Vad är belåningsgrad? Ordet kan låta lite abstrakt, men det är ganska enkelt att både förstå och räkna ut belåningsgraden när du ska låna pengar. Belåningsgrad kommer in som en viktig faktor när det handlar om lån till bostad, eftersom det avgör hur mycket du faktiskt får ansöka om i bolån. Det finns bestämmelser kring hur stor del av priset på en bostadsrätt eller villa som det är tillåtet att låna och hur mycket köparen måste finansiera själv. Den senare delen kallas kontantinsats.

Hur stor får belåningsgraden vara?

Före 2017 var det tillåtet att låna i stort sett hela köpesumman vid ett bostadsköp. Det bidrog tyvärr till att hushållens skulder blev väldigt höga, vilket kan utgöra en risk både för privatpersonerna själva och för ekonomin i samhället i stort. Därför fattades ett beslut om att begränsa hur mycket det är möjligt att låna till 85 % av bostadens marknadsvärde. Resterande 15 % får bostadsköparen finansiera på annat sätt. Antingen har köpare pengar till kontantinsatsen redan eller så ansöker de om exempelvis ett privatlån för att betala kontantinsatsen. Vid det senare fallet är det extra viktigt att ha full koll på sin ekonomiska situation, eftersom ett bostadsköp där hela köpesumman är lånad kan bli väldigt ekonomiskt betungande. Även kravet på amortering är en åtgärd som vidtagits på senare år för att ytterligare sänka risken för att hushållen drar på sig alltför höga skulder. 

Hur räknas belåningsgrad ut?

Belåningsgrad är ju en procentsats, så lånetaket kommer självfallet att hamna på olika nivåer beroende på vad en bostad är värd. Därför räknas belåningsgraden ut på följande sätt:  Dela marknadsvärdet på den bostad du är intresserad av att köpa med hur stort bostadslån du behöver ta. Om procentsatsen som du då får fram understiger 85 procent, så är det tillåtet att teckna ett bostadslån på den nivån.

Vi kan ta ett fiktivt exempel med en bostadsrätt som kostar 3 000 000 kr. En intresserad köpare räknar ut att den behöver låna cirka 2 750 000 kr. Men 2 750 000 delat med 3 000 000 blir ungefär 92 %, vilket då hamnar över den tillåtna belåningsgraden. Men om köparen kan lägga ytterligare 250 000 kronor i kontantinsats så hamnar den på en belåningsgrad på 83 %, vilket är under gränsen på 85 %. Men återigen är alltid det absolut viktigaste att räkna hur hög månadskostnad du som låntagare klarar av att hantera utan att hushållets ekonomi havererar. Bara för att det är tillåtet att låna en summa är det ju inte alltid ekonomiskt sunt att faktiskt göra det. Livet blir lätt väldigt tråkigt om största delen av din inkomst går åt till att amortera och betala räntekostnader för din bostad.

När det handlar om att ansöka om ett lån utan säkerhet kan en bra tumregel vara att inte låna mer än 80% av årsinkomsten. Allt för att inte sätta för stor press på din privatekonomi nu och i framtiden.