händer om oroligheterna sprider sig till Sverige?

Om den här typen av storskalig, organiserad förstörelse skulle slå rot i Sverige flyttas konsekvenserna snabbt från abstrakta börssvängningar till mycket påtagliga kostnader i den svenska statsapparaten, kommunerna och den enskilda hushållsekonomin. Sveriges ekonomi är visserligen robust, men en inhemsk våg av våldsamma upplopp skulle träffa oss via fyra tydliga ekonomiska kanaler:

Kommunernas ekonomi och välfärden: Sanering tränger ut skola

Den första och mest akuta smällen landar hos kommunerna och regionerna. När skolor bränns, spårvagns- eller busskurer krossas och torg vandaliseras är det kommunala skattebetalare som står för notan.

Trängs ut ur budgeten: Kommuner har lagstadgat balanskrav och kan inte bara trycka nya pengar. Varje miljon som måste gå till glasmästare, sanering, väktarbolag och återuppbyggnad måste tas någonstans ifrån. Det innebär direkt neddragna ambitioner inom skola, fritidsverksamhet och äldreomsorg.

Ökade kostnader för sociala insatser: Akuta placeringar, förstärkta fältassistenter, krisstöd och socialtjänstens beredskap skenar snabbt i kostnad när oron eskalerar. 

Statens finanser: Blåljusnotan och rättsväsendet

På statlig nivå drabbas statsbudgeten av kraftigt ökade utgifter för upprätthållande av ordning och rättsskipning:

Polisens resurser styrs om: Omfattande kommenderingar innebär enorma övertidskostnader och sliter på polisens resurser. Det leder till att vardagsbrott (som inbrott, cykelstölder och bedrägerier) får stryka på foten när resurser koncentreras till ordningshållning.

Rättskedjan belastas: Häktesplatser, domstolsförhandlingar och anstaltsplatser är redan i dag en av statens dyraste och mest ansträngda flaskhalsar. Massgripanden skapar en flaskhals som kräver tillskott i kommande budgetar på bekostnad av andra reformer.

Företagande, handel och försäkringar

För den lokala ekonomin och småföretagare blir effekterna ofta förödande:

Detaljhandel och centrumdöd: När otryggheten breder ut sig undviker människor centrummiljöer kvällstid. Butiker, caféer och restauranger tappar kunder, tvingas stänga tidigare eller i värsta fall lägga ner.

Försäkringspremier skjuter i höjden: Försäkringsbolagen tar de första skadorna, men kollektiviserar kostnaden. Företag och fastighetsägare i riskområden får kraftigt höjda premier och självrisker. Den kostnaden rullas i nästa led över på konsumentpriser och lokala lokalhyror.

Makroeffekter: Kronan och utländska investeringar

Internationellt kapital är flyktigt och extremt känsligt för stabilitet. Sverige har historiskt haft en stark ställning som ett förutsägbart, tryggt och stabilt land att investera i.

Förtroendet för Sverige: Om omvärlden möts av bilder på brinnande svenska städer försvagas bilden av Sverige som en säker investeringsmarknad. Det gör det dyrare och svårare för svenska bolag att attrahera utländskt kapital.

Kronan under press: Vid inhemsk instabilitet brukar utländska investerare dra sig ur den lokala valutan. En försvagad krona gör importerade råvaror, drivmedel och livsmedel dyrare. Till skillnad från när oroligheterna stannar i Europa, skulle en inhemsk kris försvaga kronan så kraftigt att importerad inflation tvingar Riksbanken att agera med att höja räntorna.

Vad betyder detta rent konkret för din egen plånbok?

Om oroligheterna kommer hit märker du det inte som en enskild ekonomisk krasch över en natt, utan som en smygande fördyring av vardagen:

Dyrare hem- och bilförsäkringar: Även om du själv inte drabbas av skadegörelse kommer skadefrekvensen att höja de allmänna premierna för bilägare och bostadsrättsinnehavare/villaägare.

Tryck på kommunalskatten: Om skadegörelsen och otrygghetskostnaderna blir långvariga kan hårt drabbade kommuner tvingas höja kommunalskatten eller dra in på kommunal service du betalar för.

Lokal påverkan på bostadspriser: Till skillnad från upplopp i Frankrike eller Italien, som inte påverkar svenska bostadspriser, har inhemska oroligheter stor lokal påverkan. Områden som drabbas av återkommande skadegörelse och otrygghet tappar snabbt i attraktionskraft, vilket pressar ner fastighetsvärdena och försvårar bostadsförsäljningar där.

Inhemsk oro är alltså betydligt mer än bara en ordningsfråga; det fungerar som en direkt skatt på samhällsekonomin där resurser som borde bygga framtida välstånd i stället bränns upp på att laga det som förstörts.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.