Snitträntorna steg i april

Medan de rörliga tremånadersräntorna stiger i en betydligt långsammare takt än de fasta lånen, ser vi kännbara och aggressiva uppgångar på de bundna alternativen när finansmarknaden prisar in den pågående geopolitiska turbulensen. Samtidigt befinner sig svensk ekonomi i en sällsynt paradoxal situation där akuta externa chocker möter en tillfälligt nedpressad inhemsk inflation. 

Den fortsatta dramatiken i Mellanöstern, med kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet som nu har varat i över två månader, har gett upphov till en av historiens största störningar av utbudet av råolja. Detta har kastat in marknaderna i djup osäkerhet med höga råvarupriser och stigande inflationsförväntningar som följd. Trots och med anledning av detta valde Riksbanken vid sitt penningpolitiska möte den 6 maj att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Uppdaterade snitträntor för april 2026 

När vi analyserar bankernas faktiska genomsnittspris (snitträntor) ser vi att marknadsmedlet har rört sig uppåt över hela brädet sedan mars månad: 

Rörliga snitträntor (3 månader)

• Förändring: +0,08 procentenheter (upp från 2,69 % i mars). 

• Extra kostnad per år: 800 kr per miljon.

• Marknadsmedel: 2,77 %. 

• Lägst: Skandiabanken (2,64 % – upp från 2,50 % i mars). 

• Högst: Hypoteket (2,94 % – upp från 2,73 % i mars). 

Bundna snitträntor (3 år)

• Förändring: +0,21 procentenheter (upp från 3,13 % i mars). 

• Extra kostnad per år: 2 100 kr per miljon

• Marknadsmedel: 3,34 %. 

• Lägst: Swedbank (3,05 % – upp från 2,96 % i mars). 

• Högst: Länsförsäkringar (3,60 % – upp från 3,29 % i mars). 

Bundna snitträntor (5 år)

• Förändring: +0,26 procentenheter (upp från 3,36 % i mars). 

• Extra kostnad per år: 2 600 kr per miljon.

• Marknadsmedel: 3,62 %. 

• Lägst: SEB (3,28 % – upp från 3,20 % i mars). 

• Högst: SBAB (3,80 % – upp från 3,38 % i mars). 

Månadens prisskillnader 

Riksbankens färska protokoll bekräftar att de finansiella marknadsräntorna i april har fortsatt att pressas uppåt som en direkt följd av förväntningarna på en stramare penningpolitik globalt. Bland annat indikerar prissättningen nu att både ECB planerar höjningar och att det finns förväntningar om 2–3 räntehöjningar i Sverige fram till slutet av 2026. Detta sätter hårt tryck på bankernas finansieringskostnader. 

För varje miljon kronor i bolån (före ränteavdrag) motsvarar skillnaden mellan den billigaste och dyraste traditionella banken i april: 

• 3 månader: 3 000 kronor per år (Skillnad: 0,30 procentenheter). 

• 3 år: 5 500 kronor per år (Skillnad: 0,55 procentenheter). 

• 5 år: 5 200 kronor per år (Skillnad: 0,52 procentenheter). 

För en familj med ett bolån på 3 miljoner kronor pratar vi alltså fortfarande om drygt 9 000 till 16 500 kronor om året i ren "lojalitetsskatt" om man ligger kvar hos den dyraste aktören framför den billigaste. 

Den psykologiska inbromsningen och Riksbankens två scenarier

Den kollektiva oro för snabbt ökande priser och hög inflation har skapat en paradoxal situation. SCB:s Snabb-KPI för april visar att inflationen i Sverige tillfälligt är nere på 0 procent (0,8 procent inklusive energi), kraftigt påverkad av den sänkta livsmedelsmomsen. Riksbanken brottas nu med två väldigt olika framtidsscenarier: 

1. Det defensiva inbromsningsscenariot: Att hushållens och företagens omedelbara rädsla för kristider urholkar köpkraften och dämpar efterfrågan så pass mycket att inflationen förblir låg. Om efterfrågan sjunker till följd av osäkerheten kan det på sikt faktiskt bidra till att hålla inflationen låg och ge Riksbanken mer handlingsfrihet. 

2. Det utdragna utbudschocksscenariot: Om kriget i Iran blir långvarigt och Hormuzsundet förblir stängt – Världsbanken spår nu en normalisering tidigast under fjärde kvartalet – kommer de höga priserna på olja, konstgödsel och frakt oundvikligen att föras över till konsumenterna. Det skapar en direkt press uppåt på inflationen. I det här scenariot flaggar riksbankschef Erik Thedéen tydligt för att penningpolitiken kommer att behöva stramas åt med högre styrräntor framöver för att säkra inflationsmålet. 

Bli en aktiv räntepressare 

Den svenska inflationen är tillfälligt mycket låg, kraftigt pressad av den sänkta livsmedelsmomsen som gett välkommet billigare matkassar i butiken. Men i bakgrunden tickar en tidsinställd bomb. Kriget i Iran har drivit upp priserna på energi och konstgödsel kraftigt. Risken är nu smärtsamt uppenbar: för var dag som Hormuzsundet är stängt ökar kostnadstrycket i livsmedelskedjan, vilket innebär att den skattelättnad vi precis fått på maten riskerar att helt ätas upp när företagen tvingas höja priserna för att täcka sina produktionskostnader. Samtidigt höjer bankerna sina marginaler på våra lån för att skydda sina egna vinstnivåer. Storbankerna uppvisar dock en mycket hög lönsamhet och har stora marginaler, vilket innebär att de har goda möjligheter att hålla emot. Att i det här läget vara passiv är det dyraste misstaget du kan göra. 

• Syna bankens bundna priser: Aprilstatistiken visar att de fasta räntorna har dragit iväg markant. Om du funderar på att binda lånet på grund av ränteoron, se till att jämföra långivarna eftersom skillnaden mellan olika aktörer fortfarande är betydande. 

• Kräv amorteringsunderlaget: Det är fortfarande ditt absolut starkaste verktyg. Genom att begära ut dokumentet tvingar du din nuvarande bank och din bankkontakt att inse att du är på väg att lämna för en utmanare. Först då plockar de fram sina dolda ränterabatter. 

Not: Denna månad finns ej siffror redovisade för Ålandsbanken gällande 3- och 5-årsräntan, ICA Banken gällande 3- och 5-årsräntan, samt Ikano Bank gällande 3-årsräntan. 

Källa: Konsumenternas.se