Styrräntan kvar på 1,75 procent

Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 1,75 procent och signalerar att den kan ligga kvar en tid. För många hushåll är det i grunden ett välkommet besked: mer förutsägbarhet efter en period där räntor och priser rört sig snabbt.

Samtidigt är det inte ett enbart lugnande besked. Tvärtom beskriver Riksbanken ett läge där osäkerheten har ökat, och där flera krafter drar åt olika håll. Det är just den typen av miljö som gör räntediskussionen mer komplex: ekonomin kan se stabil ut på ytan, men risker kan byggas upp i bakgrunden utan att det syns direkt i marknadspriserna.

Nedan går jag igenom hur jag tolkar läget i Sverige och omvärlden – och vad som på sikt skulle kunna tala för en sänkning eller höjning.

Vad betyder dagens räntebesked för dig?

Innan vi går in på en djupare analys kan vi kort konstatera att dagens räntebesked har både för- och nackdelar.

Fördelar 

• Mer förutsägbarhet i boendeekonomin när ränteläget inte rör sig från möte till möte.

• Stabil inflation gör det lättare att planera hushållsbudgeten, särskilt för dem med små marginaler.

Nackdelar 

• Osäkerheten i omvärlden är större än normalt. Det ökar risken för att ränteläget ändras snabbare än man hinner anpassa ekonomin.

• En svag arbetsmarknad gör fler hushåll sårbara om läget vänder ned, även om räntan står still.

Sverige: starkare aktivitet – men arbetsmarknaden släpar

Tillväxt och arbetslöshet

Sverige går in i 2026 med en ekonomi som i flera avseenden har hållit uppe bättre än många befarade. Hushållens konsumtion har ökat och flera indikatorer har pekat mot något starkare aktivitet i slutet av 2025. Samtidigt ser vi en tydlig baksida: arbetsmarknaden är fortfarande svag, med hög arbetslöshet, även om vissa signaler pekar mot gradvis förbättring. När arbetsmarknaden är svag blir många hushåll mer försiktiga – och då kan konsumtionen bromsa fortare än man tror.

Det här är en klassisk balansgång för penningpolitiken. En ekonomi som återhämtar sig talar för att inte stimulera mer än nödvändigt. En svag arbetsmarknad talar samtidigt för försiktighet: om hushållen blir mer oroliga kan konsumtionen bromsa snabbt.

Inflationen och kronan Inflationen ligger nära målet, och det är centralt för att Riksbanken kan avvakta. En viktig del av bilden är kronans utveckling. När kronan stärks tenderar importen att bli billigare, vilket kan i sin tur dämpa priserna på sådant vi köper mycket av från utlandet – allt från hemelektronik till kläder. Den effekten kan vara kraftfull, men den är också osäker: kronan kan röra sig snabbt om omvärlden skiftar.

Växelkursen och inflationsutsikterna kan förändras snabbt vilket kan påverka hur Riksbanken agerar längre fram.

Omvärlden: Geopolitiken är den stora jokern

Starten på 2026 har varit dramatisk, där USA:s utrikes- och handelspolitik ökat osäkerheten. Ändå har marknaderna hittills reagerat ganska måttligt och dollarn har försvagats mot kronan. Samtidigt är bilden splittrad: börsen har svängt, oljepriset har varit relativt lågt och metallpriserna har stigit kraftigt. Och trots oron är det fortfarande relativt ‘lätt’ att få finansiering globalt – vilket ibland gör att marknaderna håller humöret uppe längre. När detta kombineras med geopolitisk osäkerhet – kriget i Ukraina och andra konflikter – blir läget svårtolkat: risker kan öka i bakgrunden även när marknadspriserna inte ger en entydig varningssignal.

För Sverige spelar detta roll på tre sätt: via kronan, via energipriser och råvaror, och via efterfrågan på svensk export. Det betyder att omvärlden kan bli den faktor som avgör nästa steg, även om svensk inflation och svensk konjunktur ser hyggliga ut just nu.

Inflationen globalt ser lugnare ut 

IMF:s januariprognos pekar på global tillväxt runt 3,3 procent 2026. Men IMF betonar också att osäkerhet kring handelspolitik och geopolitik snabbt kan ändra förutsättningarna. Samtidigt har inflationen internationellt dämpats jämfört med de mest intensiva åren, men det betyder inte att risken är borta. Handelshinder, störningar i leveranskedjor, energiprischocker eller en ny råvaruuppgång kan snabbt påverka prisbilden. Här finns risk för att svängningarna kan bli tvära när sentimentet väl vänder.

Vad skulle kunna leda till sänkning eller höjning på sikt?

Det finns många detaljer i ekonomin, men för hushållen är det här de tre spår som oftast driver räntebesluten.

1) Inflation och krona

• Det som kan tala för en sänkning Om inflationen fortsätter att vara låg och stabil, blir behovet av en åtstramande ränta mindre. En fortsatt stark krona kan dessutom hålla tillbaka importpriserna och därmed inflationen.

• Det som kan tala för en höjning Om kronan försvagas tydligt kan importen bli dyrare, vilket ofta smittar av sig i prisnivån. Om inflationstrycket samtidigt börjar ta fart igen kan Riksbanken behöva strama åt mer, även om det inte är vad någon vill höra.

2) Konjunktur och arbetsmarknad

• Det som kan tala för en sänkning Om återhämtningen tappar fart, eller om arbetslösheten biter sig fast och hushållen blir mer försiktiga, kan Riksbanken behöva stötta ekonomin mer.

• Det som kan tala för en höjning Om ekonomin i stället blir betydligt starkare än väntat och efterfrågan driver upp priser och löner snabbare, kan räntan behöva upp för att hålla inflationen i schack.

3) Finanspolitik och omvärldschocker

Offentliga stimulanser kan både stärka hushållens ekonomi och öka efterfrågan i ekonomin. Det kan vara positivt för tillväxten, men också skapa ett läge där inflationen tar fart snabbare än väntat. Omvänt kan omvärldschocker – energi, handel, geopolitik – snabbt flytta både inflation och konjunktur åt fel håll.

Tecken på att stämningsläget vänder

Riksbanken återkommer till att stämningsläget kan förändras snabbt. Det är värt att ta på allvar, för det är ofta där ekonomin börjar bromsa innan det syns i de stora statistikraderna.

Hos hushåll

När osäkerheten ökar ser man ofta tre beteenden:

• Stora inköp skjuts upp (bil, renovering, vitvaror)

• Vardagskonsumtionen blir mer försiktig (mer prisjämförelse, färre spontanköp)

• Buffert och trygghet prioriteras framför “nice to have”.

Det här behöver inte vara dramatiskt i varje hushåll. Men när många gör samma sak samtidigt blir effekten stor för ekonomin.

Hos företag

För företag brukar ett svagare stämningsläge visa sig i:

• En mer försiktig syn på nyanställningar

• Investeringar som pausas

• Orderingång som viker.

Det är exakt den typen av skiften som kan göra att en återhämtning tappar fart, vilket i sin tur kan påverka ränteutsikterna.

Slutord

Styrräntan ligger kvar på 1,75 procent, vilket ger ett mer stabilt utgångsläge för hushållen. Men läget är svårtolkat: svensk ekonomi återhämtar sig gradvis samtidigt som omvärldens osäkerhet ökar. Det betyder att nästa räntebeslut sannolikt kommer avgöras av kombinationen krona–inflation–sentiment, snarare än av en enskild siffra.

För svenska hushåll handlar det därför mindre om att försöka pricka nästa besked – och mer om att bygga en ekonomi som fungerar även om världen rör sig snabbare än planerat. Om du vill göra en sak i dag: räkna på din boendekostnad i två scenarier – ett där räntan ligger kvar och ett där den blir högre – och se vilken buffert som faktiskt krävs.

Sharon Lavie, Sparekonom Lendo.