Trots ökade lån håller konsumtionen tillbaka

I en tid präglad av låg ekonomisk tillväxt, hög arbetslöshet och geopolitisk oro visar ny statistik från SCB att svenska hushåll återigen börjar öka sina lån, samtidigt som sparandet minskar. Trots detta verkar konsumtionen ännu inte ha ökat och Konjunkturinstitutet har fått revidera sina prognoser för den svenska ekonomins återhämtning. Vad lägger hushållen sina pengar på? Hur påverkas ekonomin när hushållen tar ut mer av sitt sparande och ökar sina skulder? 

Trender i sparande och belåning 

SCB:s statistik visar tydligt hur sparandet minskar. Under tredje kvartalet 2024 nettosålde hushållen aktier för 2 miljarder kronor och gjorde uttag på 16 miljarder från sina bankkonton, en ökning med hela 14 miljarder jämfört med samma period 2023. Samtidigt ser vi ett trendbrott där hushållen återigen börjar låna. Hushållens lånevolym växer nu med en årlig takt på 1 procent, en låg nivå sett till historien men ändå en förändring från den tidigare försiktigheten.

Denna utveckling syns även på bostadsmarknaden, där försäljningen av bostäder ökat markant. Under perioden januari–oktober 2024 såldes nästan 139 000 bostäder, en ökning med 13 procent jämfört med samma period föregående år, enligt Svensk Mäklarstatistik. 

Varför ökar hushållen lånen och minskar sitt sparande?

Det finns flera faktorer som kan förklara denna förändring i hushållens beteende: 

1. Sjunkande räntor gör lån mer attraktiva: Med Riksbankens senaste räntesänkningar har bolåneräntorna sjunkit, vilket gör det billigare att låna. Många ser detta som en chans att genomföra bostadsköp eller renoveringar som tidigare skjutits upp. Men man bör komma ihåg att även om räntan är låg idag, kan situationen förändras. 

2. Stabilare bostadsmarknad: Efter en osäker period under 2022 och 2023 verkar bostadsmarknaden nu ha stabiliserats. Detta har skapat en viss optimism bland köpare. Att antalet sålda bostäder under oktober 2024 ökade med 22 procent jämfört med året innan, tyder på att fler hushåll känner sig redo att investera i boende. 

3. Ekonomisk press och högre levnadskostnader: Trots sjunkande inflation har levnadskostnaderna ökat. Många hushåll tvingas använda sitt sparande för att täcka vardagsutgifter. Det är en tuff balansgång för hushållen. När reallönerna inte hänger med ökar risken att fler behöver ta lån för att klara av oväntade utgifter. 

4. Förväntningar om ekonomisk stabilitet: Många hushåll hoppas nu på stabilare ekonomiska villkor efter två år av osäkerhet. Med lägre räntor och sjunkande inflation kan fler känna sig bekväma med att låna. Vi ser att hushåll återfår något av sitt förtroende för ekonomin, men det är viktigt att inte låta sig ryckas med och överbelåna sig. 

Konsekvenser av den vändande trenden

Den ökade belåningen och minskade sparandet kan ha både positiva och negativa konsekvenser för hushållen och svensk ekonomi.

Positiva effekter

- Stimulans för ekonomin: Ökad belåning och minskat sparande kan bidra till högre konsumtion, vilket i sin tur stimulerar ekonomin. Högre efterfrågan på varor och tjänster kan skapa fler arbetstillfällen och stärka BNP-tillväxten. När hushållen spenderar mer ger det en positiv effekt på ekonomin, men bara så länge som konsumtionen sker inom hushållets ekonomiska ramar.

- Stöd för bostadsmarknaden: En stabilare bostadsmarknad kan ge incitament för nybygge och renovering. Om marknaden växer hållbart kan detta gynna både byggbranschen och bostadsägare som ser sina bostäder som långsiktiga investeringar. 

Negativa effekter 

- Ökad sårbarhet för ekonomiska chocker: Hög skuldsättning innebär att hushåll blir mer känsliga för räntehöjningar och ekonomiska kriser. De som lånar mycket nu måste vara medvetna om att räntan en dag kan stiga. Då kan det bli svårt att hantera de ökade månadskostnaderna om man saknar buffert. 

- Risk för bostadsbubbla: Ökade lån har en tendens att driva upp bostadspriserna, vilket kan skapa en bostadsbubbla. Vi måste vara försiktiga med att inte bygga upp en marknad där priserna stiger snabbare än hushållens betalningsförmåga. 

- Ökad ekonomisk ojämlikhet: Om de som har råd att ta lån för investeringar drar nytta av låg ränta medan andra tvingas använda sitt sparande för löpande kostnader kan det leda till ökad ekonomisk ojämlikhet. Där finns en risk att de med större kapital gynnas, medan andra hushåll blir mer sårbara 

Råd till hushållen: Låna klokt och säkra ekonomin 

För hushåll som funderar på att låna är det viktigt att ta hänsyn till både nuvarande och framtida ekonomiska faktorer. 

1. Utvärdera din ekonomiska sårbarhet: Innan du lånar, se över din buffert och räkna på hur en räntehöjning skulle påverka din ekonomi. En buffert som täcker 3–6 månaders levnadskostnader är en bra tumregel för att vara förberedd på oförutsedda händelser. 

2. Minska skuldsättningen där det går: Om du redan har lån, undersök om du kan minska dem, särskilt högkostnadslån och krediter. Att amortera på dyra lån kan ge större ekonomisk trygghet på sikt. Passa även på nu när räntorna sjunkit att se över dina möjligheter att samla lån i syfte att sänka räntan och få bättre villkor. 

3. Låna med eftertanke: Fråga dig själv om lånet är nödvändigt och om det finns möjlighet att spara ihop pengarna i stället. Om du överväger att ta lån för bostad, se till att du kan hantera räntehöjningar om de skulle ske.

4. Bygg upp sparandet parallellt: Även om du tar lån är det viktigt att fortsätta spara. Att ha ett sparande skapar en balans i ekonomin och ger trygghet inför framtiden.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.