Året startar med orörlig styrränta

Riksbanken har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Beskedet kommer efter att återhämtningen i svensk ekonomi tagit fart, samtidigt som inflationen har närmat sig målet på 2 procent. Det är ett beslut som signalerar stabilitet.

Direktionen bedömer att en styrränta på nuvarande nivå stärker den inhemska efterfrågan och hjälper konjunkturen utan att äventyra inflationsmålet. Prognosen visar att styrräntan väntas ligga kvar kring 1,75 procent under 2026, för att sedan stiga försiktigt mot drygt 2 procent på några års sikt. 

Det här är i grunden ett stabilitetsbesked – men vad betyder det i praktiken för hushåll med bolån, sparande och krediter?

Bolånen

För dig med rörligt bolån bekräftar beslutet att vi nu är i ett mer stabilt läge där styrräntan väntas ligga kvar på 1,75 procent under 2026, för att först längre fram i prognosen röra sig mycket försiktigt upp mot drygt 2 procent. Detta under förutsättning att inflations- och konjunkturutsikterna håller. Det gör det lättare att planera boendekostnaderna, samtidigt som dagens räntor är fortfarande klart högre än under nollränteperioden.

Om du funderar på att binda räntan är läget mer nyanserat. Eftersom Riksbanken bara räknar med en mycket försiktig uppgång i styrräntan de kommande åren är det rimligt att tro på relativt stabila boräntor med en svag uppåtrisk, framför allt på längre bindningstider. Det kan ge dig större valmöjligheter att välja rörligt eller bundet utifrån din egen risknivå och kassaflöde utan att känna press på att agera nu eller missa tåget.

Sparandet

När styrräntan ligger kvar på 1,75 procent finns förutsättningar för fortsatta, om än måttliga, sparräntor på konton och fasträntekonton. 

Det betyder att buffertsparande på konto ger något tillbaka – men det är fortfarande långt ifrån nivåer där du kan ”ränta dig rik”. Här blir konkurrensen mellan banker och nischaktörer avgörande: den som jämför och flyttar pengar har mest att vinna.

Privatlån

Riksbankens beslut påverkar de stora räntebenägna posterna – främst bolånen – mest. Dyra krediter som kreditkortsskulder men även privatlån ligger ofta på helt andra räntenivåer och följer inte styrräntan lika tätt.

Att styrräntan ligger still innebär framför allt att dessa lån inte pressas upp ännu mer via Riksbanken. Det är viktigt att komma ihåg att räntesättningen av dessa krediter och lån i de allra flesta fall handlar om en riskbedömning med många olika faktorer som spelar roll. Bedömningen kan skilja sig från en långivare till en annan vilket gör det ännu viktigare för dig att jämföra faktiska erbjudanden. 

Osäkerheter finns kvar 

Riksbanken är tydlig med att riskerna är betydande – både internationellt och i Sverige. De pekar bland annat på geopolitiska konflikter, osäkerhet kring amerikansk politik, höga tillgångsvärderingar och svaga offentliga finanser i flera länder. 

På hemmaplan lyfts särskilt osäkerheten kring hushållens konsumtion och effekterna av en mer expansiv finanspolitik nästa år. Om bilden förändras är Riksbanken beredd att justera penningpolitiken – både uppåt och nedåt. Beslutet ger alltså stabilitet här och nu, men det är ingen garanti för att räntan ligger still hela vägen genom konjunkturcykeln.

Sharon Lavie, sparekonom Lendo.