Bankerna höjer räntan trots oförändrad styrränta

Vi befinner oss i ett ekonomiskt skifte där glädjen över kommande sänkt matmoms och låg inflation snabbt kan förvandlas till nya räntehöjningar och tuffare ekonomi. Kriget i Iran har skapat en nervositet på världsmarknaden som nu letar sig hela vägen in i de svenska vardagsrummen. Frågan är inte längre bara om bankerna höjer, utan om hushållens kollektiva rädsla kan tvinga fram en helt annan utveckling.

Marknaden agerar före Riksbanken

Trots att Riksbanken hittills valt att ligga still med styrräntan, har de rörliga bolåneräntorna börjat klättra. Orsaken stavas Stibor – den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar av varandra. Under februari och mars 2026 har Stibor smugit uppåt till 2,19 %, en ökning med cirka 0,24 procentenheter på bara några veckor.

Bankerna ser detta som en direkt kostnadsökning och är blixtsnabba på att skicka vidare fakturan till sina kunder för att skydda sina egna marginaler. Vid skrivande stund har flera banker höjt sina rörliga räntor. Det innebär att du som bolånetagare får betala för den internationella oron ”här och nu”, oavsett vad Riksbanken beslutat.

Den psykologiska effekten

Vi har precis lämnat en historiskt tuff period bakom oss. Efter år av extrem inflation och räntor som tvingade hushållen på knä – innan vändningen äntligen kom i maj 2024 och den sakta återgången till dagens räntenivåer– sitter rädslan djupt. Det finns ett slags "ekonomiskt muskelminne" hos svenska hushåll idag; så fort svarta rubriker om krig och stigande oljepriser dyker upp, reagerar vi med ryggmärgen.

Det är inte konstigt att de med stora bolån är på tå. Man vill inte vänta på att se om inflationen faktiskt går upp, utan vidtar i stället åtgärder direkt. Det kan vara allt från att förhandla med banken eller binda bolåneräntor till omedelbara neddragningar av konsumtion och investeringar. Detta är en direkt följd av de nyligen genomlidna krisåren. Vi har lärt oss att marginalerna är små och att räntevapnet biter hårt.

Kan oron bli vår räddning?

Här uppstår en intressant paradox som även Riksbanken lyfter fram. Det finns ett scenario där hushållens och företagens osäkerhet kring Iran-kriget leder till en så kraftig inbromsning av ekonomin att inflationen faktiskt blir lägre.

Om vi slutar handla och företag ställer in sina investeringar för att de är rädda för framtiden, sjunker efterfrågan snabbt. När ingen vill köpa, tvingas priserna ner. Det skulle kunna skapa ett läge där Riksbanken inte alls behöver höja styrräntan för att stävja inflationen – utan tvärtom kan behöva sänka den för att inte ekonomin ska frysa helt.

Så navigerar du i osäkerheten

Just nu befinner vi oss dock i en "dubbelbestraffning". Vi betalar bankens riskpremie samtidigt som vår köpkraft minskar på grund av dyrare bensin och el. Ett utdraget krig kan på sikt även påverka matpriser, transportkostnader samt andra konsumtionsvaror och tjänster.

I det här läget kan du inte kosta på dig att vara passiv. Även om det finns ett teoretiskt scenario som leder till sänkningar på sikt, är verkligheten här och nu och den är att bankerna höjer räntorna och kostnadsläget ser ut att stiga.

• Syna bankens höjning: Referera till Stibor-räntan. Om din bank höjer mer än vad marknaden gjort, tar de ut en oskälig vinstmarginal.

• Agera på prisskillnaderna: I februari skiljde det 0,49 procentenheter i rörlig snittränta mellan den dyraste och billigaste banken. Det motsvarar nästan 5 000 kronor per miljon i ren räntekostnad varje år.

• Använd amorteringsunderlaget: Att begära ut sitt amorteringsunderlag är det enskilt viktigaste verktyget för att visa att du är beredd att flytta. Det är ofta det enda som får banken att plötsligt hitta en ränterabatt de tidigare nekat dig.

• Kräv ränta på sparkonto: Låt inte dina sparpengar förlora i värde. Kan banken höja räntan på dina lån är det inte mer än rättvist att de även betalar när de lånar dina pengar.

• Prioritera: Se över om du kan sänka andra kostnader, det kan vara elavtal eller försäkringar, eller andra utgifter för att neutralisera bankens räntehöjning. 

• Bygg upp en buffert om du kan.

• Bundet eller rörligt? Fundera på om rörligt är bäst för din ekonomi, är du orolig kan det vara läge att binda räntorna.

Vi går mot en osäker tid där geopolitiken styr din plånbok, men där ditt eget beteende är en del av den stora ekonomiska ekvationen. Genom att vara aktiv och ställa krav på din bank kan du bygga de marginaler som krävs, oavsett om framtiden bjuder på en ränteoffensiv eller efterlängtade sänkningar.

Av: Sharon Lavie, sparekonom Lendo.