Konsumtionslån 2025: Ökade kostnader slår brett

När man pratar om konsumtionslån hamnar debatten ofta i två ytterligheter – alarmism eller moralism. Men Finansinspektionens nya rapport Svenska konsumtionslån (publicerad 17 november 2025) visar att verkligheten är betydligt mer nyanserad. Konsumtionslånens roll i hushållsekonomin har förändrats, och problemen har blivit vanligare – men av helt andra skäl än de som ofta hörs i debatten.

Det verkligt nya i årets rapport är att svenskar i ökande grad använder konsumtionslån för att klara vardagen, inte för att finansiera större köp. Samtidigt är fakturor – köp med uppskjuten betalning – numera den snabbast växande och mest använda formen av konsumtionskredit. Den utvecklingen är central för att förstå varför hushåll pressats hårdare de senaste åren.

Som jämförelse visade FI:s tidigare analys Lånens andel av nya skulder hos Kronofogden ökar i sämre tider att ökningen av betalningsproblem 2020–2023 var störst bland personer i medelåldern. Det var en oväntad iakttagelse, eftersom den gruppen sällan pekas ut som ekonomiskt utsatt. Det ger viktig kontext, men årets rapport visar att problemen nu är bredare och framför allt kopplade till det snabbt förändrade kostnadsläget.

Det är tydliga siffror som väcker frågor. Men för att förstå dagens situation behöver vi gå tillbaka till den tid då många av dessa lån togs.

En marknad som förändrades i rekordfart

Under många år präglades Sverige av extremt låga räntor, låg inflation och förutsägbara levnadskostnader. Månadskostnaderna för lån var låga, och både hushåll och kreditgivare fattade beslut som – utifrån dåvarande förutsättningar – var fullt rimliga. Kreditprövningarna byggde på stabila priser för mat, el och boende. Amorteringsfriheten under pandemin förstärkte intrycket av att lån var lätta att bära. 

Men när räntorna började stiga i en takt som få kunnat förutspå förändrades hela spelplanen. Inflationen steg kraftigt, energipriserna rusade och boendekostnaderna ökade snabbt. Ett lån som godkänts med marginal 2021 kunde kännas övermäktigt redan året efter. Statistiken bekräftar bilden: de nya blancolånen minskade från omkring 8 miljarder kronor per månad 2022 till cirka 5 miljarder 2024, när räntorna steg och hushållen drog ned på nyutlåningen. 

Det blev snabbt tydligt att både konsumenter och långivare hade agerat på premisser som inte längre gällde. Hushållen tog inte sina lånebeslut i ett vakuum. Under år med låga räntor och stabil inflation gav signaler från Riksbanken, politiker, myndigheter, banker och experter en samlad bild av att belåningen var trygg att bära. När räntor och kostnader sedan steg i snabb takt förändrades förutsättningarna betydligt snabbare än någon hann anpassa sig. Det var spelplanen som förändrades, inte beteendet.

Hushållens lån under de dyraste åren - konsumtionslån för vardagen

Det talas ofta om att konsumtionslån används för resor, renoveringar eller elektronik. Men Fi:s siffror visar att många av de lån som tillkommit de senaste åren handlade inte alls om ökad konsumtion – utan om att klara helt grundläggande utgifter. 

Allt fler tog kortare krediter och blancolån för att hantera ökade kostnader för mat, el, boende och transport. Fakturakrediter och delbetalningar blev ett sätt att täcka glappet mellan lön och räkningar. För en del hushåll, särskilt unga och låginkomsttagare, blev krediter ett sätt att hålla ihop vardagen. Barnfamiljer med flera återkommande kostnader pressades hårt när utgifterna steg samtidigt.

Även om konsumtionslån bara står för omkring 6 procent av hushållens totala lån, står de för ungefär en fjärdedel av lånebetalningarna. Det säger något om hur kännbara de kan bli när räntor och priser stiger snabbt, särskilt för hushåll med små marginaler.

Att konsumentkreditinstituten var de enda som ökade sin utlåning 2024 är därför ingen slump. Medan storbanker och nischbanker minskade sina blancolån, fortsatte just dessa aktörer att få fler kunder och större volymer. Hushåll med begränsade marginaler tvingades helt enkelt låna trots högre räntor.

Fakturor: den snabbast växande och mest använda låneformen

Kronofogden och Konsumentverket har i flera år varnat för fakturornas framfart. Idag är köp med uppskjuten betalning den vanligaste formen av konsumtionslån sett till antal transaktioner. Under 2024 betalades varor och tjänster för över 110 miljarder kronor med faktura, vilket är en ökning med 60 procent sedan 2020.

Fakturorna är ofta små till beloppet, men de är många. Svenskarna gjorde drygt 140 miljoner fakturaköp under 2024, vilket gör att även en låg andel problem blir stora volymer i absolut tal.

Bara 0,7 procent av alla fakturor ledde till inkasso, men bland de fakturor som redan fått en betalningspåminnelse – de så kallade kostnadsbärande fakturorna – går hela 23 procent vidare till inkasso. Det tyder på att konsumenter som får ett första problem också riskerar att få mer allvarliga betalningsproblem.

Här är det tydligt att problemen främst uppstår när fakturaköp omvandlas till delbetalningar eller kontokrediter, eller när mindre köp staplas på varandra över tid.

Varför vissa hushåll drabbas hårdare

FI:s rapport visar att ökningen av betalningsproblem inte är jämnt fördelad. Hushåll med små marginaler, unga vuxna och låginkomsttagare har drabbats hårdast. Betalningsproblemen är vanligare bland män, särskilt bland yngre män. De sticker ut i statistiken för både påminnelser och inkassokrav. Bland unga under 25 år fick 13 procent ett inkassokrav 2024, mer än tre gånger så många som bland äldre låntagare. För dessa hushåll räcker det att en eller två kostnader sticker iväg för att hela budgeten ska spricka. 

Högkostnadskreditgivare, mindre nischbanker och delbetalningsaktörer är överrepresenterade i statistiken över betalningsproblem. Konsumentkreditinstituten sticker särskilt ut: var tredje kund fick ett inkassokrav under 2024, en nivå som legat stabilt hög i flera år. Det handlar ofta om låntagare som redan hade begränsad återbetalningsförmåga och tog lån till höga räntor under tuffa ekonomiska år.

Kreditprövningarna byggde på en annan verklighet

Det är viktigt att förstå att även kreditgivarna agerade utifrån dåtidens förutsättningar. Kreditprövningar gjordes i en tid då ekonomin såg drastiskt annorlunda ut. Både schabloner och kalkyler byggde på låga priser, låga räntor och ett stabilt konsumtionsmönster. Prövningarna kunde därför visa att ett lån "fick plats" i budgeten 2021, trots att samma lån – med dagens kostnadsnivå – inte hade godkänts.

När ekonomin vände skärptes också kreditprövningarna. Kreditgivare som tidigare godkänt ansökningar blev mer restriktiva och behövde plötsligt räkna på helt nya utgiftsposter och mycket högre räntor, men då hade många redan lån som var baserade på en annan ekonomisk verklighet. Hushåll som helt plötsligt kämpade med ökade kostnader nekades ofta nya lån – samtidigt som deras behov var som störst.

Här blir en av de viktigaste lärdomarna tydlig: kreditprövningen måste utgå från hushållets faktiska kostnader de senaste tre månaderna, inte schablonbelopp eller föråldrade kostnadsnivåer. Det skulle ge en betydligt mer realistisk bild av vad ett hushåll faktiskt klarar.

En annan åtgärd som skulle stärka både konsumentskydd och kreditgivares beslutsunderlag är att införa ett nationellt skuldregister. I dag kan kreditgivare bara se delar av en persons skulder, vilket gör att lån ibland beviljas på ett ofullständigt underlag. Ett samlat register skulle ge en mer rättvisande bild av hushållets totala skuldbild och minska risken för att lån beviljas till konsumenter som redan har en ansträngd ekonomi. 

Lagstiftningen har skärpts för att möta riskerna

Under senare år har lagstiftningen förändrats just för att hantera de risker FI pekar på. De tidigare snabblåneaktörerna som erbjöd extremt dyra högkostnadskrediter finns i princip inte längre kvar. Räntetak, kostnadstak och hårdare tillsyn gjorde affärsmodellerna omöjliga.

Reglerna har också skärpts för kredittyper som tidigare låg i gränslandet, som fakturakrediter och digitala delbetalningar. Dessa omfattas nu av ett starkare konsumentskydd med tydligare krav på kreditprövning och avgiftsstruktur. Samtidigt har alla kreditgivare högre krav på licens och tillsyn, och ett nytt EU-direktiv kommer att förstärka regelverket ytterligare.

Så fattar du hållbara beslut om lån och ekonomi

Oavsett om du står inför att ta ett nytt lån eller redan kämpar med betalningsproblem finns det konkreta steg som gör situationen både mer förutsägbar och mer hanterbar. Här är råd som hjälper dig att navigera klokt, stärka din trygghet och fatta beslut som håller över tid.

6 tips – så gör du om du behöver låna:

1. Räkna på hela månadskostnaden – med högre ränta. Ta höjd för att räntan kan stiga flera procentenheter. Fundera på hur din ekonomi påverkas då.

2. Utgå från dina faktiska kostnader de senaste tre månaderna. Schabloner speglar inte alltid verkligheten och ger ofta en för positiv bild av betalningsutrymmet. Kostnadsnivåerna kan dessutom förändras snabbt. 

3. Jämför flera långivare innan du bestämmer dig. Villkor, avgifter och räntor varierar mer än många tror.

4. Undvik att kombinera flera små krediter eller delbetalningar. De kan bli svåra att överblicka och belasta ekonomin mer än ett samlat lån.

5. Sätt en tydlig återbetalningsplan. Välj en löptid du faktiskt kan bära – även om vardagens kostnader stiger.

6. Försök att bygga upp en buffert, även om den är liten. En liten reserv ger dig större handlingsutrymme när något oväntat händer och minskar risken att du behöver ta fler krediter senare.

5 tips – så gör du om du redan fått betalningsproblem:

1. Agera direkt – vänta inte på nästa faktura. Påminnelser och inkasso gör skulden dyrare och svårare att hantera.

2. Kontakta långivaren och försök förhandla. Många kan erbjuda amorteringsplan, uppskov eller anpassad betalning.

3. Prioritera rätt skulder. Boende och el först. Dyra skulder sedan. Lågprioriterade utgifter sist.

4. Samla lån om det är möjligt. Ett samlat lån kan sänka månadskostnaden – men bara om du får bättre villkor. Titta på totalkostnaden för lånet - inte enbart månadskostnad.

5. Sök hjälp i tid. Kommunens budget- och skuldrådgivare är kostnadsfria och vana att hantera liknande situationer.

Avslutande tankar

Finansinspektionens rapport är tydlig: betalningsproblemen har ökat, men förklaringen ligger inte i att hushåll helt plötsligt blivit mer vårdslösa. De ekonomiska förutsättningarna förändrades snabbt och kraftigt, och både hushåll och kreditgivare agerade rationellt utifrån de premisser som gällde då. När räntor, priser och vardagskostnader steg i rekordfart förändrades spelplanen – men inte beteendena.

För att dra lärdom framåt behöver kreditprövningar spegla hushållens faktiska ekonomiska situation. Ett första steg är att utgå från konsumentens verkliga kostnader de senaste tre månaderna, i stället för schabloner som riskerar att underskatta den ekonomiska press många lever under. Ett andra steg är att införa ett nationellt skuldregister, så att kreditgivare får en samlad och korrekt bild av låntagarens skulder innan nya lån beviljas. Det skulle minska risken för att hushåll beviljas lån som inte är långsiktigt hållbara – och samtidigt göra bedömningarna mer träffsäkra.

I stället för att skuldbelägga hushållen behöver vi stärka strukturerna runt dem: mer verklighetsnära kreditprövningar, bättre beslutsunderlag för kreditgivare och ett regelverk som fortsätter att utvecklas i takt med marknaden. När lån används på rätt sätt – och ges på rätt grunder – kan de vara ett stöd, inte ett hinder, för ekonomisk stabilitet.

Av: Sharon Lavie, sparekonom Lendo.