Räntebesked: Styrräntan sänks med 0,25 procent

Den svaga ekonomiska utvecklingen och den lägre inflationsnivån har nu lett till att Riksbanken tagit det efterlängtade beslutet att sänka räntan med 0,25 procent till 3,75 procent. Riksbanken signalerar samtidigt att om inflationen fortsätter att vara låg kan de sänka räntan två gånger till under andra halvåret.

Detta är den första sänkningen av styrräntan och en lättnad för hushåll med stora bostadslån som under perioden april 2022 till september 2023 inte bara drabbades av den mycket höga inflationen utan också av snabba räntehöjningar. Undre hösten 2023 började det komma tecken på att inflationstrycket dämpas och styrräntan har hållits oförändrad på 4 procent sedan i september 2023 fram tills nu.

Sänkningen ska förhoppningsvis stärka den svenska ekonomin och prognoserna visar att den svensk BNP-tillväxten som hittills varit svag förvänta söka samtidigt som inflationens nedgång ökar hushållens köpkraft genom högre reallöner. Optimismen har ökat bland hushåll och företagen vilket kan leda till större konsumtion. Hushållens bolåneräntor förväntas gradvis minska, medan företagens kredittillväxt förblir negativ.

Som vanligt är inget ristat i sten. Det finns fortsatt osäkerheter kring framtida inflation. Externa faktorer som den amerikanska ekonomin, den geopolitiska oron och växelkursen för den svenska kronan kan påverka inflationen. Snabba och stora räntesänkningar skulle kunna leda till att efterfrågan ökar kraftigt igen och därmed till att inflationen stiger på nytt. Detta är något Riksbanken är väl medvetna om och anledningen till att de planerar att sänka räntan gradvis för att undvika att inflationen ökar för mycket igen. 

Hur påverkar utvecklingen i omvärlden Riksbankens beslut?

Utvecklingen av konjunkturen och inflationen skiljer sig tydligt åt mellan regioner. Den starka amerikanska ekonomin har påverkat ränteläget globalt vilket har inneburit höga räntor trots dämpad inhemsk efterfrågan i såväl euroområdet som Kina. Stora finanspolitiska stimulanser har bidragit till USAs utveckling där både hushållens konsumtion och företagens investeringar växte starkt. Även den amerikanska arbetsmarknaden visar fortsatt styrka, även om det finns indikationer på en viss avmattning. Allt detta har bidragit till nedgången i inflationen i USA har stannat av och går långsammare än i euroområdet och Sverige. Allt detta har inneburit att FED inte sänkt styrräntan i USA och signalerat att en sänkning av styrräntan kan dröja.

Enligt marknadsprissättningen förväntas nu ungefär två räntesänkningar på 0,25 procentenheter från Federal Reserve i år, till skillnad från sex sänkningar som det talades om i början av 2024. Detta bidrar till en fortsatt stark dollar och högre kostnader för svenska hushåll och företag som konsumerar eller importera varor från USA. Detta i sig borde tala för att Riksbanken skulle avvakta med en räntesänkning. USA är dock inte vår största importmarknad och andra faktorer får därför en större vikt, enligt Riksbanken sätt att resonera.

Den ekonomiska utvecklingen inom euroområdet är svagare och den underliggande inflationen sjunker. BNP tillväxten är låg, arbetslösheten är fortfarande på historiskt låga nivåer och inflationen nära målet. ECB ser därför att en första räntesänkning kan ske i juni och väntas sänka räntan två eller tre gånger under året. Sedan den penningpolitiska rapporten i mars har dock kronan även försvagats mot euron.

Politisk oro i Mellanöstern och krig i Europa innebär stora geopolitiska risker. Dock har reaktionerna på de finansiella marknaderna sedan mars varit förhållandevis små. Oljepriset är till och med något lägre. Skulle den geopolitiska oron eskalera kan det leda till utbudsstörningar, stigande världsmarknadspriser och i förlängningen högre svensk inflation. Riksbanken skulle i ett sådant läge kunna behöva avvakta med fler räntesänkningar eller till och med tvingas höja styrräntan igen. Detta skulle kunna motverkas av dämpad efterfrågan till följd av större oro hos hushåll och företag i en sådan situation.

Hur påverkas de långa räntorna?

Fördröjningen av räntesänkningarna och minskat antalet förväntade sänkningar har även påverkat marknadsräntorna som har stigit sedan mars. Marknadsräntorna är de som prissätter räntorna med längre bindningstid. Det innebär att de som väljer att binda sina lån nu förmodligen får en högre ränta än i början på året.  

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.