Varningen bakom räntebeskedet:

Riksbanken meddelar idag att styrräntan lämnas oförändrad på 1,75 procent. Trots detta till synes lugnande besked betonar Riksbankens direktion att sannolikheten för en räntehöjning senare i år finns kvar. För att förstå varför Riksbanken flaggar för framtida höjningar behöver man titta bakom de officiella inflationssiffrorna och blicka utåt i världen.

Därför är den låga inflationen delvis en illusion

Vid en första anblick ser inflationsläget mycket ljust ut. Under juli månad uppmättes inflationen (enligt måttet KPIF) till endast 0,7 procent. Riksbanken pekar dock på att denna låga nivå till stor del är en konsekvens av tillfälliga finanspolitiska åtgärder, såsom sänkt skatt på drivmedel och livsmedel.

När man rensar bort energipriserna och effekterna av dessa tillfälliga politiska beslut, ligger den underliggande inflationen istället relativt nära målet på 2 procent. Utvecklingen under sommaren har till och med visat på en högre inflation än vad Riksbanken räknade med i sin juniprognos, mycket på grund av ökade priser på reserelaterade tjänster. Samtidigt som inflationen pyr under ytan har den svenska ekonomins tillväxt (BNP) överträffat förväntningarna och stämningsläget bland hushåll och företag har förbättrats, även om arbetsmarknaden varit något svagare än väntat.

Så har andra centralbanker agerat under sommaren

Den svenska räntepolitiken påverkas i hög grad av den globala ekonomin, där konflikten i Mellanöstern fortsätter att utgöra en risk för nya störningar i leveranskedjor och ökade råvarupriser. Om man tittar på hur andra stora centralbanker har agerat för att hantera det rådande världsläget under sommaren, har bilden varit något blandad:

·      Avvaktande hållning i USA och Europa: Sedan Riksbankens möte i juni har både den amerikanska centralbanken (Federal Reserve) och Europeiska centralbanken (ECB) valt att avvakta och lämna sina respektive styrräntor oförändrade.

·      Åtstramningar i Asien: I Asien har vi däremot sett en stramare linje. Sydkoreas centralbank höjde i mitten av juli sin styrränta (från 2,50 till 2,75 procent) för första gången på tre och ett halvt år, pådriven av stigande inflation och en urstark AI- och tekniksektor. I Japan är läget också högintressant. Bank of Japan höjde räntan i juni till 1,00 procent – den högsta nivån på 31 år. Även om de valde att trycka på paus vid sitt julimöte, pekar allt mot att de snart agerar igen.

·      Förväntningar framåt: Marknadens aktörer förväntar sig överlag att de globala räntorna kommer att röra på sig under hösten, men i olika riktningar. Inför ECB:s kommande räntebesked den i september är den dominerande prognosen en räntehöjning med 0,25 procentenheter. I Japan bedömer marknaden att det är mest sannolikhet att Bank of Japan höjer räntan till 1,25 procent i september, framtvingat av en svag yen, dyrare import och en inflation som bitit sig fast. När det gäller amerikanska Federal Reserve är tongångarna dock dämpade. Inför deras nästa besked i september prognostiserar analytiker i första hand att räntan lämnas oförändrad. Sannolikheten för en omedelbar amerikansk höjning har fallit kraftigt under augusti efter att landet visat upp svagare inflationssiffror, även om en höjning kan bli aktuell framåt årsskiftet.

Marknaden tjuvstartar med rejäla uppgångar i marknadsräntorna under sommaren

Det är inte bara centralbankernas uttalanden som tyder på en stramare räntehöst – finansmarknaden har redan börjat ta höjd för högre räntor. Genom att titta på så kallade swapräntorna (de räntor som visar vad marknaden förväntar sig att ränteläget blir över olika tidsperioder) syns en tydlig tendens under juli och augusti:

·      1-årig swapränta: Har klättrat stadigt från ca 2,15 procent i början av juli till 2,46 procent i mitten av augusti.

·      3-årig swapränta: Har tagit ett rejält skutt från omkring 2,35 procent i juli till runt 2,80 procent i augusti.

·      5-årig swapränta: Har haft en liknande brant utveckling och stigit från cirka 2,40 procent till knappt 2,93 procent under samma period.

Vad betyder detta i praktiken för dig med bolån?

Swapräntorna fungerar som ett riktmärke för bankernas egna upplåningskostnader när de lånar ut pengar till fasta tider. När swapräntorna stiger blir det dyrare för bankerna att erbjuda bundna bolån, vilket i sin tur brukar leda till att de bundna bolåneräntorna höjs.

För hushåll med bolån innebär dagens besked att räntekostnaderna på kort sikt förblir stabila. Riksbankens tydliga budskap är dock att man är redo att strama åt penningpolitiken om sommarens högre inflation visar sig vara mer bestående. Det är därför klokt att förbereda sin privatekonomi för att boräntorna kan komma att stiga framöver.

När det gäller bundna räntor, visar marknadsräntornas rörelse under sommaren att det ekonomiska trycket uppåt redan pågår. Det gör att fönstret för att binda bolånet till tidigare lägre nivåer i princip har stängts, och att man som låntagare bör kalkylera med högre kostnader framöver oavsett om man har rörligt eller bunden ränta.

Ränteanpassa plånboken – steg för steg

1.        Gör ett sansat stresstest: Räkna på hur din månadsbudget påverkas om boräntan stiger med 0,25 till 0,5 procentenheter. För ett bolån på 2 miljoner kronor innebär en höjning på 0,25 procentenheter cirka 290 kronor mer i månaden efter ränteavdrag (eller cirka 415 kronor före avdrag). När du ser den exakta summan i kronor och ören blir det lättare att planera utan onödig oro.

2.        Bygg en rimlig marginal i vardagsekonomin: Har du rörlig ränta idag? Sätt upp en automatisk överföring till ett sparkonto varje månad, som motsvarar en ränteökning med 0,5%. Då vänjer du din budget vid den eventuella kostnaden i förväg, samtidigt som du bygger upp en buffert för framtida utgifter.

3.        Välj bindningstid utifrån trygghet : Eftersom marknadsräntorna har stigit under sommaren har bankernas kostnader för bundna lån gått upp något. Rörlig ränta brukar historiskt sett vara billigast över tid, men om ditt hushåll har små marginaler och du värdesätter en förutsägbar boendekostnad kan det ändå vara rätt läge att binda hela eller delar av lånet. Gör det för att få sinnesro, inte av rädsla.

4.        Förhandla aktivt om din ränterabatt: Se till att du inte betalar mer än nödvändigt för det låneavtal du har idag. Jämför din nuvarande ränta mot andra aktörers snitträntor. Ett av de mest effektiva sätten att få ner sin ränta är att be banken om ett amorteringsunderlag – det visar att du aktivt utvärderar dina alternativ på marknaden, vilket ofta ger banken anledning att erbjuda en bättre rabatt.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.