Sänkta amorteringskrav och högre bolånetak

Kan ett betänkande som innehåller en utvärdering av amorteringskravet och bolånetaket förändra spelreglerna på bostadsmarknaden? I uppdraget till utredningen Reglering av hushållens skulder skulle kommittén analysera riskerna med hushållens skuldsättning och hur de kan motverkas. Resultatet blev ett förslag som kan underlätta för många både framtida och nuvarande bostadsägare men också potentiellt öka skuldsättningen. 

Utredningens förslag

Utredningen föreslår en uppmjukning av regleringen för bolån i syfte att öka hushållens möjligheter att låna till bostadsköp utan att påtagligt äventyra den finansiella stabiliteten. Förslagen innefattar: 

1. Höjt bolånetak: Bolånetaket föreslås höjas från dagens nivå på 85 % till 90 %. Syftet är att ge hushållen större flexibilitet i finansieringen av sina bostadsköp, vilket kan minska behovet att använda sparade tillgångar och därigenom bibehålla en ekonomisk buffert. 

2. Sänkt amorteringskrav: För att minska bördan på hushållens kassaflöde, särskilt under de första åren av bolån, föreslår utredningen att det skärpta amorteringskravet på 2 % för högt belånade hushåll avskaffas. I stället införs ett enhetligt amorteringskrav på 1 % för alla lån med belåningsgrader över 50 %. 

3. Tak för skuldkvot: Ett skuldkvotstak på 550 % av bruttoinkomsten införs för nya bolån, vilket innebär att hushållen maximalt får låna 5,5 gånger sin bruttoinkomst. För att undvika för stor begränsning av kreditgivningen får dock bankerna överskrida detta tak för upp till 10 % av sin nyutlåning (flexibilitetskvot). 

4. Stegvis implementering: Förslagen implementeras gradvis i två steg för att säkerställa en kontrollerad anpassning till det nya regelverket och undvika oönskade effekter på bostadsmarknaden. 

Analys: Så kan förslagen påverka svenska hushåll 

Förslagen kan få flera effekter på svenska hushåll och bostadsmarknaden:

1. Ökad tillgänglighet till bostadsmarknaden för unga och kapitalbegränsade hushåll: Ett höjt bolånetak och sänkt amorteringskrav kan göra det lättare för unga och hushåll med begränsade egna tillgångar att köpa bostäder, då de inte längre behöver finansiera lika stor del av köpet genom eget sparande. Dessutom skulle lägre amorteringskrav minska hushållens löpande bolånekostnader, vilket frigör mer disponibel inkomst och kan ge fler möjlighet att få lån. 

2. Förbättrad likviditet och buffertmöjligheter: Med ett sänkt amorteringskrav frigörs mer av hushållens kassaflöde, vilket kan användas för att bygga upp sparande och buffertar. Detta ökar deras motståndskraft mot ekonomiska störningar, särskilt under de första åren efter bostadsköpet.

3. Minskad press på hushållens kassaflöden: De nya amorteringsvillkoren kan minska den ekonomiska belastningen på hushållens kassaflöde, särskilt i en period av osäkerhet på arbetsmarknaden eller vid oförutsedda utgifter. Detta kan bidra till en stabilare ekonomi på hushållsnivå. 

4. Risk för ökad skuldsättning och högre bostadspriser: Samtidigt finns en risk att lättnaderna kan driva upp både bostadspriser och hushållens skuldsättning, särskilt om fler hushåll utnyttjar den ökade lånekapaciteten fullt ut. Detta kan i förlängningen försvaga den finansiella stabiliteten om skulderna återigen blir höga i förhållande till inkomster. 

5. Gradvis övergång ger stabilitet: Den stegvisa implementeringen minskar risken för abrupta förändringar på bostadsmarknaden. Genom att införa ändringarna i två steg kan myndigheterna bättre övervaka effekterna och justera regleringen om det visar sig nödvändigt.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.