1. Privatbloggen
  2. Sista lånet - droppen som översvämmar bägaren

Sista lånet - droppen som översvämmar bägaren

Vår sparekonom om när ett lån blir ett lån för mycket.

Sharon Lavie sparekonom Lendo

2024-02-05

Skuldberget hos Kronofogden och hos inkassobolagen växer och fler ärenden kommer in. Under 2023 växte hushållens totala skuld hos Kronofogden och landade på 119 miljarder kronor, en ökning med 17 procent jämfört med förra årsskiftet.

Lägg därtill  minst lika mycket till (Svensk inkasso har inte publicerat siffrorna för 2023, men 2022 handlade det om 108,4 miljarder kronor) i kapitalskuld som fysiska och juridiska personer är skyldiga inkassobolagens uppdragsgivare.

Att hamna i en situation där man inte kan fullfölja sina ekonomiska åtaganden och ett lån, en kredit eller en faktura förfaller och blir till en skuld kan snabbt bilda en snöbollseffekt som kan påverka framtiden under många år. Därför är det viktigt att pengar inte lånas ut till människor som inte har den ekonomiska förmågan att betala tillbaka. Att oseriösa kreditgivare idag tillåts att ge lån utan någon kvalificerad kreditprövning, bidrar till att skuldberget växer och framförallt drabbar de med minst marginaler.

För de mest utsatta konsumenterna innebär okontrollerad skuldsättning ofta livslånga problem, ohälsa och utanförskap. Men även seriösa långivare har idag svårt att få en kvalitativ bild av konsumentens ekonomiska situation vid en låneförfrågan, vilket ökar riskerna för att redan skuldsatta konsumenter får ett lån. Är man nära att tappa kontrollen över sin ekonomi är risken också större att det lån man blir beviljad har sämre villkor och högre ränta än snittet.

På samma sätt kan ett nej vid en låneansökan till konsumenter som i grunden är kreditvärdiga, men där informationen är tunn, hämmar tillväxt och investeringar de kan behöva göra för att förbättra sin livskvalitet.

Lånebranschen behöver göra mer

Det är viktigt att alla i vår bransch höjer kvaliteten, säkerheten och incitamenten att göra ordentliga kreditprövningar, men för att det ska bli möjligt behöver vi få på plats ett gemensamt nationellt skuldregister som uppdateras i realtid och som samtliga kredit- och långivare på marknaden är bundna till att både hämta information från och bidra till för att få tillåtelse att utfärda en kredit. I dag finns det dessvärre undantag.

Att som idag lägga ansvaret på låntagaren för att korrekt underlag tillhandahålls vid kreditbedömningen är en stor svaghet i systemet eftersom få har full koll på vilka räntor och avgifter de betalar på lån och krediter de har idag. Lägg då till en person som lever under stor ekonomisk stress, har förlorat jobbet eller lider av nedsatt kognitiv förmåga och sannolikheten för att det blir rätt är ganska liten. Därför behöver vi i branschen ta bättre ansvar för att rätt data och beslutsunderlag hämtas in utan konsumentens input.

Då är det viktigt att både kreditbedömare men även andra aktörer i branschen så som jämförelsetjänster som hjälper till att konkurrensutsätta lånemarknaden, får samma möjlighet att slå i det gemensamma skuldregistret, för att konsumenten alltid ska kunna bli korrekt bedömd men också det bästa erbjudandet utifrån dennes förutsättningar.

Marknaden behöver inte fler oseriösa aktörer som lånar ut pengar till de som precis står vid ruinens brant. Att få ett välmotiverat avslag minskar risken för att konsumenter fortsätter att försöka söka upp fler långivare som inte gör en seriös prövning. Här bör banker, andra kreditgivare och aktörer som möjliggör lånejämförelser tillsammans diskutera möjligheten att ta fram en tydlig branschstandard  kring kreditprövningar som gäller för banker, kreditgivare och förmedlare i enlighet med god kreditgivningssed.

Det skulle gynna alla parter och framförallt motverka etableringen av oseriösa långivare på marknaden med hjälp av en sund och transparent konkurrens. Nu ser vi fram emot att se vad Skuldregisterutredningens förslag landar i.

Där jag tycker att ett heltäckande skuldregister är en självklarhet men behöver kompletteras med andra förslag som stärker transparensen på marknaden för konsumentens bästa, för att undvika att det sista lånet blir det som får den ekonomiska bägaren att rinna över.