Inflationen faller i november – dra nytta av läget

SCB:s snabb-KPI för november visar tydligt att inflationen fortsätter att tappa fart. Bakom alla siffror döljer sig en ganska enkel bild: prisökningarna har bromsat in rejält.

Enligt de preliminära talen landar inflationen enligt KPI på 0,3 procent i november, ned från 0,9 procent i oktober. KPIF – som är det mått Riksbanken tittar mest på – faller samtidigt från 3,1 till 2,3 procent. Och rensar vi dessutom bort energipriserna, KPIF-XE, sjunker inflationen från 2,8 till 2,4 procent. 

Det här är fortfarande preliminära siffror som kan justeras när SCB släpper den ordinarie statistiken den 11 december, men riktningen är klar: inflationen ligger nu nära Riksbankens mål på 2 procent. 

Samtidigt vet alla som handlar mat, betalar elräkningar eller förnyar försäkringar att det inte känns ”billigt” bara för att inflationen är låg. Prisnivån ligger fortfarande kvar långt över där vi var före inflationschocken 2022, när inflationen tidvis var uppe över 9–10 procent.

Varför faller inflationen?

En del av förklaringen är baseffekter. Vi jämför nu priserna med ett år (2024) då mycket redan hade blivit dyrt. När jämförelseåret innehåller toppen på prisuppgången ser den procentuella förändringen automatiskt lägre ut, även om prisnivån ligger kvar på en hög platå. För hushållen innebär det att statistiken visar låg inflation, men känslan i vardagen är fortfarande att det är dyrt.

En annan förklaring är att energi- och råvarupriserna har kommit ned från de extrema nivåerna under krisåren. El, drivmedel och flera insatsvaror kostar fortfarande mer än före 2022, men de driver inte längre upp priserna i samma takt. Det dämpar KPI och gör att inflationen faller tillbaka mot Riksbankens mål.

Samtidigt märks effekterna av att ekonomin har bromsat in. Efter några år med höga räntor och osäker omvärld är efterfrågan svagare, både från hushåll och företag. Arbetsmarknaden har blivit tuffare med fler arbetslösa och många har mindre utrymme för konsumtion. Företagen har därmed svårare att höja priserna ytterligare, vilket också bidrar till att inflationen nu är lägre.

Vad betyder siffrorna för räntan framåt?

Under de senaste två åren har Riksbanken gått från att bekämpa hög inflation med en styrränta på 4 procent till att steg för steg sänka den till dagens 1,75 procent.

I september beslutade Riksbanken att sänka styrräntan till 1,75 procent, med start 1 oktober, och i november lämnades räntan oförändrad. Budskapet är att räntan väntas ligga kvar på den här nivån ”under en tid framöver”, så länge inflations- och konjunkturutsikterna utvecklas ungefär som väntat.

Det kan vara lockande att tolka en inflation nära målet, eller ett mycket lågt KPI-tal, som en signal om att fler sänkningar står runt hörnet. Men i nuläget pekar mycket på motsatsen: vi befinner oss i en lågkonjunktur, KPIF ligger ungefär där Riksbanken vill ha den, och räntan har redan sänkts kraftigt sedan toppen. Lägg därtill att finanspolitiken framåt ser ut att bli mer budgetstärkande under 2026, vilket talar för försiktighet snarare än ytterligare gas från penningpolitiken.

För hushållen innebär det i praktiken:

• liten risk för nya räntehöjningar på kort sikt

• men också att vi inte ska räkna med några snabba eller stora extra sänkningar just nu

Riksbanken vill se att inflationen håller sig stabil kring målet och att inflationsförväntningarna är väl förankrade innan man överväger att trycka ned styrräntan ytterligare. Utgångspunkten är därför en period av avvaktan – där fokus ligger på att utvärdera effekterna av de sänkningar som redan är genomförda, snarare än att signalera ännu lägre räntor.

Hur påverkar det plånboken? 

SCB:s statistik visar att både bolåneräntor och räntor på konsumtionslån svängt ungefär lika mycket i procentenheter under ränteuppgången. Bolåneräntan på nya avtal steg från omkring 1,7 procent i slutet av 2020 till drygt 5,2 procent hösten 2023 – en uppgång på drygt 3,5 procentenheter. Räntan på nya konsumtionslån ökade nästan lika mycket, från cirka 5,4 till 8,9 procent.

Sedan toppen har båda räntetyperna sänkts med drygt 2,3 procentenheter fram till hösten 2025. Men konsumtionslånen ligger fortfarande kvar på en helt annan nivå, runt 6,5 procent i snitt, jämfört med knappt 3 procent på nya bolån. Det betyder att räntan per lånad krona fortfarande är betydligt högre på blancolån än på bolån – även om den totala räntekostnaden i kronor ofta är störst för hushåll med stora bostadslån.

Barnfamiljen med stora bolån

För barnfamiljen med villa och stora bolån märks förändringen tydligt. Räntekostnaden är inte längre lika chockartad som när räntan peakade, men den är fortfarande betydligt högre än under åren med runt 1 procent i ränta. 

Här är det extra viktigt att inte fastna i gamla villkor. Att se över bolånen, jämföra räntor och faktiskt fråga banken vad de kan göra – eller ta in erbjudanden från andra aktörer – kan ge flera hundralappar eller till och med tusenlappar i månaden. 

Samtidigt är det lätt att förstå varför många barnfamiljer fortfarande upplever ekonomin som tuff. Prisnivån på mat, el, försäkringar och tjänster är fortfarande betydligt högre än före inflationschocken. Lönerna har tagit igen en del, men gapet är inte helt stängt. För en barnfamilj med tajt ekonomi kan just den förhandlingen vara skillnaden mellan att bara klara sig och att få utrymme för sparande och oväntade utgifter.

Hyresgästen i större stad

För hyresgästen i en större stad märks inflationsfallet på ett mer indirekt sätt.

Hyresnivåerna påverkades av både inflation, räntor och fastighetsägarnas kostnader. När inflationen faller tillbaka och räntorna inte längre ligger på toppnivåer får hyresvärdarna svårare att motivera riktigt stora höjningar kommande år. Det är ett skifte jämfört med 2023–2024, då både inflation och räntor drog åt samma dyra håll.

Men hyrorna som redan förhandlats upp ligger kvar. Den som betalar ett par hundralappar mer i månaden än för två–tre år sedan får ingen sänkning bara för att KPI nu är lågt. Har man dessutom en osäker inkomst – tillfälliga kontrakt, frilans, färre timmar – känns lågkonjunkturen väldigt konkret, även om inflationssiffrorna ser stabila ut. 

För hyresgästen är fokus ofta mindre på ränteförhandling och mer på att stärka sin månadsbudget. Det kan handla om att se över abonnemang, försäkringar, krediter och andra avtal där räntor och avgifter faktiskt går att påverka. 

Hushåll med mycket konsumtionskrediter

För hushåll med många smålån, kreditkort och delbetalningar är ränteläget fortfarande kännbart – men det har öppnats ett fönster för att försöka ta sig ur det värsta.

Även om lånebeloppen ofta är mindre än ett bolån, är priset per lånad krona högt. En stor del av varje inbetalning går till ränta i stället för att faktiskt minska skulden, särskilt om du har räntor som ligger kvar på nivåer runt 10–20 procent. 

När priserna inte längre rusar går det lättare att skära ned på vardagskostnader och styra om pengar till amortering. Du får dubbel positiv effekt om du passar på att se över sina krediter, jämföra räntor och försöka sänka din individuella ränta – eller samla flera små lån till ett färre antal med lägre ränta. När du får ned räntan blir varje amortering mer effektiv och du kan snabbare ta dig ur de dyra skulderna.

Pensionärer och sparare utan lån

Pensionärer och hushåll med små eller inga lån är de som tydligast märker fördelen med att inflationen normaliserats. En mer stabil räntenivå och låg inflation gör det lättare att planera sin ekonomi över tid. Sparkonton och räntefonder kan återigen ge en avkastning som inte äts upp helt av prisökningar, vilket ger en större trygghet för den som lever på pension och sparat kapital.

Även här är det klokt att vara aktiv. Många har kvar en stor del av sitt sparande på lönekontot, där räntan ofta är låg eller obefintlig. I ett läge där inflationen är tillbaka runt målnivån och det faktiskt går att få ränta på trygga sparformer, kan det vara värt att flytta över delar av bufferten till ett konto med bättre ränta – utan att ta mer risk än du är bekväm med.

Det kan också vara läge att se över sina fonder. En del sparare sitter kvar i gamla fonder med onödigt höga avgifter, trots att det finns liknande alternativ med betydligt lägre kostnader. Genom att rensa bort de dyraste fonderna, välja billigare alternativ och se till att risknivån stämmer med din ålder och tidshorisont, kan du förbättra din ekonomi utan att behöva spara mer varje månad. För den som inte har lån att förhandla om är det ofta just här – på sparandet och avgifterna – som de största förbättringarna går att göra.

Vem är vinnare och vem är mest pressad just nu?

Vinnare just nu är framför allt hushåll utan eller med små lån – till exempel många pensionärer – och hushåll med stabil inkomst och rimligt belånade bostäder. De drar nytta av att inflationen är tillbaka nära målet samtidigt som bolåneräntorna har sjunkit tydligt från toppen.

Mest pressade är högbelånade barnfamiljer, hushåll med många smålån och hyresgäster med osäker inkomst. De lever kvar med hög prisnivå, höga boende- eller lånekostnader och en svag arbetsmarknad, även om inflationssiffrorna ser lugna ut.

För alla hushåll är nyckeln nu att vara aktiv: se över räntor, smålån och sparande, i stället för att bara utgå från att dagens inflationsbesked automatiskt löser ekonomin.

Vad bör hushåll göra nu?

Dagens inflationssiffror ger en viss lättnad, men vi är fortfarande i lågkonjunktur och prisnivån är högre än före 2022. Det viktigaste nu är att utgå från läget som det faktiskt ser ut: inflationen ligger ungefär vid målet, räntan har sänkts men väntas ligga still ett tag, och många hushåll har redan stretat igenom flera tuffa år.

Ett första steg är att uppdatera hushållsbudgeten. Räkna med att priserna inte rusar vidare, men inte heller går tillbaka. Ställ frågan: fungerar vår ekonomi om räntan ligger kvar ungefär här de kommande åren? Om svaret är nej behöver något justeras – antingen kostnaderna, eller hur lånen är uppbyggda.

Nästa steg är att se över lånen. Har du bolån kan det vara läge att jämföra räntor, förhandla med banken och se om du kan få bättre villkor. Har du flera smålån och krediter är det extra viktigt att titta på den individuella räntan, och undersöka om det går att samla lån eller byta till en lägre ränta. Varje procentenhet ned gör stor skillnad över tid, även på mindre belopp.

Till sist är det klokt att se över sparandet. Många har kvar pengar på lönekonto med låg eller ingen ränta, samtidigt som det finns konton och räntefonder som i dag ger en avkastning i nivå med inflationen. Det kan också vara läge att rensa bland fonder med onödigt höga avgifter och byta till billigare alternativ med liknande inriktning. På så sätt kan du stärka din ekonomi utan att behöva spara mer varje månad.

En rimlig målsättning, oavsett hushållstyp, är fortfarande en buffert på två till tre månaders utgifter. I en osäker omvärld är det den bästa försäkringen – oavsett vad som händer med nästa inflationssiffra eller räntebesked.

Faktaruta: 

Vad betyder KPI, KPIF och KPIF-XE – och varför spelar det roll?

KPI är det ”vanliga” inflationsmåttet. Det mäter hur mycket den genomsnittliga varukorgen för svenska hushåll har blivit dyrare på ett år. När KPI är 0,3 procent betyder det att priserna i genomsnitt bara är 0,3 procent högre än för ett år sedan. Prisökningstakten har nästan stannat av – men prisnivån ligger kvar på en hög platå.

KPIF är samma sak, men utan effekten av ändrade bolåneräntor. Det är det mått Riksbanken använder när de siktar på sitt inflationsmål på 2 procent. När KPIF nu ligger på 2,3 procent är vi i praktiken tillbaka runt målnivån.

KPIF-XE KPIF exklusive energi, där till exempel el- och drivmedelspriser plockas bort. Används för att se den mer underliggande prisutvecklingen. Att KPIF-XE också har fallit visar att det inte bara är energipriserna som lugnat sig, utan att prisökningarna har bromsat bredare i ekonomin.

Siffrorna speglar en ekonomi i lågkonjunktur. Efterfrågan är svagare, hushåll och företag håller igen och prisökningarna dämpas som en följd av det. Men det betyder inte att livet har blivit billigt igen – vi befinner oss fortfarande på en hög prisnivå, bara utan den snabba uppförsbacken.

Sharon Lavie, Sparekonom på Lendo.