Sharon Lavie: Fixa dina ekonomiska nyårslöften

Vill du också ha bättre sparande, mer pengar kvar i slutet av månaden och kunna göra mer av det du tycker är roligt? Låt mig hjälpa dig att lyckas med det bästa nyårslöftet – att få stenkoll på ekonomin! I stället för att drömma om den stora miljonvinsten eller eventuellt arvet som skulle kunna förverkliga dina drömmar, finns det konkreta saker du kan göra, eller sluta göra, som kan ge magiska effekter på din ekonomi.

Det första steget är faktiskt det mest kritiska men kanske också det enklaste – fundera på vad det är som är viktigt för dig. I samma veva kommer du även inse vad som förmodligen inte tillför så mycket i ditt liv och som därför är bättre att skala ner eller välja bort. Genom att följa planen nedan börjar du din resa mot bättre ekonomi och komma närmare dina verkliga drömmar.

1. Skriv upp vad som gör dig glad - Var ganska detaljerad och prioritera även mellan alla tankar som dyker upp. Vad är viktigast? Vad vill jag kunna göra nu och vad vill jag göra om ett år eller fem år kanske? När du har en klar bild av vad du vill ha mer av i ditt liv så blir det lättare att prioritera bort annat. 

2. Gör en månadsbudget och en årsaxel – Skriv ner alla inkomster i en spalt och alla utgifter i en spalt. Om du tycker det är svårt att komma på allt, använd dig gärna av Konsumentverkets Budgetkalkylen som är ett smidigt och gratis budgetverktyg. Försök att få en överblick över årets största utgifter och markera på en tidsaxel när på året det är extra utgifter. Du kan exempelvis markera vilka aktivitetsavgifter som ska betalas i början av terminerna, födelsedagar eller bemärkelsedagar som ska firas och kräver en sparad slant. Glöm inte bort en semesterkassa till sommaren och kanske en extra pott till julens utgifter.

3. Granska- Finns det något du kan göra i inkomstspalten för att öka dina inkomster?

a. Jobbar du deltid? Finns det möjlighet för dig att jobba heltid? Eller kan det vara möjligt att byta jobb? Eller passar det dig att jobba extra med något som du tycker är roligt?

b. Har du rätt till några bidrag som du inte sökt?

c. Kan du hyra ut något du äger? Exempel är sommarstuga/husvagn/båt/bil.

d. Kan du sälja något du äger? Barnkläder, leksaker, inredning, cyklar och sportutrustning är lätta att sälja och ger lite extra i plånboken.

4. Dissa – Gå igenom alla utgiftsposter och fundera på vad du kan göra för att sänka dem.

a. Kan du skala ner på vissa abonnemang eller avsluta dem? Telefonabonnemang, elabonnemang och försäkringar är exempel på sådant som du kan spara en betydlig summa genom att jämföra olika alternativ och byta till billigare alternativ.  Dessutom kanske det finns sådant som du kan säga upp helt – hur många Tv-kanaler tittar du på och det där magasinet som kommer i postlådan är den nödvändig?

b. Kan du transportera dig billigare? Bilen är en av de stora utgifterna i ett hushåll efter hyran. Att använda den mindre och istället samåka, åka kollektivt eller kanske till och med sälja bilen kan spara dig tusenlappar varje månad på bensin, försäkring, verkstad.

c. Billigare boende kan vara ett alternativ att kika på. Har du inte förhandlat om räntan på dina lån, kan det vara en bra idé att göra det nu. Många nya aktörer har tillkommit och kan erbjuda riktigt bra räntor som alternativ till de stora bankerna. Andra alternativ som kan sänka boendekostnaderna är att se över om du har möjlighet att hyra ut ett rum? Skulle du klara dig med ett mindre boende? Skulle ett boende i ett annat område kunna sänka dina utgifter avsevärt? Att flytta ihop och bli sambo eller dela lägenhet med flera kan också vara ett alternativ för billigare boendekostnader.

d. Se över dina lån och krediter: Kan du slå ihop flera lån till ett genom att samla lån och få förmånligare ränta? Du kan också minska antalet betalda aviavgifter, i stället för att betala till en för varje enskilt lån eller kredit. Se till att du väljer ett lån med rak amortering så ditt skuldbelopp minskar varje månad. Om du inte har möjlighet att samla dina lån, se till att prioritera att betala av de krediter och lån som har högst ränta så fort som möjligt.

e. Skippa latten – latten får stå symbol för alla onödiga små utgifter som tillsammans blir en betydande summa varje månad. Hitta nya vanor som kan ersätta din gamla. Ta med kaffe i termos när du pluggar, ta med matlåda, undvik småshopping och gör handlingslistor för det du behöver. Tänk på din målbild och fundera: behöver jag verkligen det här? 30 kr om dagen blir 900 kr i månaden och nästan 11 000 kr om året!

5. Delad glädje är dubbel glädje - Att börja låna prylar kan också vara en bra idé. Förmodligen äger både du och varje granne en hammare/ borrmaskin/ såg som används 2 dagar om året och ligger orörd resterande ligger 363 dagarna. Kanske kan man dela på gräsklipparen/ symaskinen/snöslungan/ slipmaskinen/skottkärran eller köpa in dem gemensamt? Handla second hand eller byt och låna kläder av vänner. Det du har tröttnat på finns det alltid någon annan som gillar. Varför inte starta en Facebook-grupp för lånegrejer där du bor?

6. Spara till din buffert – Ditt första mål är att ha en buffert. En krigskassa eller krockkudde för dagar då det oväntade händer och du behöver ersätta eller laga något. Hur stor buffert just du behöver beror på om du äger ditt boende och om du bor själv, i par eller med en familj. Ett generellt riktmärke är 2-3 månadslöner. Öppna ett vanligt sparkonto dit du för över en fast summa direkt när du får lönen. Se till att du har insättningsgaranti, fria uttag och inget betalkort kopplat till detta konto.

7. Långsiktigt sparande – Tänk dig att ha ett eget kapital så att du en dag kan köpa en lägenhet, en bil eller i tidig pension. De bästa förutsättningarna för att få ihop ett kapital är att månadsspara på börsen, där kan du få avkastning på dina pengar. Har du ingen aning om hur man sparar kan du följa dessa 3 steg.

a. Öppna ett ISK (Investeringssparkonto) antingen på din bank eller bli kund på en onlinebank som Nordnet eller Avanza. Det gör du enkelt med din bankID.

b. Välj en men gärna flera fonder. Som nybörjare kan du med fördel leta efter en global indexfond. Då investerar du i många olika bolag, inom olika branscher världen över. Se till att kostnaden, avgiften, är låg. Maximalt 0,4%. Väljer du flera fonder, kan du fördela pengarna så att till exempel 60% går till den globala indexfonden, 20% till en Sverigefond, 10% tillväxtmarknader, 5%  andra tillgångar och 5% en lång räntefond. Varje fondtorg har olika filter man kan experimentera med för att få fram den typ av fond som man vill ha.

c. Månadsspara- se till att pengarna överförs till dina fonder varje månad.

När du har gått igenom planen har du påbörjat resan mot ekonomisk frihet. Ibland kan det ta tid att ta sig igenom allt och det är ok. Huvudsaken är att du har  börjat! Förhoppningsvis kan du genom mina tips hitta ett utrymme i din ekonomi som du inte sett förut och välja att lägga ihop dessa besparingar och använda dem till det som berikar ditt liv

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.